![\"vinterdvala\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/11\/vinterdvala.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Vinterdvala<\/strong> \u201dVinterdvala\u201d, den hyllade turkiske regiss\u00f6ren Nuri Bilge Ceylans, mastodontdrama mottog i \u00e5r guldpalmen utav en annan hyllad regiss\u00f6r – Quentin Tarantino. Det \u00e4r ett drama som ber\u00f6r och tvingar tittaren att relatera till dess huvudkarakt\u00e4r, och m\u00e4nniskorna runt honom. Man kan b\u00e5de k\u00e4nna medlidande och f\u00f6rakt f\u00f6r huvudpersonen och hans sp\u00f6ken, k\u00e4nsla av att ha stagnerat och str\u00e4van efter en slags mening. <\/p>\n Huvudpersonens vilja att t\u00e4mja och ha kontroll runt omkring sig speglas i f\u00e5ngandet av en vildh\u00e4st (som sedan frig\u00f6rs) som f\u00e5r utg\u00f6ra metafor f\u00f6r filmens kvinnor, systern och frun, som inte hittar ut och som har fastnat i den stilla vardagliga lunk som hela filmen uppvisar. Milj\u00f6erna \u00e4r realistiska – ett st\u00f6kigt bord, en st\u00f6kig g\u00e5rd – inget ser arrangerat ut. Landskapsbilderna \u00e4r vackra och filmen i sig har ett rikt bildspr\u00e5k. L\u00e4ngden kan tyckas vara i mastigaste laget, men \u00e4r f\u00f6r denna film beh\u00f6vlig. L\u00e4ngden hj\u00e4lper till att generera k\u00e4nslan av den l\u00e5ngdragna vinter som \u00e5terspeglas i filmen. <\/p>\n En sev\u00e4rd film f\u00f6r personer som tycker om t\u00e4nkv\u00e4rda filmer som \u00e4r lite att bita i, och utefter hur man tolkar budskapet, torde fungera uppryckande i vinterdvalan.
\nBetyg: 5
\nBiopremi\u00e4r: 19 December
\nRegi: Nuri Bilge Ceylan<\/p>\n
\nMen d\u00e4r tar anknytningen mellan dessa herrar slut.
\n\u201dVinterdvala\u201d \u00e4r till skillnad fr\u00e5n Tarantinos s\u00e4regna, vilda och v\u00e5ldsamma m\u00e4sterverk ett \u00f6ver 3 timmar l\u00e5ngt och stillsamt konstn\u00e4rligt drama.
\nVi m\u00f6ter huvudpersonen Aydin som efter en tidigare karri\u00e4r som sk\u00e5despelare nu driver ett n\u00e5got avl\u00e4gset hotell i Anatolien, Turkiet. Hans b\u00e4sta dagar \u00e4r f\u00f6rbi och f\u00f6rutom att driva hotellet och p\u00e5 sidan av det skriva sm\u00e5 ledare i en lokal tidning s\u00e5 g\u00e5r livet sin gilla g\u00e5ng liksom i en dvala.<\/p>\n
\nVi f\u00e5ngas av en historia som \u00e4r sm\u00e4rtsamt realistisk men som l\u00e5ngt ifr\u00e5n saknar djup.
\nMan kan genom kraftfulla scener k\u00e4nna vinterkylan och likas\u00e5 den kyla som uppst\u00e5r mellan huvudkarakt\u00e4ren Aydin och hans n\u00e4rmaste. <\/p>\n
\nDiskussionerna under filmens g\u00e5ng behandlar Aydin’s bistra s\u00e4tt att leva mot vilket han har byggt upp ett f\u00f6rsvar och vill inte bli p\u00e5mind. Vi f\u00e5r f\u00f6lja hans resa, kanske inte mot en utveckling, men mot ett f\u00f6rlikande med sin vardag. <\/p>\n
\nText: Fredrik Lind<\/strong><\/p>\n