{"id":85098,"date":"2014-07-04T18:41:42","date_gmt":"2014-07-04T16:41:42","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=85098"},"modified":"2014-07-10T08:55:22","modified_gmt":"2014-07-10T06:55:22","slug":"bokrecension-i-persikotradets-skugga","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=85098","title":{"rendered":"Bokrecension: I persikotr\u00e4dets skugga"},"content":{"rendered":"

\"i-persikotradets-skugga\"<\/a><\/p>\n

I persiko<\/a>tr\u00e4dets skugga<\/a>
\nF\u00f6rfattare Joanne Harris
\nF\u00f6rlag Norstedts<\/a>
\nUtgiven: 2014-05-07
\nISBN: 9789113047324<\/p>\n

Sagor har s\u00e5 ofta lyckliga slut, s\u00e4llan en forts\u00e4ttning; men vad framkallar inte en forts\u00e4ttning lika v\u00e4l som ett brev fr\u00e5n de d\u00f6da? <\/p>\n

Vienne Rocher \u00e5terv\u00e4nder till den konservativa franska landsbygden, den lilla byn Lansquenet \u00e5tta \u00e5r efter att ha f\u00f6ljt vinden bort\u00e5t och hamnat i Paris varma flodvatten. Joanne Harris l\u00e5ter Vienne \u00e5terv\u00e4nda till byn i uppf\u00f6ljaren av den \u2013 \u00e4ven \u2013 filmatiserade av Lasse Hallberg Chocolat, 16 \u00e5r efter att den n\u00e4mnda debutromanen utgavs. L\u00e4sarna har Armande \u2013 en karakt\u00e4r ur Chocolat \u2013 att tacka, hon som trots sin d\u00f6d lyckats f\u00e5 tillbaka Vienne till Lansquenet genom att skicka henne ett brev. <\/p>\n

Jag h\u00f6r till den skara som varit omedveten om att filmen Chocolat baserats p\u00e5 en debutroman av f\u00f6rfattaren Joanne Harris, om det verkligen finns en s\u00e5dan skara och inte bara jag som lyckats vara ovetande. I persikotr\u00e4dets skugga f\u00e5r mig dock att k\u00e4nna igen mig i de varma och kryddiga beskrivningarna \u2013 lika varma, kryddiga och dessutom v\u00e4lkomnande som en varm choklad med chili en bl\u00e5sig h\u00f6stkv\u00e4ll. I persikotr\u00e4dets skugga ber\u00f6r ett flertal \u00e4mnen som inte Chocolat snuddade vid \u2013 vad jag vet utifr\u00e5n filmen \u2013, och fast\u00e4n uppf\u00f6ljaren inte centrerar sig kring choklad har det smakrika inte uteslutits; p\u00e5 tungspetsen har jag fortfarande smaken av den beskrivna tillagade persikosylten och den sommarv\u00e4rme den medf\u00f6r sig. <\/p>\n

Denna g\u00e5ng delas Lansquenet i tv\u00e5 delar av Kvinnan i svart, hon vars \u00f6gon inte m\u00f6ter n\u00e5gon annans, hon vars r\u00f6st s\u00e4llan h\u00f6rs i byn, hon som b\u00e4r Niqab; tydligt markeras gr\u00e4nsen ocks\u00e5 av en rinnande flod emellan de tv\u00e5 delarna. N\u00e4r Vienne anl\u00e4nder har hon ena foten p\u00e5 ena sidan av floden, den andra p\u00e5 andra sidan av den; b\u00f6neutropen fr\u00e5n minoritet fr\u00e5n ena sidan om floden h\u00f6r hon lika starkt och tydligt som kyrkklockorna fr\u00e5n den andra sidan. <\/p>\n

Ett flertal bybor talar om ett framkommande krig, ett ovidkommande krig som antas bli av mellan nordafrikanerna \u2013 som flyttat till Lansquenet under tiden Vienne var fr\u00e5nvarande \u2013 p\u00e5 ena sidan av byn och Lansquenets befolkning p\u00e5 andra sidan om floden Tannes; men det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt att de f\u00f6rdomar och de obalanserade m\u00e5ngkulturella relationerna mellan de tv\u00e5 delarna som avgr\u00e4nsas av floden absolut n\u00f6dv\u00e4ndigtvis beh\u00f6ver utmynna i ett krig. Om inte f\u00f6rdomarna, om inte religionerna och om inte kulturerna f\u00f6rv\u00e4ntas skapa ett krig \u2013 vem eller vad i s\u00e5 fall? Vid tillf\u00e4llen \u00e4r romanen lik ett mysterium \u2013 en sp\u00e4nnande deckare \u2013 r\u00f6rd ihop med persikor, fikon, croissanter och naturligtvis choklad; smaker fr\u00e5n Marocko, fr\u00e5n Lansquenet och fr\u00e5n ett flertal andra delar av v\u00e4rlden. Alla smaker, fientligheten, f\u00f6rdomarna och f\u00e4rgerna i en enda r\u00f6rig gryta som \u00e4r situationen i Lansquenet. Beh\u00f6ver kriget som \u00e4r p\u00e5 tal vara en n\u00f6dv\u00e4ndighet? Skulle man inte kunna undvika kriget genom att spola ner konflikten i floden Tannes?<\/p>\n

Vid vissa tillf\u00e4llen \u00e4r I persikotr\u00e4dets skugga<\/a> magisk, sagolik; och likt Hans och Greta letar Vienne efter sitt hem, \u00e4ven om ordet f\u00f6r henne \u00e4r fr\u00e4mmande. I Lansquenet finns hennes gamla Chocolatrie \u2013 \u00e5terskapat efter en brand \u2013 som hon \u00f6ppnade f\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan under den katolska fastan, d\u00e4r finns Armandes gamla hus med sitt persikotr\u00e4d och d\u00e4r skapar flodr\u00e5ttorna fest p\u00e5 bryggan. V\u00e4nner, bekanta, fiender \u2013 alla de finns i Lansquenet. \u00c4r det inte nog av ett hem f\u00f6r henne? Sagor har s\u00e5 ofta lyckliga slut, s\u00e4llan en forts\u00e4ttning; om denna ber\u00e4ttelse skulle ha en forts\u00e4ttning kan jag endast f\u00f6rest\u00e4lla mig att den skulle utspelas i Lansquenet, i persikotr\u00e4dets skugga<\/a>, d\u00e4r vindarna v\u00e4nder och d\u00e4r Vienne g\u00f6r sin choklad p\u00e5 Chocolatriet.
\nText: Anastasia Brink<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I persikotr\u00e4dets skugga F\u00f6rfattare Joanne Harris F\u00f6rlag Norstedts Utgiven: 2014-05-07 ISBN: 9789113047324 Sagor har s\u00e5 ofta lyckliga slut, s\u00e4llan en forts\u00e4ttning; men vad framkallar inte en forts\u00e4ttning lika v\u00e4l som ett brev fr\u00e5n de d\u00f6da? Vienne Rocher \u00e5terv\u00e4nder till den konservativa franska landsbygden, den lilla byn Lansquenet \u00e5tta \u00e5r efter att ha f\u00f6ljt vinden bort\u00e5t […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[],"class_list":["post-85098","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/85098","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=85098"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/85098\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":85102,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/85098\/revisions\/85102"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=85098"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=85098"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=85098"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}