{"id":90938,"date":"2015-02-03T14:36:45","date_gmt":"2015-02-03T13:36:45","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=90938"},"modified":"2015-02-26T15:55:27","modified_gmt":"2015-02-26T14:55:27","slug":"the-subways-ju-aldre-vi-blir-desto-mer-tacksamma-ar-vi-over-att-vi-fortfarande-kan-gora-det-vi-alskar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=90938","title":{"rendered":"The Subways: &#8221;Ju \u00e4ldre vi blir, desto mer tacksamma \u00e4r vi \u00f6ver att vi fortfarande kan g\u00f6ra det vi \u00e4lskar&#8221;"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/subways.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-90939\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/subways-300x200.jpg\" alt=\"subways\" width=\"300\" height=\"200\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/subways-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2015\/02\/subways.jpg 553w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>N\u00e4r Billy Lunn, Charlotte Cooper och Josh Morgan, som tillsammans utg\u00f6r den brittiska trion The Subways, slog igenom med sitt debutalbum<em> Young for Eternity<\/em>, inneh\u00e5llandes hits som <em>Rock &amp; Roll Queen<\/em> och <em>Oh Yeah<\/em>, var de bara ton\u00e5ringar. Mycket har h\u00e4nt sedan dess. Lagom till tio\u00e5rsjubil\u00e9et av <em>Young for Eternity<\/em> sl\u00e4pps bandets sj\u00e4lvbetitlade, fj\u00e4rde album som producerats av Billy Lunn sj\u00e4lv, och den 15 februari kommer de till Debaser Strand i Stockholm. Kulturbloggen passade p\u00e5 att st\u00e4lla n\u00e5gra fr\u00e5gor via mail.<\/p>\n<p><strong>Ni sl\u00e4pper snart ert fj\u00e4rde album. P\u00e5 vilket s\u00e4tt skiljer det sig fr\u00e5n era tidigare album?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: En stor skillnad \u00e4r att det den h\u00e4r g\u00e5ngen \u00e4r Billy som st\u00e5r f\u00f6r produktionen. Vi spelade in det mesta i replokalen, vi spelade till och med in lite s\u00e5ng hemma hos Billy. Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi spelat in ett album utan n\u00e5gra influenser utifr\u00e5n. Det \u00e4r bara oss.<\/p>\n<p><strong>The Subways har nu funnits som band i \u00f6ver ett decennium. Hur har ni utvecklats som band genom \u00e5ren?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Vi var s\u00e5 unga n\u00e4r vi b\u00f6rjade, v\u00e5rt f\u00f6rsta album sl\u00e4pptes n\u00e4r jag och Josh var arton och Billy var tjugo. S\u00e5 det mest uppenbara \u00e4r v\u00e4l att vi har vuxit upp. Vi har l\u00e4rt oss mycket om v\u00e5ra instrument, men ocks\u00e5 hur vi ska spela f\u00f6r att komplettera varandra, och det \u00e4r vad att vara en trio handlar om egentligen.<\/p>\n<p><strong>Har det skett n\u00e5gon utveckling sett till l\u00e5tskrivandet och hur ni interagerar med varandra musikaliskt?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Det har alltid varit en liknande process. Billy skriver alla texter och driver p\u00e5 l\u00e5tskrivandet. Sedan arbetar vi p\u00e5 musiken, v\u00e5ra individuella delar och f\u00f6r ihop dem. Det enda som har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00e4r att livet har f\u00f6rt oss i olika riktningar. Vi bor p\u00e5 olika platser r\u00e4tt l\u00e5ngt ifr\u00e5n varandra. Vi skriver mycket f\u00f6r oss sj\u00e4lva. P\u00e5 s\u00e5 vis kan vi vara mer effektiva n\u00e4r vi v\u00e4l tr\u00e4ffas.<\/p>\n<p><strong>Hur stor inverkan har kemin er emellan p\u00e5 musiken?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Vi \u00e4r en sammansvetsad enhet med tv\u00e5 br\u00f6der och ett ex-par i samma band, vilket jag tror hj\u00e4lper oss att l\u00e4sa av varandra.<\/p>\n<p><strong>Hur \u00e4r st\u00e4mningen i bandet nu j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r ni sl\u00e4ppte ert f\u00f6ra album <em>Money and Celebrity<\/em> 2011?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: St\u00e4mningen i bandet har aldrig varit b\u00e4ttre \u00e4n efter sl\u00e4ppet av <em>Money and Celebrity<\/em>. Ju \u00e4ldre vi blir, desto mer tacksamma \u00e4r vi \u00f6ver att vi fortfarande kan g\u00f6ra det vi \u00e4lskar.<\/p>\n<p><strong>Vanligtvis v\u00e4ljer band att d\u00f6pa sitt debutalbum efter sig sj\u00e4lva. Hur kommer det sig att ert fj\u00e4rde \u00e4r sj\u00e4lvbetitlat? Tycker ni att det h\u00e4r albumet definierar ert sound?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Det har att g\u00f6ra med att det den h\u00e4r g\u00e5ngen verkligen var ett lagarbete, med Billy som producent och v\u00e5r manager som enda utomst\u00e5ende influens. Vi l\u00e4t till och med ett fan designa albumomslaget! Vi har alla lagt ned s\u00e5 mycket arbete p\u00e5 det h\u00e4r albumet s\u00e5 det k\u00e4nns som den enda m\u00f6jliga titeln.<\/p>\n<p><strong>Var det n\u00e5gra s\u00e4rskilda delar av ert sound som ni ville fokusera p\u00e5 den h\u00e4r g\u00e5ngen?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Jag tror att vi p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt ville g\u00e5 tillbaka till v\u00e5ra r\u00f6tter och se tillbaka p\u00e5 vad det \u00e4r som vi verkligen \u00e4lskar med att vara i ett band. Vissa av l\u00e5tarna, som <em>I&#8217;m in Love\u00a0and\u00a0It&#8217;s Burning in My Soul<\/em>, \u00e4r lika gamla som v\u00e5rt f\u00f6rsta album. Att arbeta med dem har verkligen p\u00e5verkat resten av albumet.<\/p>\n<p><strong>Vad var startpunkten n\u00e4r ni p\u00e5b\u00f6rjade arbetet med skivan? Hade ni n\u00e5got s\u00e4rskilt i \u00e5tanke?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Vi har aldrig n\u00e5gra ideal n\u00e4r vi b\u00f6rjar jobba p\u00e5 ett album \u2013 vi skriver bara l\u00e5t efter l\u00e5t och v\u00e4ljer sedan ut dem vi tycker \u00e4r b\u00e4st. Startpunkten var att vi \u00e5terupplivade n\u00e5gra gamla l\u00e5tar som vi tyckte f\u00f6rtj\u00e4nade att se dagens ljus.<\/p>\n<p><strong>Var det n\u00e5gra s\u00e4rskilda h\u00e4ndelser eller personliga erfarenheter som inspirerade albumet?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Jag h\u00e4mtar Billy s\u00e5 f\u00e5r han svara p\u00e5 de n\u00e4sta fr\u00e5gorna&#8230;<\/p>\n<p>Billy: Alla l\u00e5tarna h\u00e4mtar inspiration fr\u00e5n personliga erfarenheter. Speciellt <em>I&#8217;m in Love\u00a0and\u00a0It&#8217;s Burning in My Soul<\/em> som handlar om mig komma till r\u00e4tta med min alkoholism. Jag l\u00e5ste in mig sj\u00e4lv i mitt hus, lyssnade bara p\u00e5 skivor om och om igen, och f\u00f6r\u00e4lskade mig i musik igen.<\/p>\n<p><strong>Billy, det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rsta The Subways-albumet du producerar sj\u00e4lv. Hur var det?<\/strong><\/p>\n<p>Billy: Det var en blandning av stress och gl\u00e4dje. Jag kan knappt tro att jag klarade av det. Det var tillf\u00e4llen d\u00e5 jag tvivlade p\u00e5 min f\u00f6rm\u00e5ga, men min uth\u00e5llighet l\u00f6nade sig till sist! Jag l\u00e4rde mig massor fr\u00e5n alla producenterna vi arbetat med tidigare. Att g\u00f6ra en skiva involverar s\u00e5 mycket: organisering, kreativitet, h\u00e5lla omgivningen glad och produktiv, tekniskt kunnande, och framf\u00f6r allt, att l\u00e4ra sig fr\u00e5n alla misstag p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n<p><strong>Vilken inverkan hade det p\u00e5 albumet?<\/strong><\/p>\n<p>Billy: Jag tror det fick oss att k\u00e4nna att vi kunde vara \u00e4rliga och \u00f6ppna med varandra. Det till\u00e4t det som g\u00f6r v\u00e5rt spels\u00e4tt unikt att bli mer framtr\u00e4dande. Jag ville inte blanda mig i Josh och Charlottes processer alltf\u00f6r mycket \u2013 jag ville att de skulle f\u00e5 vara sig sj\u00e4lva.<\/p>\n<p><strong>Vilka var de sv\u00e5raste hindren ni var tvungna att \u00f6vervinna n\u00e4r ni arbetade med det h\u00e4r albumet? Tror ni att det gjorde albumet till ett starkare verk?<\/strong><\/p>\n<p>Billy: Att \u00f6vervinna mitt alkoholberoende var ett stort steg. N\u00e4r jag ins\u00e5g att jag hade ett problem och tog itu med det s\u00e5 sk\u00f6t min produktivitet i h\u00f6jden. Pl\u00f6tsligt k\u00e4nde jag mig kreativ, \u00f6ppen och mer omt\u00e4nksam. L\u00e5tarna bara rann av mig.<\/p>\n<p><strong>Snart beger ni er ut p\u00e5 en l\u00e5ng turn\u00e9. Den 15 februari \u00e5terv\u00e4nder ni till Stockholm f\u00f6r en spelning p\u00e5 Debaser Strand. Vad kan vi f\u00f6rv\u00e4nta oss?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Nu \u00e4r det Charlotte som svarar igen. F\u00f6rst vill jag bara passa p\u00e5 att s\u00e4ga hur peppade vi \u00e4r. Stockholm \u00e4r en fantastisk stad! Senast vi var d\u00e4r spelade vi ocks\u00e5 p\u00e5 Debaser. Vi hoppas det blir lika mycket rock&#8217;n&#8217;roll den h\u00e4r g\u00e5ngen. Vi kommer spela m\u00e5nga l\u00e5tar fr\u00e5n nya albumet \u2013 men vi har inte gl\u00f6mt bort v\u00e5ra gamla favoriter.<\/p>\n<p><strong>Vad minns ni fr\u00e5n tidigare Sverigebes\u00f6k?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Det h\u00e4r \u00e4r bara tredje bes\u00f6ket\u00a0\u2013 vi m\u00e5ste komma oftare! F\u00f6rutom Debaser s\u00e5 har vi spelat p\u00e5 Peace &amp; Love. F\u00f6rhoppningsvis kan vi \u00e5terv\u00e4nda till en annan festival i sommar.<\/p>\n<p><strong>Till sist, \u00e4r\u00a0det n\u00e5gra s\u00e4rskilda turn\u00e9minnen ni skulle vilja dela med er av?<\/strong><\/p>\n<p>Charlotte: Det k\u00e4nns som att det h\u00e4nder n\u00e5got galet varje dag. M\u00e5nga av mina favoritminnen handlar om publiken \u2013 som g\u00f6r galna saker eller har p\u00e5 sig roliga outfits. Vi gillar att kl\u00e4 ut oss p\u00e5 Halloween och uppmanar v\u00e5ra fans att g\u00f6ra likadant \u2013 det \u00e4r fantastiskt att st\u00e5 p\u00e5 en scen och se ut p\u00e5 en publik av vampyrer, zombies och h\u00e4xor.<\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/cAVLuS8LxGI\" width=\"560\" height=\"315\" frameborder=\"0\" allowfullscreen=\"allowfullscreen\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r Billy Lunn, Charlotte Cooper och Josh Morgan, som tillsammans utg\u00f6r den brittiska trion The Subways, slog igenom med sitt debutalbum Young for Eternity, inneh\u00e5llandes hits som Rock &amp; Roll Queen och Oh Yeah, var de bara ton\u00e5ringar. Mycket har h\u00e4nt sedan dess. Lagom till tio\u00e5rsjubil\u00e9et av Young for Eternity sl\u00e4pps bandets sj\u00e4lvbetitlade, fj\u00e4rde album [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[10358,5807],"class_list":["post-90938","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-debaser-strand","tag-the-subways","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90938","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=90938"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90938\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90944,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/90938\/revisions\/90944"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=90938"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=90938"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=90938"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}