{"id":82250,"date":"2014-04-12T10:39:36","date_gmt":"2014-04-12T09:39:36","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=82250"},"modified":"2014-04-12T10:40:15","modified_gmt":"2014-04-12T09:40:15","slug":"en-midsommanattsdrom-pa-malmo-stadsteater-gor-demonerna-till-vampyrer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=82250","title":{"rendered":"En midsommanattsdr\u00f6m p\u00e5 Malm\u00f6 Stadsteater g\u00f6r demonerna till vampyrer"},"content":{"rendered":"

\"enmidsommarnattsdrom_malmo\"<\/a><\/p>\n

En Midsommanattsdr\u00f6m<\/strong>
\nAv Shakespeare
\nRegi Anna Bergmann
\nMalm\u00f6 Stadsteater
\nPremi\u00e4r 11 april 2014<\/em><\/p>\n

I Anna Bergmanns version av denna Shakespeare-klassiker \u00e4r demonerna och onknytten utbytta mot vad som tycks vara v\u00e5r tids mest outtr\u00f6ttliga motsvarighet \u2013 vampyren. Oberon (Niklas Engdahl), Titania (Birgitte Zeh) och till viss del Puck (Julia Giesbert) \u2013 alla \u00e4r de od\u00f6da blodsugare. Och trotts att vampyren varit extremt f\u00f6rekommande i popular\u00e4kulturen de senaste \u00e5ren k\u00e4nns detta \u00e4nd\u00e5 intressant.<\/p>\n

\"enmidsommar2\"<\/a>\u00d6ppningen p\u00e5 vampyrbaren InVein och Oberons bleka upenbarelse f\u00f6r direkt tankarna till Jim Jarmusch Only Lovers Left Alive(i vilken \u00e4ven Shakespeare \u00e4r en vam) som kom ut tidigare i \u00e5r, eller baren Fangtasia i True Blood.
\n Ja, det \u00e4r allts\u00e5 inte alls Shakespeare som direkt kommer till mig, och han g\u00f6r inte det n\u00e5gon g\u00e5ng under den spretiga bergochdalbana som denna pj\u00e4s har f\u00f6rvandlats till. <\/p>\n

Mitt f\u00f6rs\u00f6k att sammanfatta handlingen f\u00f6r en kamrat innan pj\u00e4sen st\u00e5r sig blekt, inser jag efter bara n\u00e5gra minuter. Jag g\u00f6r inget f\u00f6rs\u00f6k h\u00e4r heller. Det k\u00e4nns som att Anna Bergmann bara beh\u00e5llt stommen.<\/p>\n

Samtidigt finns stycken av originalmanuset, b\u00e5de p\u00e5 engelska och svenska, inspr\u00e4ngt i den hetsiga dialogen. N\u00e5got som till en b\u00f6rjan skaver lite men som sedan faller p\u00e5 plats.<\/p>\n

\u00c4ven om sk\u00e5despeleriet oftast \u00e4r briljant \u00e4r det scenografin som st\u00e4ndigt stj\u00e4l uppm\u00e4rksamheten. <\/p>\n

P\u00e5 Malm\u00f6 stadsteaters hemsida st\u00e5r det \u201dP\u00e5 fr\u00e4msta raden finns risk att man blir utsatt f\u00f6r st\u00e4nk av r\u00f6df\u00e4rgat vatten. F\u00e4rgen g\u00e5r bort i tv\u00e4tten. Skydds-cape tillhandah\u00e5lls f\u00f6r sittande p\u00e5 rad 2\u201d vilket \u00e4r minst sagt talande. Sakta sakta b\u00f6rjar vatten att t\u00e4cka scengolvet bara n\u00e5gra minuter in i pj\u00e4sen och i slutscenerna plaskar det om varje steg som tas p\u00e5 scenen.<\/p>\n

Det otyglade evigt rinnande vattnet blandas med vampyrernas blod och blir som en metafor f\u00f6r pj\u00e4sen; vi vet aldrig vilken riktning den ska.<\/p>\n

Demonen Puck utg\u00f6rs h\u00e4r av en en skr\u00e4mmande m\u00e4nniskolik marionett som kan byta skepnad(och f\u00f6r en kort scen f\u00f6rvandlas till D\u00e4mon-regiss\u00f6ren sj\u00e4lv) och \u00e4r extremt imponerade.<\/p>\n

Jag tror att jag gillar det jag sett n\u00e4r jag g\u00e5r ut fr\u00e5n teatern med mest av allt \u00e4r jag f\u00f6rvirrad och det b\u00f6rjar s\u00e5 sakta sluta brinna i mitt huvud. P\u00e5 min n\u00e4t-och trumhinna finns dubstep, blod, sex och n\u00e5gra repliker som inleds med \u201dthy shall…\u201d . I den ordningen.
\nText: Truls M\u00e5rtensson<\/strong><\/p>\n

I rollerna:<\/strong>
\nNiklas Engdahl, Birgitte Zeh, Sven Bor\u00e4ng, Frida Jansdotter<\/p>\n

\"enmidsommar3\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En Midsommanattsdr\u00f6m Av Shakespeare Regi Anna Bergmann Malm\u00f6 Stadsteater Premi\u00e4r 11 april 2014 I Anna Bergmanns version av denna Shakespeare-klassiker \u00e4r demonerna och onknytten utbytta mot vad som tycks vara v\u00e5r tids mest outtr\u00f6ttliga motsvarighet \u2013 vampyren. Oberon (Niklas Engdahl), Titania (Birgitte Zeh) och till viss del Puck (Julia Giesbert) \u2013 alla \u00e4r de od\u00f6da […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-82250","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/82250","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=82250"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/82250\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":82256,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/82250\/revisions\/82256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=82250"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=82250"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=82250"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}