{"id":91032,"date":"2015-02-05T18:23:28","date_gmt":"2015-02-05T17:23:28","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91032"},"modified":"2015-02-05T18:24:28","modified_gmt":"2015-02-05T17:24:28","slug":"armahs-roman-om-ghana-sista-aret-innan-den-sjalvstandiga-regeringen-stortades","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=91032","title":{"rendered":"Armahs roman om Ghana sista \u00e5ret innan den sj\u00e4lvst\u00e4ndiga regeringen st\u00f6rtades"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/de_vackra_omslag_inb.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/de_vackra_omslag_inb-195x300.jpg\" alt=\"de_vackra_omslag_inb\" width=\"195\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-91033\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/de_vackra_omslag_inb-195x300.jpg 195w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/de_vackra_omslag_inb.jpg 430w\" sizes=\"auto, (max-width: 195px) 100vw, 195px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Titel: <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/bok\/9789174996005\/de-vackra-ar-annu-inte-fodda\/\" target=\"_blank\">De vackra \u00e4r \u00e4nnu inte f\u00f6dda<\/a><br \/>\nF\u00f6rfattare: Ayi Kwei Armah<br \/>\nF\u00f6rlag: <a href=\"http:\/\/www.modernista.se\/bocker\/de-vackra-ar-annu-inte-fodda\" target=\"_blank\">Modernista<\/a><br \/>\nUtgiven: 2015-01<br \/>\nISBN: 978-91-7499-600-5<\/p>\n<p>Den h\u00e4r romanen utgavs 1968 och \u00f6versattes till svenska 1984. Nu har den \u00e5terutgivits med ett nyskrivet f\u00f6rord. Boken \u00e4r skriven av en ghanansk f\u00f6rfattare som ofta omn\u00e4mnts som en kandidat till Nobelpriset. Boken b\u00f6rjar p\u00e5 en buss d\u00e4r kondukt\u00f6ren plockar passagerarna p\u00e5 deras sista slantar, hotar och f\u00f6rol\u00e4mpar dem. Passagerarna bugar och bockar, har inget annat val. F\u00f6r \u00f6vrigt handlar boken om en j\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nsteman som inte kallas vid namn utan enbart omn\u00e4mns som Mannen. Han har beslutat sig f\u00f6r att inte utnyttja sin st\u00e4llning som j\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nsteman och ta emot mutor. Men hans beslutsamhet m\u00f6ts inte av f\u00f6rst\u00e5else, tv\u00e4rtom f\u00f6raktar m\u00e5nga honom f\u00f6r att han inte tar hand om sin familj p\u00e5 det s\u00e4tt han skulle kunna g\u00f6ra om han tog emot mutor. Hans gamla barndomsv\u00e4n Koomson som blivit minister och \u00e5ker omkring i en skinande ny Mercedes, v\u00e4ltrar sig d\u00e4remot i lyx och \u00f6verfl\u00f6d. Mannens hustru Oyo, och \u00e4ven hans sv\u00e4rmor, beundrar den store mannen som s\u00e5 skickligt roffat \u00e5t sig, och f\u00f6rsummar aldrig ett tillf\u00e4lle att l\u00e5ta Mannen veta det. <\/p>\n<p>Boken beskriver b\u00e5de den fysiska smutsen och det moraliska f\u00f6rfallet i landet p\u00e5 ett v\u00e4ldigt tydligt s\u00e4tt. Det \u00e4r en moralisk och politisk roman och ocks\u00e5 en historisk skildring av Afrika och korruptionen. Men det \u00e4r ocks\u00e5 en ytterst v\u00e4lskriven roman, trots de detaljerade beskrivningarna av smuts. Den k\u00e4nns i h\u00f6gsta grad aktuell f\u00f6r trots att den skrevs f\u00f6r s\u00e5 pass l\u00e4nge sedan \u00e4r problematiken fortfarande aktuell. Det \u00e4r inte sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att Ayi Kwei Armahs namn ofta har kommit upp i Nobelpris diskussioner f\u00f6r boken \u00e4r ytterst v\u00e4lskriven och har en vacker prosa mitt i alla beskrivningar av smuts och f\u00f6rfall. <\/p>\n<p><strong>Text: Ursula Aksberg<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Titel: De vackra \u00e4r \u00e4nnu inte f\u00f6dda F\u00f6rfattare: Ayi Kwei Armah F\u00f6rlag: Modernista Utgiven: 2015-01 ISBN: 978-91-7499-600-5 Den h\u00e4r romanen utgavs 1968 och \u00f6versattes till svenska 1984. Nu har den \u00e5terutgivits med ett nyskrivet f\u00f6rord. Boken \u00e4r skriven av en ghanansk f\u00f6rfattare som ofta omn\u00e4mnts som en kandidat till Nobelpriset. Boken b\u00f6rjar p\u00e5 en buss [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-91032","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91032","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=91032"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91032\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":91035,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/91032\/revisions\/91035"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=91032"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=91032"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=91032"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}