{"id":89849,"date":"2014-12-07T12:02:00","date_gmt":"2014-12-07T10:02:00","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=89849"},"modified":"2015-01-25T09:52:55","modified_gmt":"2015-01-25T07:52:55","slug":"alskaren-med-play-teaterkonst-igenkannbar-svartsyn-tolkad-med-feminin-finess","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=89849","title":{"rendered":"\u00c4lskaren med Play Teaterkonst: Igenk\u00e4nnbar svartsyn tolkad med feminin finess"},"content":{"rendered":"

\"alskaren_pinter\"<\/a><\/p>\n

\u00c4lskaren<\/strong>
\nAv Harold Pinter
\nPlay Teaterkonst, G\u00f6teborg
\nPremi\u00e4r 5 december 2014<\/p>\n

Vad jag kan erinra mig \u00e4r det f\u00f6rsta g\u00e5ngen, f\u00f6rutom en teaser p\u00e5 Pustervik, som jag ser n\u00e5got med Play teaterkonst. Premi\u00e4ren tvingades frigruppen – som i denna upps\u00e4ttning st\u00f6ds av s\u00e5v\u00e4l Statens Kulturr\u00e5d som regionen och kulturn\u00e4mnden – skjuta upp fyra dagar p\u00e5 grund av sjukdom. Innan Pinters korta kammarspel kan ta sin b\u00f6rjan, leds vi en exklusiv skara p\u00e5 55 personer, l\u00e4ngst upp till det vindsutrymme som kallas Stora baletten. Vi anvisas sittplatser l\u00e4ngs n\u00e5gon av rummets v\u00e4ggar, vilket sker till Ry Cooder-doftande musik framf\u00f6rd av ljudkonstn\u00e4ren Zofia William \u00c5senl\u00f6f. P\u00e5 den kompakta ytan i mitten stirrar tv\u00e5 kontrahenter mot varandra . De har placerats i f\u00e5t\u00f6ljer som tillsammans med \u00f6vrig scenografi i form av bland annat ett antal olikformade lampsk\u00e4rmar, runda soffbord och duralexglas andas tidigt 60-tal. Hilda F\u00fcrst och regiss\u00f6ren Johanna Larsson har antagligen velat \u00e5terskapa en interi\u00f6r fr\u00e5n den tidsepok d\u00e5 dramat skrevs.<\/p>\n

Tommy Berggren vars husgud \u00e4r just Pinter, appl\u00e5derade n\u00e4r den radikale engelsmannen fick nobelpriset eftersom hans pj\u00e4ser \u00e4r drabbande och mystiska. Jag har l\u00e4st originalet och sett Berggrens teveversion av klassikern Fastighetssk\u00f6taren. P\u00e5 Stockholms Stadsteater s\u00e5g jag 2008 samme regiss\u00f6r g\u00f6ra en of\u00f6rgl\u00f6mlig upps\u00e4ttning av Hemkomsten. Den svarta humorn samt oviljan att ge raka svar \u00e4r best\u00e5ndsdelar i f\u00f6rfattarens estetik som m\u00e4rks ocks\u00e5 i \u00c4lskaren. Men jag hade f\u00f6rv\u00e4ntat mig \u00e4n mer konstant ober\u00e4knelighet, ett st\u00f6rre inslag av latent hot. Det hotfulla och ober\u00e4kenliga pyr visserligen hela tiden i den n\u00e4rmast perverterade parrelationen mellan kvinnorna. Men det blir inte lika l\u00e4skigt att sk\u00e5da som jag f\u00f6rest\u00e4llt mig. Antingen har regiss\u00f6ren valt ett relativt subtilt tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt, eller s\u00e5 har hon inte lyckats krypa \u00e5sk\u00e5darna in p\u00e5 skinnet. Jag \u00e4r som sagt kluven till vilket intryck detta maktspel gjorde p\u00e5 mig, var lite tveksam mitt i, blev till slut r\u00e4tt n\u00f6jd vid betraktrandet av detta allkonstverk. M\u00e5ste vara s\u00e4llsynt att i princip alla involverade \u00e4r kvinnor, inte minst f\u00f6r att Pinter anses ha en problematisk kvinnosyn. <\/p>\n

Har ingen aning om Karin de Frumerie tidigare delat scen med AnnaRuna Kax. Samspelet dem emellan \u00e4r hur som helst oantastligt, varje \u00e5tb\u00f6rd har en motsvarighet hos den andre. Blir ganska f\u00f6rvirrande n\u00e5gra g\u00e5nger innan man begriper hur raffinerat oannonserat nya karakt\u00e4rer och andra milj\u00f6er introduceras. De multibeg\u00e5vade aktriserna beh\u00e4rskar utm\u00e4rkt sina roller, skiftningarna mellan att befinna sig i \u00f6ver- respektive underl\u00e4ge. Nobelpristagaren \u00e4r s\u00e4kerligen tacksam att ta sig an, eftersom han verkar besatt av att skildra dominans, egenk\u00e4ra rollfigurer som segrar om de tillskansar sig momentum. Sk\u00e5despelarnas blixtsnabba vassa replikskiften, uppblandade med n\u00e4rmast malplacerad \u00f6mhet, \u00e4r den t\u00e4ta pj\u00e4sens st\u00f6rsta tillg\u00e5ng. En annan plusfaktor var sj\u00e4vfallet den \u00f6desm\u00e4ttade musiken av \u00c5senl\u00f6f, vars sound skapade en f\u00f6rh\u00f6jande os\u00e4kerhetsk\u00e4nsla. Ett riktigt gott hantverk, \u00e4ven om jag trodde det skulle ge mer feel bad-vibbar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4lskaren Av Harold Pinter Play Teaterkonst, G\u00f6teborg Premi\u00e4r 5 december 2014 Vad jag kan erinra mig \u00e4r det f\u00f6rsta g\u00e5ngen, f\u00f6rutom en teaser p\u00e5 Pustervik, som jag ser n\u00e5got med Play teaterkonst. Premi\u00e4ren tvingades frigruppen – som i denna upps\u00e4ttning st\u00f6ds av s\u00e5v\u00e4l Statens Kulturr\u00e5d som regionen och kulturn\u00e4mnden – skjuta upp fyra dagar p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[2159,11661,4955,12288,7643],"class_list":["post-89849","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-goteborg","tag-play-teaterkonst","tag-scenkonst","tag-teater","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89849","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=89849"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89849\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90706,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89849\/revisions\/90706"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=89849"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=89849"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=89849"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}