![\"fallen-ur-tiden\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/fallen-ur-tiden.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Fallen ur tiden<\/a> Det finns tv\u00e5 slags m\u00e4nniskor. De som lever utan att drabbas av n\u00e5gon stor sorg och de som drabbas av en stor tragedi. Visst, alla har problem i livet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, alla m\u00f6ter sv\u00e5righeter – men det \u00e4r stor skillnad p\u00e5 att f\u00f6rlora det allra viktigaste, dyrbaraste och mest \u00e4lskade och att ”bara” r\u00e5ka ut f\u00f6r vanliga sm\u00e5sorger och besv\u00e4r. Sorg g\u00f6r ont, alla sorger g\u00f6r ont och visst \u00e4r det dumt och kanske om\u00f6jligt att v\u00e4rdera sorger. Men \u00e4nd\u00e5, de av oss som r\u00e5kat ut f\u00f6r en outh\u00e4rdlig sorg, vi vet att det \u00e4r en skiljelinje mellan oss och m\u00e5nga andra. Det \u00e4r till och med s\u00e5 att efter att vi r\u00e5kat ut f\u00f6r en stor tragedi kan det vara sv\u00e5rt att h\u00e5lla kontakt med v\u00e4nner vi haft f\u00f6re tragedin d\u00e5 de inte kan f\u00f6rst\u00e5 hur g\u00e4rna de \u00e4n vill.<\/p>\n Den israeliska f\u00f6rfattaren David Grossman f\u00f6rlorade en son i Libanonkriget. I augusti 2006, d\u00e5 bara timmar \u00e5terstod av kriget och vapenvila redan var beslutad, d\u00f6dades hans tjugo\u00e5rige son av en missil n\u00e4r han tj\u00e4nstgjorde i israeliska arm\u00e9n under Libanonkriget.<\/p>\n I en intervju i DN s\u00e4ger han: I sin nya bok ”Fallen ur tiden”, skildrar Grossman en man som beger sig ut p\u00e5 en vandring f\u00f6r att leta efter sin f\u00f6rlorade son. I denna m\u00e4rkliga, magiska, sorgliga, vemodiga, underbara diktdramaber\u00e4ttelse m\u00f6ter mannen Hertigen, Barnmorskan, Kvinnan i fiskn\u00e4tet, som alla har drabbats av samma \u00f6de, alla har f\u00f6rlorat ett barn. Kan man, om s\u00e5 bara ett enda flyktigt \u00f6gonblick, f\u00e5 kontakt med de d\u00f6da och befria dem fr\u00e5n d\u00f6den?<\/p>\n I intervjun i DN s\u00e4ger han ocks\u00e5 : N\u00e4r jag l\u00e4ser ”Fallen ur tiden” gr\u00e5ter jag ibland, det kryper under skinnet p\u00e5 mig och jag vandrar de sorgens stigar jag gjort det sedan den hemska dag f\u00f6r drygt ett och ett halvt \u00e5r sedan v\u00e5r yngste son hittades d\u00f6d, 21 \u00e5r gammal. Jag k\u00e4nner igen k\u00e4nslorna som karakt\u00e4rerna i Grossmans bok ger uttryck f\u00f6r. D\u00e4r finns \u00e5ngest, ilska, djup sorgsenhet, sv\u00e4rta, f\u00f6rnekelse och samtidigt viss humor. Det ger n\u00e5gon konstig tr\u00f6st att n\u00e5gon satt ord p\u00e5 det jag upplevt och upplever, det jag lever med varje dag.<\/p>\n Jag har kryssat f\u00f6r en del partier i boken som talade direkt till mig. Exempelvis: Jag tror att boken kommer att leva i sitt f\u00f6rh\u00e5llande till mig. Vissa st\u00e4llen kommer att v\u00e4xa i betydelse och tala mer under andra tider, f\u00f6r livet med saknaden efter ett \u00e4lskat barn \u00e4r en evig sorg som alltid kommer att vara en del i ens liv. Men sorgen och tragedin och saknaden \u00e4ndrar form och karakt\u00e4r under olika faser. Tror jag.<\/p>\n Ett annat st\u00e4lle som grep mig: Varje sorg \u00e4r unik, var och en \u00e4r helt ensam och isolerad i sin sorg – eftersom ingen m\u00e4nniska har samma relation till n\u00e5gon annan m\u00e4nniska eller varelse. Och sorg och saknad har faser och g\u00e5r i cirklar – vi kan vara arga, frustrerade, energil\u00f6sa, handlingsf\u00f6rlamade, ursinniga … David Grossman skildrar detta i denna bok som inte g\u00e5r att placera in i n\u00e5gon kategori. Den \u00e4r djupare \u00e4n v\u00e5ra kategorier.<\/p>\n Jag t\u00e4nker p\u00e5 mannen som g\u00e5r iv\u00e4g f\u00f6r att leta efter sin son medan kvinnan stannar kvar. \u00c4nd\u00e5 g\u00f6r v\u00e4l egentligen b\u00e5da samma resa, fast \u00e4nd\u00e5 var sin helt unika resa, b\u00e5de saknar, s\u00f6rjer och l\u00e4r sig leva med det som inte g\u00e5r att leva med. Jag t\u00e4nker p\u00e5 att vandra iv\u00e4g f\u00f6r att leta efter sitt f\u00f6rlorade barn. Jag k\u00e4nner igen det s\u00e5 v\u00e4l, s\u00e5 v\u00e4l. Vad g\u00f6r jag annat sj\u00e4lv? P\u00e5 t-banan, p\u00e5 pendelt\u00e5gsstationerna, p\u00e5 gatorna d\u00e4r vi brukade m\u00f6tas, jag letar: kanske ska jag f\u00e5 se en skymt av honom \u00e4nd\u00e5. Fast jag vet att vi begravde honom f\u00f6r ett och ett halvt \u00e5r sedan.<\/p>\n Jag funderar p\u00e5 hur det hade varit att l\u00e4sa boken utan att sj\u00e4lv ha f\u00f6rlorat n\u00e5got av det v\u00e4rdefullaste i livet. Jag tror att boken \u00e4r s\u00e5 skickligt sammanv\u00e4vd, liksom myter och undermedvetna str\u00f6mmar som talar till l\u00e4saren p\u00e5 flera niv\u00e5er. Jag tro att ocks\u00e5 den som inte b\u00e4r en stor sorg med sig i livet kommer att f\u00e5ngas in av dikt-drama-ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Fallen ur tiden F\u00f6rfattare: David Grossman Utgiven p\u00e5 svenska: 2014-08 \u00d6vers\u00e4ttare: Ervin Rosenberg ISBN: 9789100138899 F\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag Det finns tv\u00e5 slags m\u00e4nniskor. De som lever utan att drabbas av n\u00e5gon stor sorg och de som drabbas av en stor tragedi. Visst, alla har problem i livet p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt, alla m\u00f6ter sv\u00e5righeter – […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-86546","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/86546","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=86546"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/86546\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":87119,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/86546\/revisions\/87119"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=86546"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=86546"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=86546"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nF\u00f6rfattare: David Grossman<\/a>
\nUtgiven p\u00e5 svenska<\/a>: 2014-08
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Ervin Rosenberg
\nISBN: 9789100138899 F\u00f6rlag:
\nAlbert Bonniers F\u00f6rlag<\/p>\n
\n– Livet \u00e4r sk\u00f6rt, en sekund av ljus i m\u00f6rkret. Det visste jag ju f\u00f6rut ocks\u00e5. \u00c4nd\u00e5 tror jag att de som varit omed om att f\u00f6rlora n\u00e5gon, vet n\u00e5got mer. Och jag vill s\u00e4tta ord p\u00e5 det.<\/em><\/p>\n
\n– Jag vet inte vad jag ska kalla den. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse om en resa, en b\u00f6n fr\u00f6n en icke-troende. Det \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra n\u00e5got som jag tror att bara konst f\u00f6rm\u00e5r – att s\u00f6ka den plats d\u00e4r liv och f\u00f6rlust kan samexistera.<\/em><\/p>\n
\n…
\nallt som \u00e4r,
\nallt som \u00e4r
\n(ack, mitt barn,
\nmitt k\u00e4ra, mitt f\u00f6rlorade barn) –
\nfr\u00e5n och med nu
\nkommer
\nallt som \u00e4r
\nbara att vara
\nett genljud
\nav Intet<\/em><\/p>\n
\n… Inte ens en mor
\nkan vara i sin egen sons st\u00e4lle,
\nkan f\u00e5 hoom att leva,
\nens f\u00f6r ett \u00f6gonblick,
\neller k\u00e4nna honom
\nhur han sj\u00e4lv
\nh\u00e5ller sig vid liv,
\nf\u00f6r sig sj\u00e4lv –<\/em><\/p>\n