{"id":80698,"date":"2014-02-25T19:54:48","date_gmt":"2014-02-25T17:54:48","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=80698"},"modified":"2014-02-25T19:54:48","modified_gmt":"2014-02-25T17:54:48","slug":"den-allvarsamma-leken-pa-soppteatern-vackert-vemodigt-och-starkt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=80698","title":{"rendered":"Den allvarsamma leken p\u00e5 Soppteatern: vackert, vemodigt och starkt"},"content":{"rendered":"

\"allvarsamma-leken\"<\/a><\/p>\n

Den allvarsamma leken<\/a><\/strong>
\nFritt efter Hjalmar S\u00f6derberg
\nText Emma Sandanam
\nKomposit\u00f6r Mette Herlitz
\nRegi Ensemblen
\nScenografi Elin Hallberg
\nLjus Albin Flinkas
\nKapellm\u00e4stare Fredrik Meyer
\nSoppteatern, Stockholms stadsteater<\/a>
\nPremi\u00e4r 29 januari 2014
\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 25 februari 2014<\/em><\/p>\n

Hjalmar S\u00f6derberg \u00e4r h\u00f6gaktuell i \u00e5r p\u00e5 Stockholms teaterscener, tycks det. Dramaten hade nyligen premi\u00e4r p\u00e5 Gertrud och Soppteatern kontrar med att s\u00e4tta upp Den allvarsamma leken, som bygger p\u00e5 boken med samma titel.<\/p>\n

B\u00e5da f\u00f6rest\u00e4llningarna \u00e4r ber\u00e4ttelser om k\u00e4rleken och dess om\u00f6jlighet och handlingen utspelar sig kring sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet.<\/p>\n

Lydia, den kvinnliga huvudrollen i Den allvarsamma leken, \u00e4r precis som den kvinnliga huvudrollen i Gertrud en kvinna som vill mer \u00e4n vara ett bihang i en k\u00e4rleksrelation, hon vill vara fullt j\u00e4mlik med mannen i relationen.<\/p>\n

Den allvarsamma leken tar p\u00e5 femtio minuter upp huvudessensen i den vackra, vemodiga romanen. Att p\u00e5 mindre \u00e4n en timme ber\u00e4tta allt \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en om\u00f6jlighet. Soppteaterns ensemble har lyckats med att f\u00f6rmedla den r\u00e4tta k\u00e4nslan fr\u00e5n boken och dess k\u00e4rleksber\u00e4ttelse.<\/p>\n

Handlingen ber\u00e4ttas med s\u00e5ng, korta monologer och s\u00e5 vacker musik att jag n\u00e4stan b\u00f6rjar gr\u00e5ta, allt underst\u00f6tt av enkel och v\u00e4rdig ljuss\u00e4ttning. Det \u00e4r en minimusikal med inslag av folkmusik, visa och jazzpop.<\/p>\n

En vacker, vemodig och stark f\u00f6rest\u00e4llning om himlastormande f\u00f6r\u00e4lskelse, gl\u00f6dhet passion, misskl\u00e4dsam avundsjuka och hopp\u00f6s f\u00f6rtvivlan. Om den om\u00f6jliga k\u00e4rleken och om hur sv\u00e5rt det attv\u00e5ga sl\u00e4ppa taget helt och ge sig h\u00e4n.<\/p>\n

Medverkande<\/strong>
\nAlbin Flinkas
\nMaja Rung
\nMarika Willstedt
\nFredrik Meyer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den allvarsamma leken Fritt efter Hjalmar S\u00f6derberg Text Emma Sandanam Komposit\u00f6r Mette Herlitz Regi Ensemblen Scenografi Elin Hallberg Ljus Albin Flinkas Kapellm\u00e4stare Fredrik Meyer Soppteatern, Stockholms stadsteater Premi\u00e4r 29 januari 2014 F\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 25 februari 2014 Hjalmar S\u00f6derberg \u00e4r h\u00f6gaktuell i \u00e5r p\u00e5 Stockholms teaterscener, tycks det. Dramaten hade nyligen premi\u00e4r p\u00e5 Gertrud och […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-80698","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=80698"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80738,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80698\/revisions\/80738"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=80698"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=80698"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=80698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}