{"id":83057,"date":"2014-05-11T14:59:05","date_gmt":"2014-05-11T13:59:05","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=83057"},"modified":"2014-05-11T14:59:37","modified_gmt":"2014-05-11T13:59:37","slug":"minnets-spelplats-av-gunilla-palmstierna-weiss-som-att-sitta-i-timmar-med-en-nara-van","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=83057","title":{"rendered":"Minnets spelplats av Gunilla Palmstierna-Weiss – som att sitta i timmar med en n\u00e4ra v\u00e4n"},"content":{"rendered":"

\"minnets-spelplats\"<\/a><\/p>\n

Minnets spelplats<\/a>
\nav Gunilla Palmstierna-Weiss
\nFormgivare: Mikael Sylwan
\nF\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag<\/a>
\nISBN:9789100125981
\nUtgiven:2013-10 <\/p>\n

Som att sitta ner med en k\u00e4r v\u00e4n som har massor av bilder och ordets g\u00e5va och som ber\u00e4ttar om sitt sp\u00e4nnande liv. Minnets spelplats \u00e4r Gunilla Palmstierna-Weiss memoarer \u00f6ver sitt l\u00e5nga konstn\u00e4rsliv. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s mycket mer \u00e4n s\u00e5. Minnets spelplats sp\u00e4nner \u00f6ver tre generationer och s\u00e5 gott som hela 1900-talet och in p\u00e5 2000-talet. <\/p>\n

Svenska Dagbladets recensent<\/a> Ylva Lagercrantz Spindler skriver bland annat:
\nVid l\u00e4sning av \u201dMinnets spelplats\u201d sl\u00e5s man av vilket sansl\u00f6st sp\u00e4nnande liv Gunilla Palmstierna-Weiss har levt. Allt \u00e4r \u00e5tergivet med gnistrande sk\u00e4rpa och boken \u00e4r en stark l\u00e4supplevelse.<\/em><\/p>\n

Ja det \u00e4r bara att h\u00e5lla med. Det \u00e4r v\u00e4lskrivet och f\u00e4ngslande, jag f\u00e5ngas in och kan inte slita mig, jag vill sitta d\u00e4r bredvid denna kloka och konstn\u00e4rliga kvinna och h\u00f6ra henne ber\u00e4tta om sitt liv och alla konstn\u00e4rspersonligheter hon m\u00f6tt p\u00e5 livets f\u00e4rd.<\/p>\n

Gunilla Palmstierna-Weiss \u00e4r konstn\u00e4r och de s\u00e4tter sin starka pr\u00e4gel p\u00e5 memoarerna. Sj\u00e4lvklart, som sig b\u00f6r med bilder, foton, illustrationer som f\u00f6rdjupar det som ber\u00e4ttas.<\/p>\n

Gunilla Palmstierna-Weiss b\u00f6rjar med att ber\u00e4tta om sin mors sl\u00e4kt, med morfars far, boktryckaren Peder Herzog, och hos sin farfars far, ministern Erik Palmstierna och hans fru Ebba Carlheim Gyllensk\u00f6ld. D\u00e4rifr\u00e5n tar hon oss med till det ockuperade Holland, d\u00e4r hon och brodern Hans Palmstierna v\u00e4xte upp under kriget. Vi hamnar sedan i 1950-talets bohemliv bland unga konstn\u00e4rer i Gamla stan i Stockholm och m\u00f6ter personligheter som Carlo Derkert och \u00d6yvind Fahlstr\u00f6m. Kursverksamheten p\u00e5 L\u00e5ngholmen, som Gunilla var med och startade, skulle kunna kallas Moderna museets urcell. Efter studier p\u00e5 konstskolor i Stockholm, Paris och Amsterdam, f\u00f6ljde \u00e4ktenskap och arbetsgemenskap med f\u00f6rfattaren Peter Weiss. Det blev m\u00e5nga l\u00e5nga resor, egna och med Peter, till l\u00e4nder som USA, Kuba, Vietnam och Mexiko. <\/p>\n

Gunilla Palmstierna-Weiss inledde en keramisk karri\u00e4r som innebar m\u00e5nga offentliga utsmyckningsuppdrag. Slutet av 1960-talet pr\u00e4glades av studentradikalism och social turbulens, med Simone de Beauvoirs ord: de b\u00e4sta \u00e5ren. S\u00e5 sm\u00e5ningom ledde Gunilla Palmstierna-Weiss arbete som teater- och operascenograf till samarbeten med regiss\u00f6rer som Ingmar Bergman, Peter Brook, G\u00f6tz Friedrich och Fritz Kortner, i s\u00e5v\u00e4l Stockholm som M\u00fcnchen, New York och runt om i v\u00e4rlden.<\/p>\n

Gunilla Palmstierna-Weiss har den stora f\u00f6rm\u00e5gan att ber\u00e4tta utan prestige, hon s\u00e4tter ofta sig sj\u00e4lv i bakgrunden och l\u00e5ter de andra synas. <\/p>\n

Det \u00e4r b\u00e5de skr\u00e4mmande och roligt att l\u00e4sa om hennes m\u00e5nga m\u00f6ten med manliga regiss\u00f6rsdespoter, framf\u00f6r allt under 1960-talet p\u00e5 tyska teatrar. Hon borde jobba gratis och serva sin man, menar dessa manliga regiss\u00f6rer. Hennes man, regiss\u00f6ren, till och med sl\u00e5r henne med manus i huvudet. <\/p>\n

Hon avsl\u00f6jar ocks\u00e5 att n\u00e4r hon f\u00f6rsta g\u00e5ngen skulle samarbeta mmed Ingmar Bergman p\u00e5 Dramaten fick hon en rej\u00e4l utsk\u00e4llning p\u00e5 grund av en rostig takbalk.<\/p>\n

F\u00f6r den kulturintresserade \u00e4r Minnets spelplats en guldgruva att sitta ned tillsammans med.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Minnets spelplats av Gunilla Palmstierna-Weiss Formgivare: Mikael Sylwan F\u00f6rlag: Albert Bonniers F\u00f6rlag ISBN:9789100125981 Utgiven:2013-10 Som att sitta ner med en k\u00e4r v\u00e4n som har massor av bilder och ordets g\u00e5va och som ber\u00e4ttar om sitt sp\u00e4nnande liv. Minnets spelplats \u00e4r Gunilla Palmstierna-Weiss memoarer \u00f6ver sitt l\u00e5nga konstn\u00e4rsliv. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s mycket mer \u00e4n s\u00e5. Minnets […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3],"tags":[],"class_list":["post-83057","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/83057","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=83057"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/83057\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":83062,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/83057\/revisions\/83062"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=83057"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=83057"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=83057"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}