{"id":84561,"date":"2014-07-01T16:08:54","date_gmt":"2014-07-01T14:08:54","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=84561"},"modified":"2014-07-10T08:53:59","modified_gmt":"2014-07-10T06:53:59","slug":"den-sista-kejsarinnan-av-kina-en-gedigen-biografi-som-okar-forstaelsen-av-kina","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=84561","title":{"rendered":"Den sista kejsarinnan av Kina – en gedigen biografi som \u00f6kar f\u00f6rst\u00e5elsen av Kina"},"content":{"rendered":"

\"densistakejsarinnan\"<\/a>
\nDen sista<\/a> kejsarinnan av Kina<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Jung Chang
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Ulf Gyllenhak
\nF\u00f6rlag: Norstedts<\/a>
\nISBN: 9789113023861<\/p>\n

”Den sista kejsarinnan av Kina” av Jung Chang \u00e4r en imponerande biografi om \u00e4nkekejsarinnan Cixi i Kina som f\u00f6ddes 29 november 1835 och dog 15 november 1908.<\/p>\n

I Wikipedia ber\u00e4ttas om henne:
\nI Kina popul\u00e4rt k\u00e4nd som V\u00e4stra \u00e4nkekejsarinnan (\u897f\u592a\u540e) och av hovet kallad Den gamla buddan (vilket inte var ett \u00f6knamn utan ett \u00e4rev\u00f6rdigt tillnamn), hennes begravningsnamn var Kejsarinnan Xiao Qin Xian (\u5b5d\u6b3d\u986f\u7687\u540e), var hon en m\u00e4ktig och karismatisk person, den faktiska regenten \u00f6ver Kina under slutet av Qingdynastin. Hon regerade Kina under st\u00f6rre delen av perioden mellan 1861 och sin d\u00f6d 1908. Hon var \u00e4ven formellt regent f\u00f6r sin omyndige son 1861-1873, f\u00f6r n\u00e4sta omyndige kejsare 1875-1888, och f\u00f6r den omyndigf\u00f6rklarade kejsaren 1898-1908.<\/em><\/p>\n

Cixi har f\u00e5tt mycket kritik av efterv\u00e4rlden, d\u00e4r hon beskrivits som maktgalen med mera. Jung Chang menar att det \u00e4r m\u00e4nnen som varit hennes motst\u00e5ndare som rivit historien och den versionen st\u00e4mmer inte. Cixi f\u00f6rde in Kina i den moderna tiden och inf\u00f6rde skolor f\u00f6r flickor och fick slut p\u00e5 sedan att binda flickors f\u00f6tter f\u00f6r att f\u00f6tterna inte skulle v\u00e4xa och bli stora.<\/p>\n

Cixi var inte f\u00f6rsta hustru till sin man utan en av hans \u00e4lskarinnorm en av hans konkubiner. N\u00e4r hennes make kejsaren dog 1861 sattes deras son p\u00e5 tronen efter f\u00f6rsta hustrun inte hade f\u00e5tt n\u00e5gon son. Medan sonen v\u00e4xte upp styrde Cixi tillsammans med sin mans f\u00f6rsta hustru. De tv\u00e5 kom bra \u00f6verens. Det \u00e4r fascinerande att l\u00e4sa hur hon m\u00e5ste sitta bakom en silkessk\u00e4rm under m\u00f6ten med de manliga ministrarna. Hennes son dog och d\u00e5 adopterade hon en annan pojke fr\u00e5n den kungliga sl\u00e4kten och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kunde hon forts\u00e4tta att styra. <\/p>\n

Under hennes tid vid makten er\u00f6vrade det urgamla riket alla de attribut som h\u00f6r den moderna staten till: industrier, j\u00e4rn\u00adv\u00e4gar, elektricitet, telegraf samt arm\u00e9 och en flotta med modern utrustning. Det var Cixi som avskaffade vidriga bestraffningar och f\u00f6rbj\u00f6d fotbindning. Hon var en f\u00f6r\u00adgrundsgestalt f\u00f6r kvinnofrig\u00f6relsen och inledde arbetet f\u00f6r att inf\u00f6ra parlamentariska val i Kina. Samtidigt regerade hon i en tid n\u00e4r det m\u00e4ktiga riket pl\u00e5gades av s\u00e5v\u00e4l nationella som internationella kriser, bland annat boxarupproret och krigen med Frankrike och Japan.<\/p>\n

F\u00f6rfattaren Jung Chang v\u00e4nder fullst\u00e4ndigt upp och ner p\u00e5 den g\u00e4ngse synen av Cixi som en inbiten bak\u00e5tstr\u00e4vare och grym despot. Biografin \u00e4r som det st\u00e5r p\u00e5 dess baksida: En dramatisk och f\u00e4ngslande skildring av det moderna Kinas f\u00f6delse och ett insiktsfullt portr\u00e4tt av en unik ledare.<\/em><\/p>\n

Den \u00e4r dock inte helt l\u00e4ttl\u00e4st. Dels \u00e4r den tjock och som inbunden har den mer \u00e4n 500 sidor och som ebok har den mer \u00e4n 1.300 sidor. Den \u00e4r oerh\u00f6rt utf\u00f6rlig med m\u00e4ngder av k\u00e4llh\u00e4nvisningar. Bitvis k\u00e4nns den mer som en forskningsrapport, Jung Chang har gjort ett gediget arbete med att ta fram bakgrund och fakta.<\/p>\n

Den \u00e4r l\u00e4rorik f\u00f6r alla som vill f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r tid och dagens Kina. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 nutiden \u00e4r det bra att k\u00e4nna till historien. Biografin ber\u00e4ttar om Cixi och Kina och dess relationer till v\u00e4stv\u00e4rlden och Ryssland under slutet av 1800-talet och 1900-talets b\u00f6rjan. Det \u00e4r en viktig tid som format nutiden. <\/p>\n

Jung Chang sk\u00f6nm\u00e5lar henne inte. Cixi stod bakom en del v\u00e5ld och l\u00e4t grymt avr\u00e4tta en del av de m\u00e4n som intrigerade mot henne. Men det \u00e4r v\u00e5ldet \u00e4r ingenting i j\u00e4mf\u00f6relse med vad andra h\u00e4rskare i Kina och i \u00f6vriga v\u00e4rlden stod bakom. J\u00e4mf\u00f6relsevis var hon fredlig, ja hon var smart och anv\u00e4nde ocks\u00e5 sina motst\u00e5ndare och gav dem uppgifter f\u00f6r landet. <\/p>\n

Jag kan inte l\u00e5ta bli att fundera kring hur v\u00e4rlden kunde s\u00e4tt ut idag om Cixi f\u00e5tt leva tio \u00e5r till och f\u00e5tt genomf\u00f6ra de fria valen som hon hade b\u00f6rjat kampen f\u00f6r. Vad hade h\u00e4nt om Kina hade blivit en demokrati i b\u00f6rjan av 1900-talet?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den sista kejsarinnan av Kina F\u00f6rfattare: Jung Chang \u00d6vers\u00e4ttare: Ulf Gyllenhak F\u00f6rlag: Norstedts ISBN: 9789113023861 ”Den sista kejsarinnan av Kina” av Jung Chang \u00e4r en imponerande biografi om \u00e4nkekejsarinnan Cixi i Kina som f\u00f6ddes 29 november 1835 och dog 15 november 1908. I Wikipedia ber\u00e4ttas om henne: I Kina popul\u00e4rt k\u00e4nd som V\u00e4stra \u00e4nkekejsarinnan (\u897f\u592a\u540e) […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[],"class_list":["post-84561","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/84561","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=84561"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/84561\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84916,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/84561\/revisions\/84916"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=84561"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=84561"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=84561"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}