{"id":83559,"date":"2014-05-26T16:45:10","date_gmt":"2014-05-26T15:45:10","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=83559"},"modified":"2014-05-26T16:46:41","modified_gmt":"2014-05-26T15:46:41","slug":"bolsjojbaletten-i-moskva-live-pa-bio-i-sverige-sasongen-2014-2015-innehaller-de-basta-klassiska-verken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=83559","title":{"rendered":"Bolsjojbaletten i Moskva live p\u00e5 bio i Sverige \u2013 s\u00e4songen 2014-2015 inneh\u00e5ller de b\u00e4sta klassiska verken"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj-213x300.jpg\" alt=\"bolsjoj\" width=\"213\" height=\"300\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-83560\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj-213x300.jpg 213w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj-728x1024.jpg 728w\" sizes=\"auto, (max-width: 213px) 100vw, 213px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bolsjojbaletten i Moskva live p\u00e5 bio i Sverige \u2013 s\u00e4songen 2014-2015 inneh\u00e5ller de b\u00e4sta klassiska verken. Helt enkelt julafton f\u00f6r dans\u00e4lskare flera g\u00e5nger kommande s\u00e4songen.<\/p>\n<p>Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj2-300x200.jpg\" alt=\"bolsjoj2\" width=\"300\" height=\"200\" class=\"alignright size-medium wp-image-83562\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj2-300x200.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/bolsjoj2-1024x682.jpg 1024w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Folkets Hus och Parker presenterar den kommande s\u00e4songen av balett fr\u00e5n den klassiska Bolsjojteatern i Moskva. S\u00e4songen inneh\u00e5ller n\u00e5gra av de mest \u00e4lskade balettf\u00f6rest\u00e4llningarna genom tiderna, och stj\u00e4rnor som Svetlana Sakharova och koreografen Jurij Grigorovitj.<\/p>\n<p>Bolsjojteaterns balettkompani har fascinerat och f\u00f6rtrollat sin publik i \u00e5rhundraden. N\u00e4sta s\u00e4song erbjuder Folkets Hus och Parker fyra lives\u00e4nda och tv\u00e5 inspelade f\u00f6rest\u00e4llningar p\u00e5 biografer runt om i Sverige. Nu \u00e4r 171 biografer, fr\u00e5n Haparanda i norr till Ystad i s\u00f6der, anslutna till Folkets Hus och Parkers n\u00e4tverk Live p\u00e5 bio.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r med stor gl\u00e4dje vi nu kan sl\u00e4ppa hela sex f\u00f6rest\u00e4llningar fr\u00e5n Bolsjoj till den svenska publiken under n\u00e4sta s\u00e4song av Live p\u00e5 bio. Samarbetet med Bolsjoj ger oss m\u00f6jlighet att sprida danskonst av h\u00f6gsta kvalitet till hela Sverige, s\u00e4ger Folkets Hus och Parkers VD Calle Nathanson.<\/p>\n<p><strong>LIVES\u00c4NDA BALETTER FR\u00c5N BOLSJOJ 2014-2015<\/strong><br \/>\n<strong>26 oktober &#8211; The Legend of Love<\/strong><br \/>\n<em>Koreografi: Jurij Grigorovitj<\/em><br \/>\nDet var bland annat med The Legend of Love som den ryske dansaren och koreografen Jurij Grigorovitj fick sitt genombrott 1961. Grigorovitj var ledande inom den ryska baletten i n\u00e4rmare trettio \u00e5r, och var mellan 1964 och 1995 anst\u00e4lld vid Bolsjojteatern i Moskva.<\/p>\n<p><strong>21 december &#8211; N\u00f6tkn\u00e4pparen<\/strong><br \/>\n<em>Koreografi: Jurij Grigorovitj<\/em><br \/>\nMarie f\u00e5r en n\u00f6tkn\u00e4ppare i julklapp av sin gudfar Drosselmayer. N\u00f6tkn\u00e4pparen \u00e4r gjord av tr\u00e4 och har formen av en soldat. Vid midnatt v\u00e4cks alla Maries leksaker magiskt till liv. Baletten bygger p\u00e5 E T A Hoffmanns ber\u00f6mda ber\u00e4ttelse och hade urpremi\u00e4r i St. Petersburg 1892.<\/p>\n<p><strong>25 januari &#8211; Svansj\u00f6n<\/strong><br \/>\n<em>Koreografi: Jurij Grigorovitj<\/em><br \/>\nDen ber\u00f6mda baletten hade urpremi\u00e4r vid Bolsjojteatern 1877, men fick d\u00e5 inte alls det mottagande som den f\u00e5r idag. Det \u00e4r kanske en av v\u00e4rldens mest k\u00e4nda baletter, och den har dansats av de st\u00f6rsta stj\u00e4rnorna p\u00e5 de st\u00f6rsta scenerna. D\u00e4ribland v\u00e5r svenska prima ballerina assoluta Anneli Alhanko.<\/p>\n<p><strong>19 april &#8211; Ivan den f\u00f6rskr\u00e4cklige<\/strong><br \/>\n<em>Koreografi: Jurij Grigorovitj<\/em><br \/>\nEn episk balett inspirerad av Eisensteins filmklassiker om tsaren Ivan IV, hans kontroversiella regim i 1500-talets Ryssland, och hans k\u00e4rlek till hustrun Anastasia. Omgiven av fiender som vill f\u00f6rst\u00f6ra f\u00f6r honom och d\u00f6da hans \u00e4lskade hustru, b\u00f6rjar han jagas av tankar och demoner. Sakta sjunker han ner i ett bottenl\u00f6st m\u00f6rker.<\/p>\n<p>Som nykr\u00f6nt tsar ska Ivan v\u00e4lja en hustru bland de 13 Boyard\u00f6ttrarna. Han v\u00e4ljer Anastasia, och de unga tu blir med tiden djupt f\u00f6r\u00e4lskade i varandra.<\/p>\n<p>Prokofjevs klassiker framf\u00f6rs av Bolsjojkompaniet, omgivna av en storslagen scenografi.<\/p>\n<p><strong>INSPELADE BALETTER FR\u00c5N BOLSJOJ 2014-2015<\/strong><br \/>\n<strong>Premi\u00e4r 27 september &#8211; Faraos dotter<\/strong><br \/>\n<em>Koreografi: Marius Petipa\/Pierre Lacotte<\/em><br \/>\nSvetlana Sakharova anses vara en av v\u00e4rldens b\u00e4sta ballerinor i sin generation. Hon har varit anst\u00e4lld vid Bolsjojbaletten sedan 2003, men har g\u00e4stspelat p\u00e5 scener i bland annat Tokyo, New York, Milano och Paris. H\u00e4r dansar hon tillsammans med Ruslan Skvorstov och Nina Kaptsova.<\/p>\n<p>Baletten Faraos dotter var 1860-talets mest storslagna show, men blev senare f\u00f6rbjuden i Sovjet av ideologiska sk\u00e4l. Det bortgl\u00f6mda m\u00e4sterverket har \u00e5terupptagits p\u00e5 senare \u00e5r.<\/p>\n<p><strong>Premi\u00e4r 8 mars &#8211; Romeo och Julia<\/strong><br \/>\n<em>Koreografi: Jurij Grigorovitj<\/em><br \/>\nProkofjevs balett \u00e4r en abstrakt tolkning av Shakespeares tragedi, och en av de mest popul\u00e4ra i baletthistorien. Romeo och Julia anses vara komposit\u00f6rens b\u00e4sta verk, tack vare den inspirerade musiken, de varierade rytmerna och de minnesv\u00e4rda huvudpersonerna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bolsjojbaletten i Moskva live p\u00e5 bio i Sverige \u2013 s\u00e4songen 2014-2015 inneh\u00e5ller de b\u00e4sta klassiska verken. Helt enkelt julafton f\u00f6r dans\u00e4lskare flera g\u00e5nger kommande s\u00e4songen. Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar: Folkets Hus och Parker presenterar den kommande s\u00e4songen av balett fr\u00e5n den klassiska Bolsjojteatern i Moskva. S\u00e4songen inneh\u00e5ller n\u00e5gra av de mest \u00e4lskade balettf\u00f6rest\u00e4llningarna genom tiderna, och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-83559","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/83559","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=83559"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/83559\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83563,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/83559\/revisions\/83563"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=83559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=83559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=83559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}