Anna-Karin Westerlund p\u00e5 Klara Soppteater
\n18 oktober 2014
\nBetyg 4<\/p>\n
IMPRA \u00e4r en organisation som jobbar f\u00f6r ett j\u00e4mst\u00e4llt musikliv och f\u00f6r att framh\u00e5lla kvinnors g\u00e4rning. Detta meddelas av Lina Nyberg som varit curator f\u00f6r festivalens program p\u00e5 Soppteatern. Allra f\u00f6rst h\u00e4lsas vi v\u00e4lkomna av ett annat k\u00e4nt namn, n\u00e4mligen Sarah Riedel som ju numera \u00e4r musikchef p\u00e5 Kulturhuset.
\nF\u00f6r henne \u00e4r Monica Z en ikon, en stark kvinna i en mansdominerad v\u00e4rld. Och Lina sa att hon s\u00e5g evigt aktuella Zetterlund som katalysator. Den f\u00f6r mig ok\u00e4nda Anna-Karin Westerlund beskrevs i programmet som utrustad med f\u00e4rgstark palett, ett uttryck som hade b\u00e4ring f\u00f6r denna dryga timmen av mat + musik vid lunchtid. Ackompanjerade gjorde veckans husband Jonas \u00d6stholm p\u00e5 piano och Victor Skokic p\u00e5 bas. Som ni kanske redan r\u00e4knat ut var det fullsatt och det blev extranummer.<\/p>\n
Westerlunds introduktion bestod i att tala om att Monica Z varit en del av henne sedan uppv\u00e4xten, s\u00e4rskilt kassetter med Hasse & Tage har p\u00e5verkat. Senare denna m\u00e5nad ska hon framf\u00f6ra deras visor ihop med orkester p\u00e5 Fasching. F\u00f6rsta komposition man valt var Siv Larssons dagbok, den om de kopi\u00f6sa m\u00e4ngderna stenciler. L\u00e5ter snyggt, lite \u00e5terh\u00e5llsamt och anonymt, \u00f6verg\u00e5r i scats\u00e5ng. I n\u00e4sta l\u00e5t skriven av radarparet Wolgers\/Riedel \u00e4r uppv\u00e4rmingen avklarad. Underbar frasering och ett h\u00e4rligt schwung i framf\u00f6randet. <\/p>\n
I Trubbel vill jag lyfta fram delikat samspel pianist \u2013 basist. Flera melodier f\u00e5r i min bed\u00f6mning guldstj\u00e4rnor. G\u00e4ller exempelvis en ljuvlig vemodig ballad fr\u00e5n m\u00e4sterliga albumet Waltz f\u00f6r Debby, den rytmiska boogie-eruptionen Va\u00b4e\u00b4de\u00b4d\u00e4r, \u00f6rh\u00e4nget Att ang\u00f6ra en brygga med en vandrande bas i f\u00f6rgunden samt schlagerbidraget fr\u00e5n 1963 (ungef\u00e4r tjugo \u00e5r innan Anna-Karin f\u00f6ddes); som hade ett f\u00f6rf\u00f6riskt sv\u00e4vande sound. Andra k\u00e4nda standards med svensk text som gjordes med ackuratess var Vad en gumma kan gno \u2013 har h\u00e4rmarkerat plus i kanten f\u00f6r \u00d6stholms l\u00f6pningar \u00f6ver klaviaturen \u2013 och en l\u00e5t urspungligen skriven av br\u00f6derna Gerschwin. Rent musikaliskt h\u00f6r vi f\u00f6rutom visformatet b\u00e5de uptempo jazz och n\u00e5gon g\u00e5ng anstrykning av revy\/musikal.<\/p>\n
Vi m\u00f6ter en frejdig s\u00e5ngerska med brett varierat register, vars k\u00e4rlek till Monicas karri\u00e4r inte g\u00e5r att ta miste p\u00e5. Efter att ha l\u00e4st sj\u00e4lvbiografin \u00e4r hon avundsjuk \u00f6ver att inte ha f\u00e5tt varit med p\u00e5 festerna p\u00e5 Liding\u00f6, fast hon inser att de ocks\u00e5 var tr\u00f6ttsamma. Anna-Karin Westerlund p\u00e5 Klara Soppteater 18 oktober 2014 Betyg 4 IMPRA \u00e4r en organisation som jobbar f\u00f6r ett j\u00e4mst\u00e4llt musikliv och f\u00f6r att framh\u00e5lla kvinnors g\u00e4rning. Detta meddelas av Lina Nyberg som varit curator f\u00f6r festivalens program p\u00e5 Soppteatern. Allra f\u00f6rst h\u00e4lsas vi v\u00e4lkomna av ett annat k\u00e4nt namn, n\u00e4mligen Sarah Riedel som ju numera […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[11514,9827],"class_list":{"0":"post-88462","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"tag-anna-karin-westerlund","8":"tag-stockholm-jazz-festival","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/88462","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=88462"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/88462\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88467,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/88462\/revisions\/88467"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=88462"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=88462"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=88462"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nText: Mats Hallberg<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"