{"id":81422,"date":"2014-03-21T13:29:16","date_gmt":"2014-03-21T12:29:16","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=81422"},"modified":"2014-03-21T13:29:16","modified_gmt":"2014-03-21T12:29:16","slug":"nico-sphinx-of-ice-det-ar-starkt-det-ar-skrammande-det-ar-tungt-det-ar-sorgligt-det-ar-livet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=81422","title":{"rendered":"Nico – Sphinx of Ice: det \u00e4r starkt, det \u00e4r skr\u00e4mmande, det \u00e4r tungt, det \u00e4r sorgligt, det \u00e4r livet"},"content":{"rendered":"

\"nico\"<\/a><\/p>\n

Nico – Sphinx of Ice<\/strong>
\nRegi\/koncept Nadja Weiss
\n\u00d6vers\u00e4ttning Magnus Lindman
\nScenografi Mikael Varhelyi
\nVideokonstn\u00e4r Emil Klang
\nLjud\/Musik Philippe Boix-Vives
\nLjus Olof Lindvall
\nMask Lena Bouic-Wrange
\nDramaten&, Tornrummet
\nPremi\u00e4r 20 mars 2014<\/em><\/p>\n

Nico \u00e4r en av pop- och rockhistoriens fr\u00e4msta ikoner som Andy Warhols musa, s\u00e5ngerska p\u00e5 det legendariska albuetm tillsammans med Velvet Underground, modemodell och n\u00e4ra v\u00e4n med Jim Morrison. I f\u00f6rest\u00e4llningen ”Nico -Sphinx of Ice” gestaltaa hon av Fanny Risberg p\u00e5 ett starkt s\u00e4tt som inte g\u00e5r att v\u00e4rja sig emot. Vi f\u00e5r inte n\u00e5gon regelr\u00e4tt biografisk ber\u00e4ttelse om Nico, som egentligen hette Christa P\u00e4ffgen, utan vi f\u00e5r sk\u00e4rvor, glimtar ut hennes liv, som om hon kom till oss fr\u00e5n andra sidan och i korthet minns delar av sitt liv, utan n\u00e5gon kronologisk ordning.<\/p>\n

Fanny Risberg \u00e4r duktig och jag \u00e4r imponerad av henne. Hon spelade Nico ocks\u00e5 n\u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen tidigare sattes upp i Berlin. Fanny Risberg, som tidigare bland annat synts i tv-serien Upp till kamp, \u00e4r dubbelaktuell under v\u00e5ren. F\u00f6rutom rollen som Nico \u00e4r Fanny Risbergmusiker ocks\u00e5 med eget band och inom kort sl\u00e4pps debutalbumet med hennes band Tula. <\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att ber\u00e4tta om f\u00f6rest\u00e4llningen, k\u00e4nner jag, sv\u00e5rt att uttrycka allt jag k\u00e4nde n\u00e4r jag s\u00e5g den. Det \u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga blandade och kluvna k\u00e4nslor. Det \u00e4r mer en form av installation eller performance. Fanny Risberg \u00e4r n\u00e4stan hela tiden ensam p\u00e5 scen, f\u00f6rutom d\u00e5 en tigande pojke kommer in en stund p\u00e5 scen. Vi f\u00e5r m\u00f6ta hennes skam \u00f6ver att v\u00e4xa upp i efterkrigstidens Tyskland, en land tyngt av skuldk\u00e4nslor fr\u00e5n kriget, vi f\u00e5r m\u00f6ta hennes \u00e5ngest, hennes n\u00e4ra band till Jim Morrison och vi f\u00e5r h\u00f6ra hur heroinet tar \u00f6ver hennes liv och k\u00e4nslor, Det \u00e4r ingen regelr\u00e4tt ber\u00e4ttelse som har anspr\u00e5k p\u00e5 att ge en full\u00f6dig bild av Nico och jag tror att den som k\u00e4nner till Nico f\u00e5r ut mest av f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n

Nicos glimtar ur sitt liv skildras med musik, ljud, bilder p\u00e5 flera stora bildsk\u00e4rmar och skuggor p\u00e5 v\u00e4ggarna och i Fanny Risbergs gestalt. Det \u00e4r \u00f6verv\u00e4ldigande, det \u00e4r s\u00e5 mycket som talar till b\u00e5de \u00f6ga och \u00f6ra. Starka k\u00e4nslor f\u00f6rmedlas men samtidigt k\u00e4nns det n\u00e5got schablonm\u00e4ssigt, som klich\u00e9er. Nico var f\u00e5ngad av heroin och det p\u00e5verkar en m\u00e4nniskas hela liv, men samtidigt \u00e4r det samma myt som vi s\u00e5 ofta f\u00e5r h\u00f6ra ber\u00e4ttas om rockstj\u00e4rnor: hur de levde i nedg\u00e5ngna l\u00e4genheter med trasigt golv och r\u00e5ttlort och hur heroinet var en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att de skulle kunna sjunga och skapa. Jag k\u00f6per inte riktigt den bilden, en m\u00e4nniska, \u00e4ven en heroinist, \u00e4r mycket mer \u00e4n den myten.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bra att ha s\u00e4rskilda f\u00f6rv\u00e4ntningar f\u00f6re en f\u00f6rest\u00e4llningar. N\u00e4r nu Dramaten& ger denna f\u00f6rest\u00e4llning hade jag v\u00e4ntat mig att f\u00e5 njuta av hennes fantastiska musik. D\u00e4r blev jag dock besviken. Det var inte mycket av hennes musik som var med. D\u00e4remot fick jag uppleva glimtar ur Nicos liv och det \u00e4r starkt, det \u00e4r skr\u00e4mmande, det \u00e4r tungt, det \u00e4r sorgligt, det \u00e4r livet.<\/p>\n

\"Nico_2\"<\/a><\/p>\n

\"NICO_3\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nico – Sphinx of Ice Regi\/koncept Nadja Weiss \u00d6vers\u00e4ttning Magnus Lindman Scenografi Mikael Varhelyi Videokonstn\u00e4r Emil Klang Ljud\/Musik Philippe Boix-Vives Ljus Olof Lindvall Mask Lena Bouic-Wrange Dramaten&, Tornrummet Premi\u00e4r 20 mars 2014 Nico \u00e4r en av pop- och rockhistoriens fr\u00e4msta ikoner som Andy Warhols musa, s\u00e5ngerska p\u00e5 det legendariska albuetm tillsammans med Velvet Underground, modemodell […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-81422","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/81422","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=81422"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/81422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81448,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/81422\/revisions\/81448"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=81422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=81422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=81422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}