![\"sirihustvedtsamtal\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/sirihustvedtsamtal.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Siri Hustvedt \u00e4r tillbaka med en ny<\/a> roman, ”Den lysande v\u00e4rlden<\/a>. Den handlar utg\u00e5r fr\u00e5n att alla intellektuell och konstn\u00e4rlig str\u00e4van, \u00e4ven om det bara r\u00f6r sig om ett sk\u00e4mt, tas emot b\u00e4ttre om publiken k\u00e4nner till att det \u00e4r en man som st\u00e5r bakom den. Romanen skildrar or\u00e4ttvisor kring identitet, k\u00f6n och makt i den internationella konstv\u00e4rlden. Huvudpersonen i romanen, konstn\u00e4rinnan k\u00e4nner uppgivenhet inf\u00f6r att st\u00e4ndigt f\u00f6rbises av New Yorks konstn\u00e4rselit. D\u00e5 best\u00e4mmer hon sig f\u00f6r att genomf\u00f6ra ett experiment: hon d\u00f6ljer sin identitet bakom tre p\u00e5hittade manliga konstn\u00e4rsalias.<\/p>\n Upprinnelsen till den nya romanen \u00e4r en kvinna som levde f\u00f6r 300 \u00e5r sedan: Margaret Cavendish, f\u00f6dd 1623, d\u00f6d 15 december 1673, som var en engelsk f\u00f6rfattare med adelsbakgrund som levde och verkade under 1600-talet. I sina skrifter kritiserade hon cartesianismen och beskrev kvinnan situation som varandes likt en burf\u00e5gels. Hon var naturfilosofiskt inriktad och hade en materiell syn p\u00e5 v\u00e4rlden. Margaret var en tidig feminist som var mycket stolt \u00f6ver sitt vetenskapliga intresse och sin kunskap. Margaret Cavendish umgicks med och p\u00e5verkades av filosofer som Marin Mersenne, Ren\u00e9 Descartes och Thomas Hobbes under sin tid i exil i Paris. Hon blev dock inte erk\u00e4nd under sin samtid som hon skulle blivit om hon varit en man, menar Siri Hustvedt.<\/p>\n – Ingen k\u00e4nner till henne, hon \u00e4r inte ens omtalad i feministkretsar, sade Siri Hustvedt som menar att speciellt i konstv\u00e4rlden \u00e4r det fortfarande dominerad av m\u00e4n.<\/p>\n Harriet B\u00fcrden har smeknamnet ”Harry”. Namnet Harry Burden \u00e4r viktigt och valt f\u00f6r att det symboliserar att hon m\u00e5ste vara man f\u00f6r att bli uppm\u00e4rksammad och att hon b\u00e4r b\u00f6rdan av att vara kvinna. I romanens b\u00f6rjan \u00e4r Harriet Burden d\u00f6d och en redakt\u00f6r har f\u00e5tt tag p\u00e5 texter om henne och b\u00f6rjar sakta nysta upp sanningen. Hon har lanserat sina konstverk under tre olika m\u00e4ns identiteter och d\u00e5 har konstverken f\u00e5tt mycket st\u00f6rre erk\u00e4nnande och uppm\u00e4rksamhet \u00e4n de skulle f\u00e5tt annars. Den ene av mannen \u00e4r en f\u00e4rgad man som \u00e4r homosexuell.<\/p>\n – Konsten som lanserades under hans identitet blev omskrivna som typiska f\u00f6r en f\u00e4rgad man som \u00e4r homosexuell och blev bed\u00f6mda utifr\u00e5n dessa utg\u00e5ngspunkter, ber\u00e4ttade Siri Hustvedt som \u00e4r r\u00e4tt pessimistisk om kvinnors situation i konstv\u00e4rlden. Siri Hustvedt ber\u00e4ttade ocks\u00e5 lite om sitt liv f\u00f6r tillf\u00e4llet: Det som driver henne \u00e4r att hon vill utforska livets f\u00f6ruts\u00e4ttning.<\/p>\n – Jag \u00e4r s\u00e5 nyfiken p\u00e5 varf\u00f6r vi \u00e4r som vi \u00e4r, varf\u00f6r vi blir de vi blir och hur kommer det sig att vi fortfarande utvecklas. Vad \u00e4r medvetandet? Vetenskapen har inte svaret p\u00e5 det. <\/p>\n I den nya romanen forskar hon vidare kring hur vi uppfattar saker. Det \u00e4r som ett rekviem med 30 r\u00f6ster i boken. Varje r\u00f6st ser livet ur en annorlunda vinkel.<\/p>\n Huvudpersonen i nya romanen \u00e4r en stor kvinna, inte bara som konstn\u00e4r utan ocks\u00e5 fysiskt. Romanen utspelar sig i konstv\u00e4rlden i New York, som Siri Hustvedt beskriver som en ”incesti\u00f6s v\u00e4rld”. Hon tog upp ett talande exempel p\u00e5 hur m\u00e4nnen \u00e4r utg\u00e5ngspunkten \u00e4r. Sj\u00e4lv k\u00e4nner Siri Hustvedt dock inte sig s\u00e5 f\u00f6rf\u00f6rdelad.![\"9789113055336_200_den-lysande-varlden\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/09\/9789113055336_200_den-lysande-varlden.jpg\")
<\/a>Siri Hustvedt samtalade om romanen<\/a> med och Erika Hedenstr\u00f6m som \u00e4r \u00e4r kulturjournalist och radioproducent med ett livsl\u00e5ngt intresse f\u00f6r tro och livs\u00e5sk\u00e5dning. <\/p>\n
\n– Hj\u00e4ltinnan i min bok b\u00e5de v\u00e4nta till efter sin d\u00f6d f\u00f6r att bli erk\u00e4nd, precis som Margaret Cavendish i verkligheten. <\/p>\n
\n– Jag \u00e4r n\u00e4stan 60 \u00e5r och allt jag g\u00f6r om dagarna \u00e4r att skriva och l\u00e4sa, n\u00e4r jag inte \u00e4r h\u00e4r p\u00e5 bokm\u00e4ssan. Jag skriver sex timmar per dag och l\u00e4ser fyra timmar per dag. <\/p>\n
\n– Jag gjorde henne till en stor kvinna fysiskt med stora br\u00f6st och en stor kropp. Det g\u00f6r henne n\u00e4stan monstru\u00f6s i vissas \u00f6gon. Och vad g\u00f6r vi med monster? I vilken kategori placerar vi dem?<\/p>\n
\n– Jag tror att i allm\u00e4nhet har kvinnor i den intellektuella v\u00e4rlden en t\u00e4ndes att bli nedv\u00e4rderade. Jag k\u00e4nner n\u00e5gra mycket duktiga konstkvinnor som f\u00e5r k\u00e4mpa h\u00e5rt f\u00f6r att bli uppm\u00e4rksammade.<\/p>\n
\n– N\u00e4r h\u00f6rde vi senast n\u00e5gon s\u00e4ga: jag talade nyligen med den mycket k\u00e4nda manliga artisten?<\/p>\n
\n– Jag kan v\u00e4l inte p\u00e5st\u00e5 att jag inte n\u00e5r ut, mina b\u00f6cker har ju \u00f6versatt till 40 spr\u00e5k. Men jag tror att f\u00f6rfattare har l\u00e4ttare att n\u00e5 ut \u00e4n konstn\u00e4rer.<\/p>\n