{"id":86232,"date":"2014-08-09T13:50:23","date_gmt":"2014-08-09T11:50:23","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=86232"},"modified":"2014-08-10T02:06:15","modified_gmt":"2014-08-10T00:06:15","slug":"way-out-west-bill-callahan-nyanserad-och-delikat-lo-fi-som-valgorande-kontrast","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=86232","title":{"rendered":"Way Out West: Bill Callahans delikata lo- fi en v\u00e4lg\u00f6rande kontrast"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/billcallahan.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-86233\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/billcallahan-300x199.jpg\" alt=\"billcallahan\" width=\"300\" height=\"199\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/billcallahan-300x199.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/billcallahan-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/08\/billcallahan.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Bill Callaha, Azalea<\/strong><br \/>\n<em>Way Out West 8 augusti 2014<\/em><br \/>\nBetyg: 4<\/p>\n<p>En v\u00e4n p\u00e5 radio G\u00f6teborg blev lite f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att jag tidigare missat ett f\u00f6r finsmakare s\u00e5 aktat namn som Callahan fr\u00e5n USA. Denne sparsmakade singer songwriter fick mig att associera till T Bone Bunett, b\u00e5de vad betr\u00e4ffar utseende och musikaliskt hantverk. Men han \u00e4r absolut unik, har autentisk framtoning och vet hur man g\u00f6r b\u00e4rkraftiga l\u00e5tar. Han och \u00f6vriga tre i bandet g\u00f6r en v\u00e4ldigt stillsam entr\u00e9 p\u00e5 Azalea-scenen i eftermiddagssolen.<\/p>\n<p>Att framtr\u00e4da tidigt p\u00e5 dagen \u00e4r en otacksam uppgift eftersom ytan framf\u00f6r scen \u00e4r ganska glest befolkad. Rent musikaliskt g\u00f6r han sin grej utan st\u00f6rre \u00e5th\u00e4vor och jag tilltalas av vad jag h\u00f6r. Han och det f\u00f6ljsamma bandet \u00e4r sannerligen en total motvikt till m\u00e5nga av festivalutbudets artister, som bek\u00e4nner sig till underh\u00e5llningsbranschens ytlighet.<\/p>\n<p>Det enda som st\u00f6r i b\u00f6rjan \u00e4r \u00e5terigen ljudet, vilket som vanligt handlade om att basmuller dr\u00e4nkte den i \u00f6vrigt fink\u00e4nsliga musiken Blev b\u00e4ttre efterhand med den saken. \u00c4ntligen fick jag lyssna p\u00e5 en diskret trumslagare, som ofta fyllde i med vispar, klickljud eller kantslag. Till slut \u00f6nskade jag \u00e4nd\u00e5 att diskrete Adam Jones skulle f\u00e5tt st\u00f6rre utrymme. Sologitarristen Matt Kinsey stod desto mer i blickf\u00e5nget.<\/p>\n<p>Han var mannen som s\u00e5g till att med svajarm och pedaler liva upp vad som annars hade kunnat bli en i l\u00e4ngden lite s\u00f6vande tillst\u00e4llning. Var underbart att h\u00f6ra Matt Kinsey och hans l\u00e4ckra inl\u00e4gg fyllda av v\u00e4l avv\u00e4gda m\u00e4ngder fuzz, rundg\u00e5ngar och distortion i annars enkelt uppbyggda s\u00e5nger. Var en sk\u00f6n blandning av kl\u00f6sande dissonans och varsam l\u00e5ngsamhet. Den gr\u00e5h\u00e5rige frontmannen som tidigare kallade sig Smog, f\u00f6r dagen if\u00f6rd ljus kostym, har en m\u00f6rk ganska ordin\u00e4r r\u00f6st som funkar i sitt sammanhang.<\/p>\n<p>Jag var en f\u00f6rst\u00e5g\u00e5ngslyssnare vars f\u00f6rv\u00e4ntningar infrriades med r\u00e5ge.<br \/>\n<strong>Text: Mats Hallberg<\/strong><br \/>\n<strong>Foto: Jonatan S\u00f6dergren<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bill Callaha, Azalea Way Out West 8 augusti 2014 Betyg: 4 En v\u00e4n p\u00e5 radio G\u00f6teborg blev lite f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att jag tidigare missat ett f\u00f6r finsmakare s\u00e5 aktat namn som Callahan fr\u00e5n USA. Denne sparsmakade singer songwriter fick mig att associera till T Bone Bunett, b\u00e5de vad betr\u00e4ffar utseende och musikaliskt hantverk. Men han [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[646,3844,6353],"class_list":["post-86232","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","tag-bill-callahan","tag-musikfestival","tag-way-out-west","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/86232","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=86232"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/86232\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":86281,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/86232\/revisions\/86281"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=86232"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=86232"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=86232"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}