{"id":90679,"date":"2015-01-23T23:35:04","date_gmt":"2015-01-23T21:35:04","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=90679"},"modified":"2015-02-14T11:05:35","modified_gmt":"2015-02-14T10:05:35","slug":"skivrecension-father-john-misty-i-love-you-honeybear","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=90679","title":{"rendered":"Skivrecension: Father John Misty – I Love You, Honeybear"},"content":{"rendered":"

\"johmisty\"<\/a><\/p>\n

Artist: Father John Misty
\nTitel: I Love You, Honeybear
\nBetyg: 4<\/strong><\/p>\n

\u201dShe blames her excess on my influence<\/em>
\n But gladly hoovers all my drugs<\/em>
\n I found her naked with her best friend in the tub<\/em>
\n And we sang Silent Night in three parts which was fun\u201d<\/em><\/p><\/blockquote>\n

2012 hoppade den d\u00e5varande trummisen Josh Tillman av Fleet Foxes f\u00f6r att sl\u00e4ppa Fear Fun<\/em>, hans f\u00f6rsta album under namnet Father John Misty. D\u00e5 hade han redan sl\u00e4ppt sju folk-flirtande soloalbum —\u00a0med andra ord \u00e4r han knappast \u00e4n debutant — men han aldrig skrivit en k\u00e4rleksl\u00e5t. Det vill s\u00e4ga, inte f\u00f6rr\u00e4n nu.<\/p>\n

I Love You, Honeybear<\/em>\u00a0har, precis som Fear Fun,<\/em> producerats av Jonathan Wilson, och bortsett fr\u00e5n slickt producerade\u00a0True Affection<\/em> s\u00e5 \u00e4r\u00a0ljudbilden \u00e4ven denna g\u00e5ng orkestral och retrobetonad. Han n\u00e4mner sj\u00e4lv\u00a0John Lennon och Harry Nilsson som referenser. Det \u00e4r ett konceptalbum d\u00e4r v\u00e5r protagonist\u00a0tr\u00e4ffar en tjej som heter Emma; det leder till ett f\u00f6rh\u00e5llande som pr\u00e4glas av lika delar\u00a0sann k\u00e4rlek och destruktivitet. Och likt alla fr\u00e5getecken kring vad som \u00e4r Josh Tillman och vad som \u00e4r pseudonymen Father John Misty flyter I Love You, Honeybear<\/em> friktionsfritt mellan satir och sj\u00e4lvironi, lekfullt historieber\u00e4ttande och uppriktiga\u00a0k\u00e4nslor.<\/p>\n

Egentligen r\u00e4cker det med att bara bl\u00e4ddra igenom texth\u00e4ftet f\u00f6r att inse Father John Mistys storhet (se f\u00f6rslagsvis textfragmentet ovan). Det \u00e4r inte varje dag du snubblar \u00f6ver en l\u00e5ttitel som The Night Josh Tillman Came to Our Apartment<\/em>. Att l\u00e5ten sedan \u00f6vertr\u00e4ffar f\u00f6rv\u00e4ntningarna, och rent av visar sig tillh\u00f6ra de mest Wes Andersonskt charmiga sedan Foxygen fick oss att dr\u00f6mma om 60-talet i sin Scott MacKenzies-doftande hit San Francisco<\/em> f\u00f6r ett par \u00e5r sedan, visar att det \u00e4ven finns gott om musikalisk substans.\u00a0L\u00e5tarna m\u00e5 handla om k\u00e4rlek, men de \u00e4r dr\u00e4nkta i signerad Father John Misty-cynism.<\/p>\n

B\u00e4sta sp\u00e5r: Chateau Lobby #4 (in C for Two Virgins), The Night Josh Tillman Came to Our Apartment, Bored in the USA<\/p>\n