![\"moncatornell\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/moncatornell.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Den \u00e5rliga utm\u00e4rkelsen som LEGITIMERAD LEGEND som tillkom f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan p\u00e5 initiativ av de b\u00e5da musiklegenderna MIKAEL RAMEL & WILLE CRAFOORD utdelades i \u00e5r till artisten MONICA T\u00d6RNELL i samband med en konsert med Mikael Ramel och Wille Crafoord i G\u00e4vle.<\/p>\n
Motiveringen lyder: Monica T\u00f6rnell var en av Cornelis Wreeswijks fynd inom svensk musik som gick direkt in det svenska folkdjupet. \u00c5ret var 1971 och under n\u00e5gra \u00e5r turnerade hon med Cornelis. Med sig hade hon delar av eliten inom svensk musik, som Bj\u00f6rn J:son Lindh, Kenny H\u00e5kansson, Bj\u00f6rn St\u00e5bim.fl. 1972 sl\u00e4pptes hennes f\u00f6rsta LP som ocks\u00e5 var det \u00e5ret f\u00f6r hennes genombrott. Scenen var Visfestivalen i V\u00e4stervik och skivan \u201d Ingica\u201d blev en succ\u00e9. F\u00f6rutom Cornelis fanns Bj\u00f6rn J:son Lindh samt Janne Schaffer med. Hon gjorde duett med Cornelis p\u00e5 hans album Visor, svarta och r\u00f6da . Med Ola Magnell gjorde hon duetten l\u00e5ten \u201dMan ska vara tv\u00e5\u201d p\u00e5 hans f\u00f6rsta LP \u201dP\u00e5tal\u00e5tar\u201d.<\/p>\n Precis som Ola Magnell hade hon sv\u00e5rt att bli accepterad av proggpubliken. Monica har m\u00e5nga likheter med Ola Magnell just i att texterna \u00e4r vackra, ordrika och k\u00e4nslofyllda. Och b\u00e5da spelade skivor in p\u00e5 kommersiella skivbolag. Det r\u00e4ckte inte att vara bra den politiskt orienteringen gick f\u00f6re. <\/p>\n Hon var ocks\u00e5 kritisk mot musikr\u00f6relsen och sa 1977 att hon hoppades att denna ”skall b\u00f6rja g\u00e5 vidare. Inte vara s\u00e5 enkelsp\u00e5riga, sn\u00f6a in p\u00e5 en sak och tjafsa om det. Bli mer \u00f6ppna och debattera”.<\/p>\n Monica greppade inte bara visan, hon r\u00f6rde sig mot jazz, folkton och rock. 1975 kom den engelskspr\u00e5kiga skivan \u201dDon’t Give a Damn\u201d vilken producerades av Bj\u00f6rn J:son Lindh. Albumet var ett slags revolt mot bilden av henne som viss\u00e5ngerska och innebar \u00e4ven att hon alltmer v\u00e4nde sig fr\u00e5n proggr\u00f6relsen, d\u00e5 man inom denna r\u00f6relse tydligt tagit st\u00e4llning f\u00f6r att svenska artister b\u00f6r sjunga p\u00e5 svenska. Hennes s\u00e5ngr\u00f6st kom i medierna att j\u00e4mf\u00f6ras med Melanies och Janis Joplins, men hon n\u00e4mnde sj\u00e4lv \u00e4ven den franska chansonskolan som inspiration. Att Monica T\u00f6rnell blev 2014 \u00e5r Legitimerade Legend av Mikael Ramel och Wille Crafoord tycker jag \u00e4r att verkligen bef\u00e4sta vilken artist Monica \u00e4r och ge erk\u00e4nnande \u00e5t hennes m\u00e5ngsidighet, or\u00e4ddhet f\u00f6r att g\u00e5 sin egen v\u00e4g. <\/p>\n Monica T\u00f6rnell blev den fj\u00e4rde att ta emot utm\u00e4rkelsen och f\u00e5r jag s\u00e4ga det sj\u00e4lv \u2013 fan vilket bra val.<\/p>\n
\nSom en ikon i en eon kommer hon alltid tillbaka
\nvia sig sj\u00e4lv eller i l\u00e5tskatten fr\u00e5n sin m\u00e5nekaka
\nV\u00e5r salut riktas:
\nTill vintersagan Ingica – f\u00f6r alla s\u00e5ngriff som aldrig d\u00f6r ut
\nen evigt blommande et\u00f6rnell – st\u00e4ndigt lika f\u00f6rut som f\u00f6rut<\/em><\/p>\n
\n1984 \u00e4r \u00e5ret jag fastnat p\u00e5, Ted Str\u00f6ms otroligt vackra Vintersaga som hon sj\u00f6ng in p\u00e5 skivan Mica. En Vintersaga, t\u00e5l att lyssnas p\u00e5 \u00e4n idag. \u201d Lapplandspilen r\u00e5mar som ett vilddjur genom natten och fr\u00e5n havet bl\u00e5ser en isande r\u00e5kall vind\u2026 det \u00e4r d\u00e5 som det stora vemodet rullar in \u00f6ver alla frusna dr\u00f6mmar i monarkin\u2026\u201d f\u00e5r vi inte vindil \u00f6ver kinden och varm sj\u00e4l av de orden.<\/p>\n