{"id":91104,"date":"2015-02-10T13:44:30","date_gmt":"2015-02-10T12:44:30","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91104"},"modified":"2015-03-03T22:31:56","modified_gmt":"2015-03-03T21:31:56","slug":"alvvays-jag-skapar-alltid-scenarion-jag-vet-att-jag-aldrig-kommer-fa-uppleva","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91104","title":{"rendered":"Alvvays: \u201dJag skapar alltid scenarion jag vet att jag sj\u00e4lv aldrig kommer f\u00e5 uppleva\u201d"},"content":{"rendered":"

\"Alvvays-6\"<\/a><\/p>\n

”Vi vill l\u00e5ta som janglig, skotsk gitarrpop fr\u00e5n 80-talet. Inte den h\u00e4r girl group-trenden som var inne p\u00e5 mitten av 2000-talet. Ibland sl\u00e4ngs vi in i den kategorin bara f\u00f6r att jag har blont h\u00e5r och spelar elektrisk gitarr,” s\u00e4ger Molly Rankin n\u00e4r jag m\u00f6ter upp henne p\u00e5 Debaser Strand vid sjutiden. Lokalen \u00e4r fortfarande r\u00e4tt tom, men om n\u00e5gra timmar\u00a0ska\u00a0Alvvays — med n\u00e5gra av f\u00f6rra \u00e5rets mest v\u00e4lskrivna popl\u00e5tar i ryggen\u00a0— ge sin f\u00f6rsta spelning p\u00e5 svensk mark.<\/p>\n

Ut\u00f6ver\u00a0s\u00e5ngerskan Molly Rankin utg\u00f6rs den Toronto-baserade kvintetten av\u00a0Kerri MacLellan (synth), Alec O’Hanley (gitarr), Brian Murphy (bas) och Phil MacIssas (trummor). Deras sj\u00e4lvbetitlade debutalbum sl\u00e4pptes ifjol och spelades in i Chad VanGaalens Yoko Eno-studio i Calgary.<\/p>\n

Din pappa var med i The Rankin Family, s\u00e5 jag antar att du v\u00e4xte upp i en musikalisk omgivning?<\/strong><\/p>\n

– Jag v\u00e4xte upp i en musikalisk familj. Men Cape Breton, Nova Scotia d\u00e4r jag kommer ifr\u00e5n \u00e4r en v\u00e4ldigt lugn plats utan k\u00f6pcentrum eller biografer, s\u00e5 m\u00e5nga familjer var musikaliska. Det var allt som fanns att g\u00f6ra. Det var\u00a0som en hommage till ens f\u00f6rf\u00e4der. Eftersom majoriteten av inv\u00e5narna\u00a0\u00e4r skotska — Nova Scotia betyder ju nya Skottland\u00a0— var det n\u00e5got m\u00e5nga familjer gjorde. Det var likadant f\u00f6r Kerri, alla i hennes familj spelade n\u00e5got. Min familj turnerade och gav ut skivor, s\u00e5 det var kanske lite annorlunda.<\/p>\n

N\u00e4r b\u00f6rjade du spela instrument? Minns du vilka som var dina f\u00f6rebilder d\u00e5?<\/strong><\/p>\n

– Det enda jag k\u00e4nde till var keltisk musik. Jag b\u00f6rjade spela piano n\u00e4r jag var fyra eller n\u00e5got. Det\u00a0fanns alltid d\u00e4r. Jag brukade avsky att g\u00e5 p\u00e5 familjetillst\u00e4llningar eftersom du alltid var tvungen att st\u00e4lla dig inf\u00f6r alla och bidra p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt musikaliskt. Stressen l\u00e5g\u00a0hela tiden i luften. ”N\u00e4r \u00e4r det min tur att g\u00e5 upp?”. Det har f\u00f6rsvunnit lite nu, jag tr\u00e4ffar inte min familj s\u00e5 ofta l\u00e4ngre.<\/p>\n

Blir du fortfarande nerv\u00f6s innan du ska g\u00e5 p\u00e5 scen?<\/strong><\/p>\n

– Jag tror att lite nervositet bara \u00e4r bra, men inte n\u00e4r det g\u00e5r till den graden att det st\u00f6r din hj\u00e4rna f\u00f6r mycket. Men ja, jag blir fortfarande nerv\u00f6s, fast det beror p\u00e5 situationen.<\/p>\n

Du sl\u00e4ppte en\u00a0solo-EP 2010, som Alec ocks\u00e5 var involverad i. Kan du ber\u00e4tta lite om den\u00a0EP:n?<\/strong><\/p>\n

– EP:n var n\u00e5got av en hektisk situation d\u00e5 vi hade tv\u00e5 dagar p\u00e5 oss att k\u00f6ra till Halifax, Nova Scotia och spela in det vi hade med v\u00e5ra v\u00e4nner. S\u00e5 vi kl\u00e4mde ihop oss i en sk\u00e5pbil,\u00a0k\u00f6rde till vad som egentligen var ett litet k\u00f6pcentrum, och sl\u00e4ngde ihop n\u00e5gra l\u00e5tar. Det slutade med att vi hade sex l\u00e5tar som alla var i olika genrer; n\u00e5gra var folkmusik, andra\u00a0Roy Orbison-aktiga, och n\u00e5gra hade 50-tal\/girl group-vibbar. EP:n \u00e4r lite spretig och sl\u00e4pptes aldrig, jag tryckte bara upp ett g\u00e4ng som jag s\u00e5lde fr\u00e5n min bil n\u00e4r jag jobbade som servitris p\u00e5 Prince Edward Island.<\/p>\n

– Jag tr\u00e4ffade Alec lite innan det och han sade ”jag borde producera dig”. Jag t\u00e4nkte, well, det l\u00e5ter kul, men du \u00e4r bara tjugofem! Fast det funkade bra. Nya albumet \u00e4r v\u00e4ldigt annorlunda, avsikten var att \u00e4ven sl\u00e4ppa det under mitt namn, men n\u00e4r vi kom till Chads studio i Calgary k\u00e4ndes det inte l\u00e4ngre som att det enbart var min grej.<\/p>\n

Hur bildades bandet? Hade ni l\u00e5tarna f\u00e4rdiga innan ni best\u00e4mde er f\u00f6r att bli\u00a0Alvvays?<\/strong><\/p>\n

– N\u00e5gra av l\u00e5tarna var f\u00e4rdiga l\u00e5ngt innan vi spelade in albumet. Brian, v\u00e5r basist, var med och skrev en del. Men f\u00f6r det mesta kommer jag med id\u00e9er till Alec, s\u00e5 tjafsar vi i k\u00e4llaren i timtal innan det blir till n\u00e5gonting konkret. S\u00e5 det \u00e4r nog fifty-fifty. En del skrevs i studion ocks\u00e5. Archie, Marry Me<\/em> hade vi spelat i ett par \u00e5r innan vi spelade in albumet.<\/p>\n

Jag vet att ni f\u00e5r den h\u00e4r fr\u00e5gan hela tiden, men varf\u00f6r stavar ni Alvvays med tv\u00e5 v:n?\u00a0F\u00f6r att g\u00f6ra det mer Google-v\u00e4nligt?<\/strong><\/p>\n

– Det skulle ha varit en bra id\u00e9! F\u00f6rst stavade vi det p\u00e5 det vanliga s\u00e4ttet, Always, men uppt\u00e4ckte att det redan fanns en annan dreampop-grupp fr\u00e5n 90-talet som hette s\u00e5. De \u00e4r faktiskt riktigt sv\u00e5ra att hitta, men de existerade, de var sajnade till Sony. Vi hade redan f\u00e4st oss vid namnet, s\u00e5 vi t\u00e4nkte att vi bara beh\u00f6vde dela w:t i mitten. M\u00e5nga tror\u00a0att det bara \u00e4r f\u00f6r att vara pretenti\u00f6sa eller trendiga, men s\u00e5 var det inte! Egentligen hade vi reservationer just f\u00f6r att det skulle se trendigt ut, vi ville bara h\u00e5lla fast vid Always.<\/p>\n

Ni har alla flyttat till\u00a0Toronto, attraherades ni av stadens musikscen eller hur kommer det sig att ni flyttade dit?<\/strong><\/p>\n

– Toronto \u00e4r en mittpunkt f\u00f6r mycket av det\u00a0som h\u00e4nder musikv\u00e4g i Kanada. Vi reste sjutton timmar fr\u00e5n New Brunswick, d\u00e4r vi bodde tidigare, bara f\u00f6r att kunna spela p\u00e5 alla festivaler i Toronto. S\u00e5 det funkade varken finansiellt eller mentalt att inte bo d\u00e4r.<\/p>\n

Hur \u00e4r det att bo i\u00a0Toronto? Finns det n\u00e5gon annan plats i v\u00e4rlden du skulle vilja flytta till?<\/strong><\/p>\n

– F\u00f6rst \u00f6verv\u00e4gde vi att flytta till Montreal, men eftersom v\u00e5r franska \u00e4r s\u00e5 d\u00e5lig t\u00e4nkte vi att vi inte skulle kunna hitta n\u00e5gra jobb — vilket ofta \u00e4r fallet. S\u00e5 vi best\u00e4mde oss att ge Toronto en chans och det har faktiskt varit en trevlig f\u00f6r\u00e4ndring. Nu har vi bott d\u00e4r i tre \u00e5r och det har helt klart \u00f6verskridit mina f\u00f6rv\u00e4ntningar. N\u00e4r jag f\u00f6rst kom dit trodde jag att det var en kommersiell, kall stad. Det visade sig att du kan v\u00e4lja vilken del av Toronto du vill leva i, och vad staden ska vara f\u00f6r dig, den kan vara precis vad\u00a0du vill att den ska vara. S\u00e5 \u00e4r fallet med m\u00e5nga st\u00e4der, det \u00e4r s\u00e4kert likadant i Montreal. Montreal \u00e4r vackert, New York \u00e4r lite f\u00f6r skr\u00e4mmande och klaustrofobisk. Jag skulle vilja flytta till Skottland n\u00e5gon g\u00e5ng, vi trivdes n\u00e4r vi var\u00a0i Glasgow, men jag har inte spenderat j\u00e4ttemycket tid d\u00e4r.<\/p>\n

Kan du ber\u00e4tta lite om processen bakom albumet? Skiljde den sig fr\u00e5n\u00a0EP:n? Vilket inflytande hade\u00a0Chads produktion p\u00e5 processen?<\/strong><\/p>\n

– L\u00e5tskrivarprocessen har alltid varit likadan. Jag\u00a0f\u00e5r en melodi p\u00e5 hj\u00e4rnan och b\u00f6rjar\u00a0t\u00e4nka\u00a0ut en uppbyggnad — en brygga, en refr\u00e4ng, kanske n\u00e5gon gitarrmelodi till versen — s\u00e5 visar jag upp l\u00e5ten f\u00f6r Alec i sin of\u00e4rdiga form. D\u00e4refter\u00a0kan det ta\u00a0vilken riktning\u00a0som helst. Vi \u00e4gnar\u00a0timmar i k\u00e4llaren \u00e5t att ta is\u00e4r och plocka ihop l\u00e5ten igen. Ibland \u00e4r resten av bandet med, ibland inte.<\/p>\n

– Chad \u00e4r r\u00e4tt\u00a0passiv i studion. Han spelade bara in, och ingrep om vi kom p\u00e5 villov\u00e4gar. Om vi gjorde en d\u00e5lig tagning var han inte r\u00e4dd att s\u00e4ga till. Han hade samma avsikt\u00a0som oss — det vill s\u00e4ga, att g\u00f6ra\u00a0som The Smiths och spela in s\u00e5 att det l\u00e5ter likadant som vi g\u00f6r live. Jag var inte ute efter att han skulle f\u00e5 oss att l\u00e5ta knasiga, men han satte nog sin lilla pr\u00e4gel p\u00e5 ett par av de l\u00e5ngsammare, mer sparsmakade l\u00e5tarna.<\/p>\n

Hur kommer det sig att du\u00a0ville att\u00a0Chad VanGaalen skulle producera albumet?<\/strong><\/p>\n

– Jag gillade Women, i synnerhet Public Strain<\/em>. Och jag \u00e4lskar Chads album och konst. T\u00e4nkte bara, skulle det inte vara coolt? Eftersom han \u00e4r s\u00e5 uppm\u00e4rksam p\u00e5 vad som \u00e4r tanken bakom en l\u00e5t. \u00c4ven om det \u00e4r massa\u00a0noise s\u00e5 \u00e4r de vackra gitarrtonerna och s\u00e5ngen alltid i fokus. S\u00e5 jag\u00a0skickade ett mail, jag skickade en demo, och han var p\u00e5. Han gjorde ett bra jobb. Jag d\u00f6k upp som en soloakt. Han visste inte att vi var ett band — inte vi heller f\u00f6r den delen. S\u00e5 han handskades med det v\u00e4ldigt bra.<\/p>\n

Det \u00e4r en rad i\u00a0Adult Diversion<\/em>\u00a0d\u00e4r du sjunger \u201dHow do I grow old with you? Even if you don’t notice as I pass by you on the sidewalk\u201d, medan du i\u00a0Next of Kin<\/em>\u00a0sjunger om att l\u00e4mna din k\u00e4rlek att drunkna i floden. Vad har du i \u00e5tanke n\u00e4r du skriver texter? Du har n\u00e4mnt\u00a0Stephin Merritt som inspirationsk\u00e4lla, hur\u00a0har han influerat dina texter?<\/strong><\/p>\n

– Han \u00e4r bra p\u00e5 att observera scenarion. Hans bildspr\u00e5k \u00e4r v\u00e4ldigt vackert och deskriptivt. Men han \u00e4r aldrig offret, vilket jag \u00e4lskar. Det \u00e4r alltid p\u00e5 det h\u00e4r komiska, jag-\u00e4r-patetisk-s\u00e4ttet. Det \u00e4r alltid hans\u00a0eget fel. Jag \u00e4lskar det perspektivet.\u00a0Det skulle vara fantastiskt om jag lyckats ta med mig n\u00e5got av det, men jag \u00e4r inte s\u00e4ker. Jag \u00e4r mer inne p\u00e5 grafiska romaner med ensamma, patetiska karakt\u00e4rer som l\u00e4ngtar efter n\u00e5got som de aldrig kan vara en del av. Jag har alltid sett mig sj\u00e4lv som den h\u00e4r r\u00e4tt ensamma personen — om\u00a0det \u00e4r n\u00e5got jag sj\u00e4lv \u00e4r skyldig till vet jag inte — men jag skapar alltid scenarion jag vet att jag sj\u00e4lv aldrig kommer f\u00e5\u00a0uppleva sj\u00e4lv.<\/p>\n

S\u00e5 l\u00e5tarna \u00e4r inte sj\u00e4lvbiografiska med andra ord…<\/strong><\/p>\n

– Jag har aldrig dr\u00e4nkt en pojkv\u00e4n. Men vem vet, kanske en dag!<\/p>\n

Archie, Marry Me<\/em>\u00a0var med p\u00e5 v\u00e5r lista \u00f6ver f\u00f6rra \u00e5rets b\u00e4sta l\u00e5tar<\/a>. Kan du ber\u00e4tta n\u00e5gon anekdot kring den l\u00e5ten?<\/strong><\/p>\n

– Alec bodde i Australien d\u00e5 och jag skickade honom en tio sekunder l\u00e5ng demo. Jag var besatt av Teenage Fanclub och Everything Flows<\/em><\/a>, l\u00e5ten fr\u00e5n A Catholic Education<\/em>. Jag kom\u00a0p\u00e5 namnet Archie eftersom Kerri och jag har en gemensam kusin som heter Archie, som spelar i ett annat band fr\u00e5n Nova Scotia som heter Mardeen. Grymt band! Vi v\u00e4xte upp\u00a0i huset bredvid och hans familj f\u00f6dde upp golden retrievers. Hans far \u00e4r en enarmad fiskare. Det \u00e4r bisarrt, men de \u00e4r de s\u00f6taste m\u00e4nniskorna.<\/p>\n

Jag h\u00f6rde att ni b\u00f6rjat skriva nytt material. P\u00e5 vilka s\u00e4tt skiljer sig de\u00a0nya l\u00e5tarna fr\u00e5n albumet?<\/strong><\/p>\n

– Allt l\u00e5ter lite h\u00f6gre, kanske. Eller s\u00e5\u00a0\u00e4r det bara vad jag dras till n\u00e4r vi spelar live. Det kommer nog\u00a0vara coolare p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt, lite poppigare och lite b\u00e4ttre inspelat. Allt kommer inte spelas in p\u00e5 band.<\/p>\n