![\"johannapressbild\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/12\/johannapressbild.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u201dJohanna\u201d p\u00e5 Dramaten
\nManus Mirja Unge
\nRegi Jenny Andreasson
\nScenografi och kostym Marika Feinsilber
\nLjus Erik Berglund
\nPeruk och mask Peter Westerberg, Johan Lundstr\u00f6m
\n– premi\u00e4r den 4 december 2014<\/p>\n
Stark \u00f6vertygelse och hj\u00e4ltemod \u00e4r fantastiska utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r vilket teatraliskt drama som helst. All f\u00f6rreklam p\u00e5 stan och i programmet p\u00e5 Dramaten, trycker p\u00e5 att f\u00f6rest\u00e4llningen blivit inspirerad och fascinerats av Jeanne d\u2019Arc. Kvinnan som p\u00e5 1400-talet p\u00e5 grund av sin starka tro och \u00f6vertygelse ledde Frankrikes arm\u00e9er men v\u00e5ldtogs och dog martyrd\u00f6d f\u00f6r sina \u00e5sikter.<\/p>\n
S\u00e5 n\u00e4r Johanna f\u00f6dds med duvor fladdrandes omkring sig, och vi ser faders oro, f\u00f6rst\u00e5r vi att detta sj\u00e4lvklart inte \u00e4r vilken unge som helst. N\u00e5got speciellt borde ju definitivt vara p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n
Vid f\u00f6rsta anblicken av den vuxna Johanna \u00e5terges hon som en blek, beige, tunn och androgyn kvinna. En kvinna som inte ens vid 18 \u00e5rs \u00e5lder f\u00e5tt sin menstruation eller tillges en sexualitet. Dessutom stirrar hon mer ut i intet, \u00e4n verkar i kontakt av n\u00e5gon direkt uppenbarelse eller stark \u00f6vertygelse av n\u00e5got slag. Men jag t\u00e4nkte f\u00f6rst att ett s\u00e5dant val att g\u00f6ra henne ointresserad av sitt k\u00f6n, eventuellt skulle vara f\u00f6r att l\u00e5ta rollkarakt\u00e4rens k\u00e4nsloliv och \u00f6vertygelse, f\u00e5 briljera retoriska k\u00e4nslouttryck i kampen f\u00f6r milj\u00f6n. Att hon skulle kunna f\u00e5 lova att vara urm\u00e4nniska f\u00f6rst och fr\u00e4mst, snarare \u00e4n dotter, syster och \u00e4lskarinna. Under hela f\u00f6rest\u00e4llningen satt jag och v\u00e4ntade p\u00e5 att f\u00e5 k\u00e4nna och uppleva den drivkraft och den gl\u00f6den som m\u00e5ste finnas, om man frivilligt offrar allt f\u00f6r n\u00e5got. Tyv\u00e4rr s\u00e5 blir inte Johanna mer \u00e4n en schablon f\u00f6r det goda, det r\u00e4tta och det medm\u00e4nskliga f\u00f6r jordens natur. En m\u00e4nniska som anv\u00e4nder v\u00e4ldigt m\u00e5nga bra ord, s\u00e5 m\u00e5nga vettiga meningar och i vissa sammanhag levererar direkta sanningar som skulle kunna vara h\u00e4mtade fr\u00e5n en urkraft som vet b\u00e4st dvs. \u201dmoder jord\u201d. Manuset \u00e4r bra. Jag h\u00f6r vad Johanna s\u00e4ger och jag v\u00e4ntar p\u00e5 att vilja bli engagerad och ber\u00f6rd. Men det blir n\u00e4stan lite tramsiga floskler ibland och det g\u00e5r inte ihop i slutendan. Jag vet inte om det \u00e4r s\u00e5 att k\u00e4nslan och retoriken inte hunnit s\u00e4tta sig eller om det \u00e4r s\u00e5 att regin inte fullf\u00f6ljts hela v\u00e4gen.<\/p>\n
Scenografin i f\u00f6rest\u00e4llningen var helt unik och fantastisk. Man skapade milj\u00f6er och \u00f6verg\u00e5ngar som genom den genomt\u00e4nkta musiken, utmanade sk\u00e5despelarna i den roterande rotundan p\u00e5 scen. Det var vackert, det var smakfullt och det gav otroliga scenm\u00f6jligheter. Mina \u00f6gon ville aldrig sluta titta p\u00e5 bildspelen p\u00e5 den snurrande scenen.
\nF\u00f6rsta akten bands upp av de satiriska och ironiska inslagen i f\u00f6rest\u00e4llningen. Den uppbackande brodern var kaxigt br\u00e5kig, men charmant och hans manliga bekanta, p\u00e5visade hur det var m\u00f6jligt f\u00f6r alla att vilja st\u00f6dja en Johanna som faktiskt hade r\u00e4tt i sak. Dock kan jag aldrig sluta att f\u00f6rbluffas \u00f6ver vad det \u00e4r publiken tycker \u00e4r roligt. Man skrattar hellre \u00e5t en \u00f6lmage och svordom \u00e4n \u00e5t en riktigt bra \u201dpunch line\u201d. Moder jord borde ta sig i kragen in f\u00f6r sin skapelse, kan man tycka. Bra humor borde inte vara s\u00e5 sv\u00e5rt att sk\u00e4nka.<\/p>\n
D\u00e4remot hade f\u00f6rest\u00e4llningens enda dansnummer i samband med en demonstration, kunnat koreograferas p\u00e5 ett annat vis. Det m\u00e4rktes lite f\u00f6r tydligt att sk\u00e5despelare och statister inte var riktigt hemma p\u00e5 omr\u00e5det. Men de var ju inte dansare. Jag tror dock att det fanns st\u00f6rre potential i dem, \u00e4n vad de f\u00e5tt m\u00f6jlighet till.
\nDet \u00e4r pj\u00e4sens sammansatta budskap som var kv\u00e4llens beh\u00e5llning. Det g\u00f6r att jag v\u00e4ldigt g\u00e4rna skulle vilja l\u00e4sa manuset. S\u00e5 n\u00e4r appl\u00e5derna skalla i slutet av f\u00f6rest\u00e4llningen, k\u00e4nde jag f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e5gonsin att publiken gav manusf\u00f6rfattaren den allra st\u00f6rsta hyllningen.<\/p>\n
Medverkande<\/strong> Foto: S\u00f6ren Vilks<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u201dJohanna\u201d p\u00e5 Dramaten Manus Mirja Unge Regi Jenny Andreasson Scenografi och kostym Marika Feinsilber Ljus Erik Berglund Peruk och mask Peter Westerberg, Johan Lundstr\u00f6m – premi\u00e4r den 4 december 2014 Stark \u00f6vertygelse och hj\u00e4ltemod \u00e4r fantastiska utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r vilket teatraliskt drama som helst. All f\u00f6rreklam p\u00e5 stan och i programmet p\u00e5 Dramaten, trycker p\u00e5 att […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1366,11658,4955,7643],"class_list":{"0":"post-89796","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-dramaten","11":"tag-johanna","12":"tag-scenkonst","13":"tag-teaterkritik","14":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89796","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=89796"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89796\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":89847,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89796\/revisions\/89847"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=89796"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=89796"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=89796"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nJohanna Nina Zanjani
\nBrodern Jakob Adam P\u00e5lsson
\nMamman Marie Richardson
\nPappa Reuben Sallmander
\nMorgan, Sekreteraren mfl Danilo Bejarano
\nPolly, journalist mfl David Book
\nKvinnan p\u00e5 l\u00e4nsstyrelsen, Psykiatern mfl Kicki Bramberg
\nH\u00e5kan, Karl Erik Ehn
\nGreve Karl, Advokaten mfl Jon Karlsson
\nKrog\u00e4gare, Journalist mfl Otto Hargne Kin
\nLeif, Trevor David Mj\u00f6nes
\nKvinnan med barnet, Agnes mfl Ester Udd\u00e9n
\nStatister Dejmis Rustom Bustos, Allis Lindqvist, David Nzinga<\/p>\n