{"id":82975,"date":"2014-05-08T18:03:22","date_gmt":"2014-05-08T17:03:22","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=82975"},"modified":"2014-05-08T18:03:22","modified_gmt":"2014-05-08T17:03:22","slug":"fascinerande-foton-fran-uigurernas-heliga-platser-till-fotografiska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=82975","title":{"rendered":"Fascinerande foton fr\u00e5n Uigurernas heliga platser till Fotografiska"},"content":{"rendered":"

\"fotografiska_uigurer\"<\/a><\/p>\n

Mitt ute i Taklamakan\u00f6knen uppenbarade sig pl\u00f6tsligt en rad fr\u00e4mmande skulpturer, tillverkade av grenar, djurskelett och andra f\u00f6rem\u00e5l. Fotografen Lisa Ross stod framf\u00f6r Uigurernas heliga platser. Utan att riktigt veta var hon var. Under tio \u00e5rs tid \u00e5terkom hon f\u00f6r att dokumentera och f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden av dessa f\u00f6rem\u00e5l som har trotsat \u00f6kenvindar, f\u00f6rtryck och exploatering under hundratals \u00e5r.<\/p>\n

Den amerikanska fotografen Lisa Ross har f\u00e5ngat kraften och mystiken i dessa religi\u00f6sa platser skapade av Uigurerna, en av Kinas 56 officiellt erk\u00e4nda etniska folkgrupper. I maj kommer en utst\u00e4llning av Lisa Ross till Fotografiska.<\/p>\n

Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<\/p>\n

Genom historien har de efterl\u00e4mnat best\u00e5ende avtryck i form av kultur och traditioner. Lisa Ross fotografier \u00e4r minnesbilder som representerar en central roll i deras historia, muntliga tradition och kollektiva minne. Varje helig plats markerar ett bes\u00f6k eller en personlig b\u00f6n; en kvinnas \u00f6nskan om ett barn, l\u00e4ngtan efter ett harmoniskt hem eller botemedel mot sjukdomar.<\/p>\n

Trots fr\u00e5nvaron av m\u00e4nniskor upplever man bilderna som intima portr\u00e4tt. Det finns en relation mellan de som har skapat verken, som har passerat och som har sk\u00f6tt om dem. Det vill jag v\u00e4cka till liv i mina bilder, har hon ber\u00e4ttat. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att f\u00e5nga b\u00e5de sk\u00f6rheten och styrkan i dessa verk.<\/p>\n

Den kinesiska regeringen har utsett de uiguriska heliga platserna som ”kulturegendom” f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt underminera deras religi\u00f6sa betydelse och identitet som turistattraktioner. Samtidigt finns det ocks\u00e5 stora intressen att utvinna olja och gas i dessa marker. Det betyder att framtiden \u00e4r h\u00f6gst oviss. I Lisa Ross bilder lever en rik och unik kulturskatt vidare, de f\u00f6rblir vad de var menade att vara. Nu visar Fotografiska bilderna. Serien Living Shrines \u00e4r resultatet av hennes egen andliga och kreativa pilgrimsresa. <\/p>\n

Lisa Ross \u00e4r en New York-baserad fotograf och videokonstn\u00e4r. F\u00f6rutom hennes tio \u00e5r l\u00e5nga projekt i Xinjiang-regionen har hon ocks\u00e5 arbetat i Nordafrika, Centralasien, Kina, Europa och Azerbajdzjan. Lisa Ross har en MFA i Visual Art fr\u00e5n Columbia University och en BA fr\u00e5n Sarah Lawrence College, New York. Idag \u00e4r hon adjungerad professor vid Parsons School of Design i New York.<\/p>\n

Hennes verk har visats vid University of California p\u00e5 Berkeley, Rencontres d’ Arles Foto Festival, The Rubin Museum of Art i New York, University of London, Brunei Gallery och La Vielle Charit\u00e9 i Marseille. Verken finns ocks\u00e5 i boken \u201dLiving Shrines of Uyghur China\u201d .<\/p>\n

Lisa Ross
\nLiving Shrines
\n23 maj – 31 augusti, 2014<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mitt ute i Taklamakan\u00f6knen uppenbarade sig pl\u00f6tsligt en rad fr\u00e4mmande skulpturer, tillverkade av grenar, djurskelett och andra f\u00f6rem\u00e5l. Fotografen Lisa Ross stod framf\u00f6r Uigurernas heliga platser. Utan att riktigt veta var hon var. Under tio \u00e5rs tid \u00e5terkom hon f\u00f6r att dokumentera och f\u00f6rst\u00e5 inneb\u00f6rden av dessa f\u00f6rem\u00e5l som har trotsat \u00f6kenvindar, f\u00f6rtryck och exploatering […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-82975","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/82975","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=82975"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/82975\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82979,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/82975\/revisions\/82979"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=82975"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=82975"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=82975"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}