{"id":88333,"date":"2014-10-17T07:31:48","date_gmt":"2014-10-17T05:31:48","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=88333"},"modified":"2014-10-17T07:32:10","modified_gmt":"2014-10-17T05:32:10","slug":"halloweenkronika-del-1-det-finns-ingen-battre-mana-att-se-pa-skrackfilm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=88333","title":{"rendered":"Halloweenkr\u00f6nika del 1: det finns ingen b\u00e4ttre m\u00e5nad att se p\u00e5 skr\u00e4ckfilm"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/cabinet.drcaligari.jpeg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-88335\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/cabinet.drcaligari-300x231.jpeg\" alt=\"cabinet.drcaligari\" width=\"300\" height=\"231\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/cabinet.drcaligari-300x231.jpeg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/cabinet.drcaligari-1024x791.jpeg 1024w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/cabinet.drcaligari.jpeg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Under oktober m\u00e5nad har jag haft en liten tradition i fyra \u00e5r. Denna tradition g\u00e5r ut p\u00e5 att se en skr\u00e4ckfilm om dagen och sedan skriva f\u00f6ljetongskr\u00f6nikor kring dessa. Det finns ju ingen b\u00e4ttre m\u00e5nad att se skr\u00e4ckfilm p\u00e5 \u00e4n sj\u00e4lvaste halloweenm\u00e5naden, s\u00e5 om ni letar efter tips r\u00f6rande sp\u00e4nnande skr\u00e4ckfilmer hoppas jag att ni kommer finna dessa kr\u00f6nikor informativa och anv\u00e4ndbara.<\/p>\n<p><strong>Dr. Caligaris kabinett (1920)<\/strong><br \/>\nDenna tyska stumfilm r\u00e4knas av de flesta som den f\u00f6rsta riktiga renodlade skr\u00e4ckfilmen. Handlingen tar sin b\u00f6rjan n\u00e4r en ung man vid namn Francis ber\u00e4ttar om sina upplevelser kring den onda Dr. Caligari som kommer till en liten by med en kabinett i vilken han f\u00f6rvarar s\u00f6mng\u00e5ngaren Cesare. Dr. Caligari anv\u00e4nder Cesare f\u00f6r att beg\u00e5 ett antal bestialiska mord, och n\u00e4r Francis b\u00e4sta v\u00e4n m\u00f6rdas dras han in i de fruktansv\u00e4rda h\u00e4ndelserna. Denna film \u00e4r en del av en filmv\u00e5g som vanligtvis kallas f\u00f6r den tyska expressionismen, vilken inneb\u00e4r att de k\u00e4nslor som f\u00f6rmedlas p\u00e5 film f\u00f6rst\u00e4rks av scenografi, kostym och mask. I detta fall m\u00e4rks det s\u00e4rskilt tydligt p\u00e5 scenografin. Hela filmen \u00e4r som sagt ber\u00e4ttad i form av en tillbakablick och filmens scener och dekor har en v\u00e4ldigt dr\u00f6mliknande ologisk men emotionell estetik. Filmen ser d\u00e4rf\u00f6r fantastisk ut och det m\u00e4rks tydligt att Tim Burton varit inspirerad av filmens scenografi och bildspr\u00e5k. Filmen \u00e4r v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande, t\u00e4t och st\u00e4mningsfull och jag rekommenderar \u00e4ven de som vanligtvis inte \u00e4r f\u00f6rtjusta i stumfilm att ge denna film en chans.<\/p>\n<p><strong>K\u00f6rkarlen (1921)<\/strong><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/korkarlen.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-88334\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/korkarlen-300x217.jpg\" alt=\"korkarlen\" width=\"300\" height=\"217\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/korkarlen-300x217.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/korkarlen-1024x742.jpg 1024w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/korkarlen.jpg 1048w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>N\u00e4r vi \u00e4nd\u00e5 \u00e4r inne p\u00e5 stumfilm kan vi lika g\u00e4rna tala om en svensk gammal skr\u00e4ckp\u00e4rla. K\u00f6rkarlen tar sin b\u00f6rjan i ett hem d\u00e4r en ung kvinna h\u00e5ller p\u00e5 att d\u00f6. Hennes sista \u00f6nskan \u00e4r att f\u00e5 tr\u00e4ffa David Holm, en alkoholiserad livsspillra som inte verkar besitta n\u00e5gra som helst f\u00f6rsonande drag. David Holm v\u00e4grar komma till kvinnans d\u00f6dsb\u00e4dd och d\u00f6r sj\u00e4lv kort d\u00e4refter. Han introducerad f\u00f6r K\u00f6rkarlen, en sp\u00f6klik gestalt som h\u00e4mtar de d\u00f6da till Andra Sidan, och denne tvingar David Holm att konfrontera sina m\u00e5nga synder i livet. Effekterna som anv\u00e4nds n\u00e4r K\u00f6rkarlen visas i bild \u00e4r sl\u00e5ende och en kan verkligen f\u00f6rst\u00e5 att folk blev drabbade d\u00e4r denna lieb\u00e4rande v\u00e5lnad visades i bild. Filmen inneh\u00e5ller en v\u00e4ldigt tung kristen moral och ett v\u00e4ldigt starkt anslag emot att dricka alkohol. Detta kanske kan anses som predikande och raljerande idag, men en m\u00e5ste komma ih\u00e5g i vilken kontext filmen \u00e4r gjord. Alkoholism var ett otroligt stort problem under denna tid och nykterhetsr\u00f6relsen hade en religi\u00f6s grund, men var samtidigt en folkr\u00f6relse d\u00e4r m\u00e4nniskor i de l\u00e4gre samh\u00e4llsklasserna kunde g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd i en demokrati som inte var s\u00e4rskilt demokratisk. Hursomhelst \u00e4r filmen sev\u00e4rd b\u00e5de i form av tidsdokument, men \u00e4ven f\u00f6r att historien \u00e4r v\u00e4ldigt drabbande.<\/p>\n<p><strong>The Devil-Doll (1936)<\/strong><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/devildoll.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-thumbnail wp-image-88337\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/devildoll-150x150.jpg\" alt=\"devildoll\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a>Vi r\u00f6r oss vidare till 30-talet och f\u00e5r h\u00e4r en film som, liksom m\u00e5nga andra skr\u00e4ckfilmer fr\u00e5n denna era, introducerar oss f\u00f6r en galen vetenskapsman. Denne har uppfunnit f\u00f6rm\u00e5gan att krympa m\u00e4nniskor, vilka n\u00e4r de minskar i storlek \u00e4ven blir hypnotiskt lydiga. En f\u00f6rrymd f\u00e4ngelsekund som \u00e4r oskyldigt d\u00f6md anv\u00e4nder denna vetenskapliga uppt\u00e4ckt till att f\u00e5 f\u00f6rkrympta m\u00e4nniskor att m\u00f6rda personerna som fick honom bakom galler. Denna film \u00e4r inte s\u00e4rskilt l\u00e4skig. D\u00e4remot kan en t\u00e4nka sig att folk blev imponerade av specialeffekterna. Det \u00e4r onekligen imponerande att se sm\u00e5 lilleputtar och normalstora m\u00e4nniskor agera i en och samma bild, men \u00e4r man inte intresserad av specialeffekternas filmhistoria kommer man nog tyv\u00e4rr ha ganska tr\u00e5kigt under denna film.<\/p>\n<p><strong>Dracula&#8217;s Daughter (1936)<\/strong><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/draculas_daughter.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-thumbnail wp-image-88338\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/draculas_daughter-150x150.jpg\" alt=\"draculas_daughter\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a>Vad vore halloween utan vampyrer? Dracula&#8217;s Daughter \u00e4r uppf\u00f6ljaren till filmklassikern Dracula fr\u00e5n 1931 och tar vid d\u00e4r denna film slutar. Van Helsing har just d\u00f6dat Greve Dracula och blir arresterad av polisen f\u00f6r sin g\u00e4rning. Draculas kropp stj\u00e4ls dock av Grevinnan Marya Zeleska. Det visar sig att hon ocks\u00e5 \u00e4r en vampyr, men till skillnad fr\u00e5n Dracula s\u00f6ker hon efter ett bot p\u00e5 sin f\u00f6rbannelse. Denna film \u00e4r beh\u00e4ftad med en del underligheter. Filmen \u00e4r som sagt en direkt uppf\u00f6ljare p\u00e5 Dracula, men trots att Dracula utspelar sig p\u00e5 1800-talet s\u00e5 utspelar sig denna film av n\u00e5gon outgrundlig anledning p\u00e5 30-talet. Filmen saknar \u00e4ven den nerv som f\u00f6reg\u00e5ngaren hade. Detta beror nog fr\u00e4mst p\u00e5 avsaknaden av Bela Lugosi. Gloria Holden g\u00f6r sitt allra b\u00e4sta f\u00f6r att spela en sp\u00f6klik blodsugare, men trots att hon \u00e4r mycket skicklig saknar hon den sp\u00f6klika aura och den m\u00e4sterliga n\u00e4rvaro Lugosi hade. Filmen \u00e4r dock inte helt utan f\u00f6rdelar. Tematiken kring en vampyr som lider \u00f6ver sina illd\u00e5d och sker ett botemedel torde vid den h\u00e4r tiden vara ganska ny, och trots att Gloria Holden som sagt inte \u00e4r lika trov\u00e4rdig som Bela Lugosi i att spela vampyr \u00e4r karakt\u00e4ren Grevinnan Marya Zeleska mer djup och m\u00e5ngbottnad \u00e4n Greve Dracula. Filmen inneh\u00e5ller \u00e4ven en hel del sp\u00e4nnande scener. Bland annat finns en mycket ot\u00e4ck scen d\u00e4r Grevinnan Marya Zeleska lurar in en stackars ovetande ung kvinna i sitt hem i avsikt att t\u00f6mma henne p\u00e5 blod. Denna scen inneh\u00e5ller b\u00e5de elemant av erotik och lesbiska undertoner till den grad att jag \u00e4r mycket f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att scenen inte klipptes bort i d\u00e5tidens pryda Hollywood. Om du gillar vampyrfilmer och inte sett denna \u00e4n kan den, trots sina brister, vara v\u00e4rd att ta sig en titt p\u00e5.<\/p>\n<p><strong>I walked with a zombie (1943)<\/strong><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/i_walked_with_a_zombie.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-thumbnail wp-image-88340\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/i_walked_with_a_zombie-150x150.jpg\" alt=\"I WALKED WITH A ZOMBIE\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a>Jag hade h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 denna film, fr\u00e4mst d\u00e5 den \u00e4r regisserad av Jacques Torneur. Besvikelsen var dock extremt stor efter att jag sett f\u00e4rdigt filmen. Inte f\u00f6r att sk\u00e5despelarna var d\u00e5lig eller f\u00f6r att den inte hade ett kusligt bildspr\u00e5k. Nej, filmen var ist\u00e4llet n\u00e4stan helt om\u00f6jlig att st\u00e5 ut att se d\u00e5 den var extremt xenofobisk och rasistisk. Filmen handlar om en kanadensisk sjuksk\u00f6terska i V\u00e4stindien som tar hand om en kvinna som tycks befinna sig i en koma. I sin str\u00e4van efter att bota kvinnan fr\u00e5n sitt tillst\u00e5nd kommer hon i kontakt med voodoo. Jag f\u00f6rst\u00e5r att filmer fr\u00e5n denna tid generellt sett gestaltade personer med ett annat etniskt ursprung p\u00e5 ett mer f\u00f6rdomsfullt s\u00e4tt \u00e4n vad vi g\u00f6r idag och att detta oftare berodde p\u00e5 allm\u00e4n okunskap snarare \u00e4n illvilja, men I walked with a zombie gestaltar svarta m\u00e4nniskor s\u00e5 andrafierande och s\u00e5 exotifierande att man hade en knut i magen under tiden som man s\u00e5g filmen. Jag kan d\u00e4rf\u00f6r inte rekommendera n\u00e5gon att se detta alster.<\/p>\n<p><strong>Them! (1954)<\/strong><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/them.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-medium wp-image-88341\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/them-300x234.jpg\" alt=\"them\" width=\"300\" height=\"234\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/them-300x234.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/them-1024x800.jpg 1024w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/them.jpg 1200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Under 50-talet blev science fictionfilmer inneh\u00e5llandes gigantiska monster mycket popul\u00e4rt och en av de b\u00e4sta s\u00e5dana filmer jag sett \u00e4r Them! Vilken handlar om en flock gigantiska myror som hotar v\u00e4rlden med underg\u00e5ng. Sj\u00e4lva konceptet kan idag verka l\u00f6jligt, men st\u00e4mningen i denna film \u00e4r s\u00e5pass t\u00e4t och filmens huvudkarakt\u00e4rer s\u00e5pass karismatiska att denna insektshistoria blev ett rent n\u00f6je att se! Jag \u00e4r dessutom helt s\u00e4ker p\u00e5 att James Cameron var inspirerad av denna film n\u00e4r han regisserade Aliens, d\u00e5 slutet i b\u00e5da filmerna \u00e4r snarlika. En intressant kuriosa \u00e4r att filmen n\u00e4r den sl\u00e4pptes i Sverige fick titeln Spindlarna. Vilket hade kunnat passa om det som sagt inte var myror filmen handlade om&#8230;<\/p>\n<p><strong>Kronos (1957)<\/strong><br \/>\nN\u00e4r vi \u00e4nd\u00e5 \u00e4r inne p\u00e5 science fiction kan vi lika g\u00e4rna titta p\u00e5 en s\u00e5dan som \u00e4r gjord med lite mindre budget. Kronos tar sin b\u00f6rjan n\u00e4r ett oidentifierat flygande f\u00f6rem\u00e5l kraschar i havet. Detta f\u00f6rem\u00e5l visar sig inneh\u00e5lla en gigantisk utomjordisk maskin byggd f\u00f6r att sluka all elekricitet fr\u00e5n jorden. Samtidigt tycks en professor bli besatt av samma utomjordingar som skickade maskinen och g\u00f6r allt i sin makt f\u00f6r att den infernaliska apparaten ska uppn\u00e5 sitt syfte. Kronos \u00e4r som sagt inte s\u00e5 p\u00e5kostad och det m\u00e4rks g\u00e4llande effekterna. D\u00e4remot m\u00e4rks det att filmen har ambition, och den genomsyras av en g\u00f6r-det-sj\u00e4lvanda som leder till att det blir riktigt njutbart att ta den av historien. Har man dock inte sett n\u00e5gra science fictionfilmer fr\u00e5n 50-talet finns det mer intressanta filmer att se innan man ger sig i kast med Kronos.<br \/>\n<strong>Text: Franz Ung<\/strong><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/kronos.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-88342\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/kronos-300x146.jpg\" alt=\"kronos\" width=\"300\" height=\"146\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/kronos-300x146.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/10\/kronos.jpg 798w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under oktober m\u00e5nad har jag haft en liten tradition i fyra \u00e5r. Denna tradition g\u00e5r ut p\u00e5 att se en skr\u00e4ckfilm om dagen och sedan skriva f\u00f6ljetongskr\u00f6nikor kring dessa. Det finns ju ingen b\u00e4ttre m\u00e5nad att se skr\u00e4ckfilm p\u00e5 \u00e4n sj\u00e4lvaste halloweenm\u00e5naden, s\u00e5 om ni letar efter tips r\u00f6rande sp\u00e4nnande skr\u00e4ckfilmer hoppas jag att ni [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,20],"tags":[11420,11500],"class_list":{"0":"post-88333","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmfilm","7":"category-film","8":"tag-franz-ung","9":"tag-halloween","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/88333","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=88333"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/88333\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":88344,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/88333\/revisions\/88344"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=88333"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=88333"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=88333"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}