{"id":80534,"date":"2014-02-20T12:25:17","date_gmt":"2014-02-20T10:25:17","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=80534"},"modified":"2014-07-15T10:08:45","modified_gmt":"2014-07-15T08:08:45","slug":"recension-hela-folkets-jarnvagar-pa-uppsala-stadsteater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=80534","title":{"rendered":"Recension: Hela folkets j\u00e4rnv\u00e4gar p\u00e5 Uppsala stadsteater"},"content":{"rendered":"

\"uppsalastadsteatertag\"<\/a><\/p>\n

Hela folkets j\u00e4rnv\u00e4gar<\/strong>
\nReg: Anette Norberg
\nDramaturg Marie Persson Hedenius
\nLju: Tommy Sahl\u00e9n
\nProjektioner Velourfilm
\nUppsala stadsteater, Ettan (lilla scenen)<\/a>
\nPremi\u00e4r 19 februari 2014<\/p>\n

Utanf\u00f6r salsentr\u00e9n h\u00e4nger pressurklipp och tidningsartiklar om de utf\u00f6rs\u00e4ljningar, v\u00e4derkaos och utspel fr\u00e5n (M)-ministrar som f\u00f6ranlett den f\u00f6rtroendeurgr\u00f6pningen f\u00f6r SJ AB (som, likt det observeras i f\u00f6rsta halvans b\u00f6rjan, blir bajs bakl\u00e4nges; inte s\u00e5 symboliskt men ack s\u00e5 beskrivande) som p\u00e5g\u00e5tt sedan slutet av 80-talet. Det \u00e4r ingen obligatorisk l\u00e4sning, men nog s\u00e5 berikande f\u00f6r dem som ska se pj\u00e4sen (eller kanske p\u00e5b\u00f6rjat den men vill l\u00e4sa in sig mer under pausen, alternativt efter\u00e5t n\u00e4r n\u00e4r hela fiktionen presenterats och f\u00f6rberett den bekymrade sanningen) eller har egna upplevelser i h\u00f6g men \u00e4nd\u00e5 vill \u00f6ka p\u00e5 sitt f\u00f6rakt mot SJ. <\/p>\n

Namnbytet, fr\u00e5n Statens till Sveriges j\u00e4rnv\u00e4gar, som skedde 2001 illustreras av att en man slits av sina kl\u00e4der; en symbol f\u00f6r det avreglerade statsprojektet som m\u00f6jliggjort s\u00e5 kallad konkurrenskraftig privatisering. S\u00e5 som det brukar heta. Och medan mannens kl\u00e4der slits av, ned till bara underkl\u00e4derna, skrattar de r\u00e5tt \u00e5t att han fortfarande tror att hans fortsatta uppgifter \u00e4r att bedriva t\u00e5gverksamhet med n\u00f6jda kunder och inte l\u00f6nsam verksamhet som aktie\u00e4garna uppskattar. Det \u00e4r n\u00e5got \u00f6vertydligt, men alltid bitande underh\u00e5llande. Skratten ekar bland raderna med j\u00e4mna mellanrum.<\/p>\n

En namnl\u00f6s infrastrukturminister, som p\u00e5minner n\u00e5got om sittande Catharina Elms\u00e4ter-Sv\u00e4rd (M), twittrar och Instagrammar f\u00f6r fullt – men anser sig inte ha n\u00e5got ansvar kring misslyckandena kring t\u00e5gen. Skulle de ha n\u00e5gonting med infrastruktur att g\u00f6ra? Pfft. Ist\u00e4llet f\u00f6r att bem\u00f6ta kritiska journalister p\u00e5 en presskonferens h\u00e5ller hon twitter-stund f\u00f6r \u201dvanliga m\u00e4nniskor\u201d men ger snabbt upp det projektet ocks\u00e5 – f\u00f6r att ist\u00e4llet g\u00e5 p\u00e5 konsert d\u00e4r det fotas och haschtaggas f\u00f6r fullt. Satiren \u00e4r svidande, liksom sist Gertrud Larsson skrev f\u00f6r Uppsala Stadsteater; d\u00e5 \u201dDen flygande handl\u00e4ggaren\u201d d\u00e4r F\u00f6rs\u00e4kringskassan sattes under lupp. Stilen k\u00e4nns igen, \u00e4ven om det k\u00e4nns mer beblandat med dokument\u00e4ren denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Mest symboliskt blir det mot slutet, n\u00e4r den anonyme infrastrukturministern halkar p\u00e5 en perrong och blir medvetsl\u00f6s p\u00e5 r\u00e4lsen n\u00e4r t\u00e5get kommer. Resan mot helvetet b\u00f6rjar, liksom vansinnet. Chansen till \u00e5terf\u00f6delse finns, men d\u00e5 som en h\u00e5rt arbetande Maj-Britt som st\u00e4dar t\u00e5gvagnar. Kontrasten blir stor, liksom traditionella klassresor. Men annars skiljer den stort \u00e5t mot andra ber\u00e4ttelser, eftersom denna faktiskt l\u00e5ter huvudrollsinnehavaren byta kropp och namn och dessutom dyka ned\u00e5t och d\u00e4refter k\u00e4nna p\u00e5 den bittra eftersmaken av den politik hon sj\u00e4lv f\u00f6rt i sitt tidigare liv. N\u00e5got som den sittande regeringen kanske borde f\u00e5 pr\u00f6va p\u00e5 sj\u00e4lva\u2026<\/p>\n

Det fina med uppl\u00e4gget \u00e4r hur n\u00e5gra f\u00e5 sk\u00e5despelare axlar flera roller, ofta kvinnor som m\u00e4n, och att de vitt skila rollerna axlas s\u00e5 galant. Hoppen k\u00e4nns naturliga (\u00e4ven om det k\u00e4nns konstigt att se sittande statsminister med fullt h\u00e5r p\u00e5 huvudet) och det blir aldrig m\u00e4rkligt eller ologiskt. Det b\u00e4ddar f\u00f6r en stor upplevelse i ett litet arrangemang med n\u00e4ra anknytning till v\u00e5rt egna samh\u00e4lle. Gott s\u00e5. Till och med den talande huden f\u00f6rtj\u00e4nar de st\u00e5ende ovationerna gruppen tog emot i slutet!<\/p>\n

Text: Linou Gertz<\/strong><\/p>\n

Foto: Patrik Lundin<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hela folkets j\u00e4rnv\u00e4gar Reg: Anette Norberg Dramaturg Marie Persson Hedenius Lju: Tommy Sahl\u00e9n Projektioner Velourfilm Uppsala stadsteater, Ettan (lilla scenen) Premi\u00e4r 19 februari 2014 Utanf\u00f6r salsentr\u00e9n h\u00e4nger pressurklipp och tidningsartiklar om de utf\u00f6rs\u00e4ljningar, v\u00e4derkaos och utspel fr\u00e5n (M)-ministrar som f\u00f6ranlett den f\u00f6rtroendeurgr\u00f6pningen f\u00f6r SJ AB (som, likt det observeras i f\u00f6rsta halvans b\u00f6rjan, blir bajs […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-80534","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80534","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=80534"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80534\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80536,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80534\/revisions\/80536"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=80534"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=80534"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=80534"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}