{"id":81110,"date":"2014-03-10T20:51:39","date_gmt":"2014-03-10T19:51:39","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=81110"},"modified":"2014-03-10T23:21:08","modified_gmt":"2014-03-10T22:21:08","slug":"mordarnas-barn-stark-och-suggestiv-pjas-om-valdets-arv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=81110","title":{"rendered":"M\u00f6rdarnas barn – stark och suggestiv pj\u00e4s om v\u00e5ldets arv"},"content":{"rendered":"

\"TeaterFenestra-M\u00f6rdarnas-Barn\"<\/a><\/p>\n

M\u00f6rdarnas barn
\nTeater Fenestra<\/a> p\u00e5 Teater Pero<\/a>
\nPremi\u00e4r den 8 mars 2014<\/p>\n

1994 d\u00f6dades ungef\u00e4r en miljon m\u00e4nniskor i Rwanda i vad som allm\u00e4nt kallas folkmordet i Rwanda. Ansvariga f\u00f6r folkmordet var hutunationalistiska grupper och de flesta av de m\u00f6rdade var tutsier. Fiendskapen mellan de tv\u00e5 folkslagen \u00e4r en l\u00e5ng och blodig historia med r\u00f6tter fr\u00e5n de belgiska kolonisat\u00f6rernas tid i landet.<\/p>\n

M\u00f6rdarnas barn handlar om barnen till tre hutuer som suttit f\u00e4ngslade f\u00f6r att ha slaktat ett stort antal m\u00e4nniskor men som nu \u00e4r frigivna och p\u00e5 v\u00e4g hem. Tre till synes ganska vanliga ton\u00e5rskillar sparkar fotboll och dr\u00f6mmer om en framtid som modell eller fotbollsproffs, men vi f\u00f6rst\u00e5r snart att de har identitetsproblem som \u00e4r sv\u00e5rare \u00e4n de flestas.<\/p>\n

De har alla vuxit upp utan att tr\u00e4ffa sina f\u00e4der och har en kluven bild av dem \u2013 en blandning av hj\u00e4lteglans, egen skuld och avsky, d\u00e4r l\u00e4ngtan och viljan att r\u00e4ttf\u00e4rdiga \u00e4nd\u00e5 verkar ta \u00f6verhanden.\u00a0Samtidigt hems\u00f6ks pojkarna av demoner fr\u00e5n folkmordet som hela tiden \u00e4r n\u00e4rvarande p\u00e5 scenen med sina trasiga, blodiga kl\u00e4der och lysande \u00f6gon.<\/p>\n

Den som drabbas h\u00e5rdast av skuldk\u00e4nslor \u00e4r Vincent, som f\u00e5tt sitt namn (\u201dden segrande\u201d) efter sin far \u2013 en av dem som m\u00f6rdat flest av alla. Vincent ser misst\u00e4nksamt p\u00e5 sin mamma n\u00e4r hon m\u00e5lar l\u00e4pparna inf\u00f6r faderns hemkomst och undrar hur det ska g\u00e5 med lillasyster Felicita n\u00e4r pappa inser att hans fru har f\u00e5tt barn medan han satt i f\u00e4ngelse.<\/p>\n

Hatet mot tutsierna gror fortfarande och g\u00e5r ut \u00f6ver det f\u00e5tal som \u00e4nnu bor i byn. En viktig roll i pj\u00e4sen spelar ocks\u00e5 Esperanza, en av de \u00f6verlevande dom bor tillsammans med sin aidssjuke bror Emanuel \u2013 resultatet av v\u00e5ldt\u00e4kten av deras mor som redan g\u00e5tt bort i aids.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r skickligt uppbyggd, d\u00e4r dialogen blandas med danslika scener och effektfull musik. Radion har en central betydelse, vilket den ocks\u00e5 hade under b\u00f6rjan av 90-talet d\u00e5 hutuerna anv\u00e4nde radiopropaganda f\u00f6r att st\u00e4rka hatet mot tutsierna. I bakgrunden kl\u00e4r sk\u00e5despelaren som gestaltar Vincents far l\u00e5ngsamt p\u00e5 sig plagg efter plagg och f\u00f6rst i pj\u00e4sens slutscen kommer han in i handlingen.<\/p>\n

M\u00f6rdarnas barn \u00e4r en suggestiv pj\u00e4s och det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00e5 ober\u00f6rd d\u00e4rifr\u00e5n. Klyschan att v\u00e5ld f\u00f6der v\u00e5ld blir pl\u00f6tsligt p\u00e5taglig och man inser att steget fr\u00e5n f\u00f6rdomar till hat och v\u00e5ld inte \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ngt som man kanske tror. Pj\u00e4sen avslutas med Olof Palmes radiotal om f\u00f6rdomar 1965:<\/p>\n

Demokratin \u00e4r fast f\u00f6rankrad h\u00e4r i landet. Vi respekterar de grundl\u00e4ggande fri- och r\u00e4ttigheterna. Grumliga rasteorier har aldrig funnit fotf\u00e4ste. Vi betraktar oss g\u00e4rna som f\u00f6rdomsfria och toleranta.<\/em>
\n Men s\u00e5 enkelt \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 inte. F\u00f6rdomen beh\u00f6ver inte f\u00f6rankras i n\u00e5gon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. F\u00f6rdomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror p\u00e5 arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den \u00e4r ett utlopp f\u00f6r egna misslyckanden och besvikelser. Den \u00e4r framf\u00f6r allt ett uttryck f\u00f6r okunnighet och r\u00e4dsla. Okunnighet om andra m\u00e4nniskors s\u00e4rart, r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora en position, ett socialt privilegium, en f\u00f6rhandsr\u00e4tt.<\/em>
\n En m\u00e4nniskas hudf\u00e4rg, ras, spr\u00e5k och f\u00f6delseort har ju ingenting med m\u00e4nskliga kvalit\u00e9er att g\u00f6ra. Att gradera m\u00e4nniskor med s\u00e5dan m\u00e5ttstock st\u00e5r i bj\u00e4rt kontrast till principen om m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde. Men den \u00e4r skamligt enkel att ta till f\u00f6r den som k\u00e4nner sig underl\u00e4gsen – p\u00e5 arbetsplatsen, i s\u00e4llskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken.<\/em>
\n D\u00e4rf\u00f6r ligger f\u00f6rdomen alltid p\u00e5 lur, \u00e4ven i ett upplyst samh\u00e4lle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obet\u00e4nksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte s\u00e5 illa. Men f\u00f6r den som tr\u00e4ffas kan det riva upp s\u00e5r som aldrig l\u00e4ks. De flesta av oss m\u00e4nniskor har ett behov att h\u00e4vda oss gentemot andra. Och d\u00e5 st\u00e5r f\u00f6rdomen mot den avvikande – utl\u00e4nningen, fr\u00e4mlingen – till f\u00f6rfogande som en sista skans.<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Starka ord som st\u00e4mmer i alla tider och i alla l\u00e4nder.<\/p>\n

M\u00f6rdarnas barn
\nav Katori Hall
\nRegi: Christopher Lehmann
\nProducent: Achillea Dahl
\nKoreografi assistent: Amanda H\u00f6gberg
\nFoto & affischlayout: Jens Ryd\u00e9n
\nLjusdesign: Martin Norin
\nLjud: Karl Lundin
\nScenografi: Sanne Wahlgren
\nKostym: Linn Wara
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Kristian Benk\u00f6 & Edward Buffalo Bromberg<\/p>\n

Ensemble:
\nJoel Valois, Carl-Magnus Lilljedahl, Achillea Dahl, Derek Cesped\u00e9s Barrientos
\nByron Reimer Ward, Linnea Tengroth, Eva Snis, Jonas Lidholm, Maria Peterson, Alexander Jakobsson, Johanna Torvaldsson, Charlotte Sv\u00e4rd och
\nAmanda H\u00f6gberg<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00f6rdarnas barn Teater Fenestra p\u00e5 Teater Pero Premi\u00e4r den 8 mars 2014 1994 d\u00f6dades ungef\u00e4r en miljon m\u00e4nniskor i Rwanda i vad som allm\u00e4nt kallas folkmordet i Rwanda. Ansvariga f\u00f6r folkmordet var hutunationalistiska grupper och de flesta av de m\u00f6rdade var tutsier. Fiendskapen mellan de tv\u00e5 folkslagen \u00e4r en l\u00e5ng och blodig historia med r\u00f6tter […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-81110","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/81110","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=81110"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/81110\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":81115,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/81110\/revisions\/81115"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=81110"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=81110"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=81110"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}