{"id":86398,"date":"2014-08-11T14:56:14","date_gmt":"2014-08-11T12:56:14","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=86398"},"modified":"2014-08-30T14:56:19","modified_gmt":"2014-08-30T12:56:19","slug":"kulturbloggen-moter-deafheaven","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=86398","title":{"rendered":"Kulturbloggen m\u00f6ter Deafheaven"},"content":{"rendered":"

\"20140809-Deafheaven-olle_kirchmeier-10446\"<\/a><\/p>\n

\u201dIs it too loud?\u201d fr\u00e5gar s\u00e5ngaren George Clarke en halvtimme in i Deafheavens spelning p\u00e5 Way Out West och m\u00f6ts av ett rungande nej. \u201dI didn’t think so\u201d.<\/strong><\/p>\n

San Francisco-gruppen, som bildades 2010 och sl\u00e4ppte sitt andra full\u00e4ngdsalbum Sunbather<\/em> f\u00f6rra \u00e5ret, har ett melodi\u00f6st men aggressivt sound som\u00a0ofta beskrivs som ett mellanting av shoegaze och black metal. Deras f\u00f6rsta svenska festivalspelning skulle egentligen ha skett p\u00e5 Stay Out West, men flyttades med kort varsel ut till Slottsskogen.<\/p>\n

– Det k\u00e4ndes lite udda, vi brukar inte spela s\u00e5 tidigt p\u00e5 dagen men publiken var n\u00e4rvarande och vi fick musiken att fungera, ber\u00e4ttar Clarke och tar en klunk ekologisk Norrlands Guld n\u00e4r jag m\u00f6ter upp honom backstage ett par timmar efter spelningen. De har ett kr\u00e4vande turn\u00e9schema,\u00a0han har inte sovit p\u00e5 tv\u00e5 dygn, men det \u00e4r \u00e4ven turnerandet och de nya m\u00f6ten det inneburit som f\u00e5tt bandet att utvecklas menar han.<\/p>\n

– Vi turnerade mycket mellan de tv\u00e5 albumen. M\u00f6tte en massa olika artister. Jag tycker det \u00e4r viktigt att ta tillvara p\u00e5 chansen att l\u00e4ra sig fr\u00e5n andra musiker. N\u00e4r vi b\u00f6rjade skriva nytt material var det enda vi hade i \u00e5tanke att g\u00f6ra n\u00e5gonting b\u00e4ttre \u00e4n v\u00e5r f\u00f6rra skiva, men det k\u00e4ndes\u00a0aldrig som vi tog n\u00e5got specifikt steg f\u00f6r att n\u00e5 dit, snarare\u00a0var det en naturlig utveckling till f\u00f6ljd av allt vi hade l\u00e4rt oss fr\u00e5n\u00a0de vi turnerat\u00a0med.<\/p>\n

Ut\u00f6ver gitarristen och medgrundaren Kerry McCoy \u00e4r\u00a0Deafheaven idag ett fullt band best\u00e5ende av Stephen Clark p\u00e5 bas, Shiv Mehra p\u00e5 gitarr och Daniel Tracy p\u00e5 trummor. En ny l\u00e5t i form av From the Kettle Onto the Coil<\/em> framf\u00f6rdes\u00a0i Slottsskogen.<\/p>\n

– Adult Swim kontaktade oss och vi s\u00e5g det som en m\u00f6jlighet att bjuda v\u00e5ra fans p\u00e5 n\u00e5got i v\u00e4ntan p\u00e5 n\u00e4sta sl\u00e4pp. Det \u00e4r bara en singel, ett smakprov p\u00e5 vad som komma skall.<\/p>\n

Deafheavens\u00a0influenser str\u00e4cker sig fr\u00e5n Morbid Angel till The Smiths.<\/strong><\/p>\n

– Vi bjuder alltid in m\u00e5ngfald. Vi lyssnar sj\u00e4lva p\u00e5 olika typer av musik. Jag v\u00e4xte upp med death metal och band som Morbid Angel, Deicide och Obituary. Bortsett fr\u00e5n Slayer och Panthera var det min introduktion till extrem metal. Men det har alltid funnits en melodisk\u00a0\u00e5dra i v\u00e5r musik. N\u00e4r vi bildade Deafheaven ville vi sl\u00e5 samman intressanta melodier med h\u00e5rdheten i metal.<\/p>\n

Clarke v\u00e4nder sig ofta till\u00a0litteratur f\u00f6r att lyfta fram den personliga tematiken i bandets musik.<\/strong><\/p>\n

– F\u00f6r mig har Deafheaven alltid varit\u00a0ett personligt st\u00e4llningstagande, oavsett om vi\u00a0tar upp\u00a0fr\u00e5gor om sjukdom eller\u00a0pengar. Jag refererar ofta till min egen\u00a0familj f\u00f6r att f\u00e5 en fullst\u00e4ndig bild av vad det \u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6ker s\u00e4ga. M\u00e5nga b\u00f6cker jag gillar tar upp liknande teman, s\u00e5 jag brukar sl\u00e4nga in rader ur b\u00f6cker f\u00f6r att\u00a0lyfta fram essensen i inneh\u00e5llet.\u00a0Please Remember<\/em> inneh\u00e5ller till exempel en spoken word-del. Det \u00e4r Stephane fr\u00e5n Alcest. Vi hade pratat om att samarbeta, att han skulle l\u00e4gga gitarr p\u00e5 n\u00e5gon l\u00e5t, men s\u00e5 hittade jag den d\u00e4r passagen i\u00a0The Unbearable Lightness of Being<\/em> som \u00e4r en bok jag tycker om. Jag fr\u00e5gade om han kunde l\u00e4sa upp det, s\u00e5 fungerade det utm\u00e4rkt.<\/p>\n

Hamnar i n\u00e5gon slags trans.<\/strong><\/p>\n

– P\u00e5 scen\u00a0tar jag p\u00e5 mig en viss personlighet som v\u00e4nder sig till inneh\u00e5llet jag skriver om.\u00a0Ett alter ego. Det \u00e4r viktigt f\u00f6r annars skulle\u00a0det l\u00e4tt kunna bli\u00a0livl\u00f6st.<\/p>\n

Bandets senaste album Sunbather<\/em>\u00a0sl\u00e4pptes f\u00f6rra sommaren och titeln \u00e4r en referens till en tjej Clarke s\u00e5g solbada framf\u00f6r ett lyxigt hus.<\/strong><\/p>\n

– Jag var avundsjuk och undrade vad hon hade gjort f\u00f6r att f\u00f6rtj\u00e4na den levnadsstandarden medan mitt liv var den totala motsatsen. Det \u00e4r en fr\u00e5ga om varf\u00f6r du \u00e4r vad jag inte \u00e4r<\/p>\n

Foto: Olle Kirchmeier\/Way Out West<\/p>\n