{"id":87193,"date":"2014-09-01T09:03:28","date_gmt":"2014-09-01T07:03:28","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=87193"},"modified":"2014-09-20T12:01:38","modified_gmt":"2014-09-20T10:01:38","slug":"skivrecension-ty-segall-manipulator","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=87193","title":{"rendered":"Skivrecension: Ty Segall – Manipulator"},"content":{"rendered":"

\"tysegall\"<\/a><\/p>\n

Artist: Ty Segall
\nTitel: Manipulator
\nBetyg 4<\/strong><\/p>\n

Vars kommer all inspiration ifr\u00e5n?<\/p>\n

Det \u00e4r helt vansinnigt hur produktiv Ty Segall \u00e4r. Innan detta album s\u00e5 har han gjort fem i eget namn. Flera i andra konstellationer. Det \u00e4r bara att tacka och ta emot. Skivan som best\u00e5r av sjutton sp\u00e5r \u00e4r fylld av distade och akustiska gitarrer. Men han \u00e4r skicklig och l\u00e5tar aldrig de fantastiska melodierna drunkna i alla gitarrer. L\u00e5tar som The Singer<\/em>, The Clock<\/em> och The Faker <\/em>\u00e4r lysande exempel p\u00e5 Ty Segalls k\u00e4nsla f\u00f6r lysande popmelodier. Det doftar mycket 70-tal, Segalls k\u00e4rlek till Marc Bolan \u00e4r st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande. Han har gjort en klassisk rockplatta, en helt lysande s\u00e5dan. Allting beh\u00f6ver inte vara originellt f\u00f6r att vara bra. Styrkan ligger i att kunna skapa musik med nyfikenhet, k\u00e4nsla och hunger. Och d\u00e4r \u00e4r det inte m\u00e5nga som kan sm\u00e4lla honom p\u00e5 fingrarna. Det k\u00e4nns n\u00e4stan som att man lyssnar p\u00e5 en distad gitarr f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n

Manipulator<\/em> med sina sjutton sp\u00e5r \u00e4r en skiva som jag hoppas n\u00e5r ut till m\u00e5nga. V\u00e4rlden beh\u00f6ver en kille som Ty Segall. Det k\u00e4nns aldrig som att han g\u00e5r p\u00e5 ren rutin. Framf\u00f6rallt k\u00e4nns han \u00e4kta. Han har tydliga influenser men har skapat sin egen v\u00e4rld. Forts\u00e4tt riffa och fingerplocka Ty!<\/p>\n

Text: Mikael Gr\u00f6nlund<\/strong><\/p>\n