{"id":89371,"date":"2014-11-16T10:11:20","date_gmt":"2014-11-16T08:11:20","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=89371"},"modified":"2015-01-31T22:29:36","modified_gmt":"2015-01-31T20:29:36","slug":"tankar-om-sanger-fran-norden-av-nils-poletti-pa-turteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=89371","title":{"rendered":"Tankar om ”S\u00e5nger fr\u00e5n Norden” av Nils Poletti p\u00e5 Turteatern"},"content":{"rendered":"

\"sangerfornorden_turteatern\"<\/a><\/p>\n

S\u00e5nger fr\u00e5n Norden<\/strong>
\nManus och regi: Nils Poletti
\n– p\u00e5 Turteatern i K\u00e4rrtorp<\/p>\n

Politisk teater \u00e4r alltid till f\u00f6r att provocera och det m\u00e5ste man vara inst\u00e4lld p\u00e5, \u00e4ven n\u00e4r man ser den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen. Vill du inte bli engagerad, ska du inte g\u00e5 dit. Det \u00e4r inte fr\u00e5gan om att l\u00e4mna k\u00e4nslorna hemma, eller att l\u00e4ttsamt skratta sig hela v\u00e4gen hem efter\u00e5t. Blir du inte ber\u00f6r, k\u00e4nner du inte att du beh\u00f6ver ta st\u00e4llning, s\u00e5 har du nog en k\u00e4nslom\u00e4ssig st\u00f6rning.<\/p>\n

Jag uppskattade mycket att man innan f\u00f6rest\u00e4llningen f\u00f6rvarnade om kr\u00e4nkande ord mm, eftersom m\u00e5nga av sk\u00e4llsorden \u00e4r v\u00e4ldigt grova. Men orden \u00e4r viktiga, fyller en viktig funktion och h\u00f6r hemma i f\u00f6rest\u00e4llningen, utan tvekan. D\u00e4remot inneb\u00e4r det inte att f\u00f6rest\u00e4llningen inte \u00e4r rolig. Ibland \u00e4r den s\u00e5 klockrent rolig att man faktiskt \u00f6nskar att man sj\u00e4lv hade kommit p\u00e5 ordvalen. Man k\u00e4nner igen sina egna f\u00f6rdomar om sin egen \u201dsvenskhet\u201d och andras eventuella f\u00f6rutfattade meningar kring, vad det inneb\u00e4r att vara just svensk, norrman, dansk eller finne.<\/p>\n

I m\u00f6rkret, inledningsvis h\u00f6r vi en r\u00f6st ber\u00e4tta om de kravaller som h\u00e4nde i just K\u00e4rrtorp 2013. En vanlig svensk man ber\u00e4ttar om hur hatet kan v\u00e4xa fram i var och en av oss, n\u00e4r vi under press st\u00e4lls i skilda situationer. Att slutet av monologen ber\u00f6r hur det b\u00f6rjades kastas frukt, g\u00f6r ocks\u00e5 att temat fruktsallad ber\u00f6r genom hela f\u00f6rest\u00e4llningen. Ett simpelt sk\u00e4mt, som \u00e4nd\u00e5 p\u00e5minner en om ens egen svaghet i tuffa stunder. <\/p>\n

Sk\u00e5despelarna \u00e4r fr\u00e5n de nordiska l\u00e4nderna och har gemensamma svart uniformsliknande kl\u00e4der. Deras \u00f6gon \u00e4r f\u00e4rgade bl\u00e5 med hj\u00e4lp av linser och deras h\u00e5r \u00e4r m\u00e5lade i vitt, f\u00f6r att ge en arisk k\u00e4nsla. De g\u00e5r p\u00e5 led, de g\u00e5r i takt och de utstr\u00e5lar lika mycket r\u00e4dsla som styrka. Man f\u00e5r lite ont i magen och k\u00e4nner en vind av nationalsocialism i salen.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r uppbyggd i en revy liknade form, ena stunden lite s\u00e5ng och dans och andra en monolog. Ibland fr\u00e5gar sk\u00e5despelarna publiken om r\u00e5d eller hj\u00e4lp och det g\u00f6r dock att en del i publiken k\u00e4nner sig n\u00e5got obekv\u00e4ma. Jag tycker dock att om man som enskild person, inte vill vara delaktig, ska man inte s\u00e4tt sig p\u00e5 f\u00f6rsta raden.
\nN\u00e4r r\u00f6sten g\u00e5r in och definierar det svenskan, det danska, det norska och det finska skrattar vi alla gott. Man spelar helt och fullt ut p\u00e5 de f\u00f6rdommar som vi sinsemellan redan har. Dansken som den tjocka, \u00f6ldrickande och bullrige. Norrmannen som den rike, sn\u00e5le och st\u00e4ndigt glade. Finnen som den bastu\u00e4lskade machomannen och svensken som lagom m\u00e4nniskan som sysslar med j\u00e4mlikhet och inte kan skilja p\u00e5 manligt och kvinnligt.
\nDet absolut vackraste i hela f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r n\u00e4r tv\u00e5 av de manliga sk\u00e5despelarna (dansarna) utf\u00f6r en symbolisk dans i slowmotion. De \u00e4r t\u00e4tt intill varandra med bara \u00f6verkroppar. De symboliserar s\u00e5 starkt den homofobiska delen av nationalsocialism och samtidigt den kroppsliga dyrkan av muskelatur och rena drag, som dessa tv\u00e5 ocks\u00e5 har. Det ligger en dragningskraft i detta f\u00f6rbjudna, och i det erotiskt som kan finnas mellan tv\u00e5 m\u00e4nniskor.
\nDet \u00e4r inte vanligt att en ensemble \u00e4r s\u00e5 tighta i sina beg\u00e5vningar. Vanligtvis brukar n\u00e5gon eller n\u00e5gra vara \u201doutstanding\u201d p\u00e5 n\u00e5got vis. H\u00e4r var det en h\u00e4rligt givande och tagande, d\u00e4r man samspelade och gjorde snygga \u00f6verg\u00e5ngar. Jag brukar inte bli imponerad av s\u00e5dant, men blev det utan tvekan i denna f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n

Det som gladde mig allra mest i kv\u00e4ll, var alla dessa starka kvinnor som tog plats p\u00e5 scen. De tog sin sceniska plats, var sannerligen inte alltid vackra eller sa sn\u00e4lla saker. Men de utstr\u00e5lade st\u00e4ndigt sk\u00e4rpa, kraft, energi, kunskap och beg\u00e5vning. De betedde sig verkligen tragikomiskt nog, som de skulle om en arisk general fick best\u00e4mma (om man bortser fr\u00e5n deras oberoende).
\nText: Lotta Altner<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 scen: Amanda Nyman, Ella Schartner, David Sigfridsson, Ingrid Meling Enoksen, Lena Bruun Bondeson, Lilian Pettersson, Lisa Parkrud, Karin Bengtsson, Katarina Krogh Engelsen, Samuel Karlsson, Tom Rejstr\u00f6m.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

S\u00e5nger fr\u00e5n Norden Manus och regi: Nils Poletti – p\u00e5 Turteatern i K\u00e4rrtorp Politisk teater \u00e4r alltid till f\u00f6r att provocera och det m\u00e5ste man vara inst\u00e4lld p\u00e5, \u00e4ven n\u00e4r man ser den h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen. Vill du inte bli engagerad, ska du inte g\u00e5 dit. Det \u00e4r inte fr\u00e5gan om att l\u00e4mna k\u00e4nslorna hemma, eller […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31],"tags":[7334,4955,12288,7643,6008],"class_list":{"0":"post-89371","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-teaterrecension","9":"tag-politisk-teater","10":"tag-scenkonst","11":"tag-teater","12":"tag-teaterkritik","13":"tag-turteatern","14":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89371","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=89371"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89371\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":89375,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/89371\/revisions\/89375"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=89371"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=89371"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=89371"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}