{"id":80388,"date":"2014-02-16T10:34:33","date_gmt":"2014-02-16T08:34:33","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=80388"},"modified":"2014-03-13T16:07:22","modified_gmt":"2014-03-13T15:07:22","slug":"blavingar-pa-folkteatern-helt-hysteriskt-nar-tre-kvinnor-ska-umgas","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=80388","title":{"rendered":"Bl\u00e5vingar p\u00e5 Folkteatern: Helt hysteriskt n\u00e4r tre kvinnor ska umg\u00e5s"},"content":{"rendered":"

\"blavingar\"<\/a><\/p>\n

Bl\u00e5vingar<\/strong>
\nav Gertrud Larsson
\nPremi\u00e4r den 15 februari 2014, Folkteatern G\u00f6teborg, R\u00f6da Scenen<\/p>\n

Folkteaterns enda egna produktion p\u00e5 stora scen under v\u00e5rs\u00e4songen exponerar kvinnor p\u00e5 50+ uteslutande h\u00e4nvisade till varandra. Dramatikern Gertrud Larsson, k\u00e4nd f\u00f6r G\u00f6teborgspubliken genom lyckosamma ”Den flygande handl\u00e4ggaren”, har valt att forts\u00e4tta samarbetet med regiss\u00f6ren Natalie Ringler. Scenografer brukar ocks\u00e5 tillm\u00e4tas avsev\u00e4rd betydelse. Som s\u00e5dan tj\u00e4nstg\u00f6r h\u00e4r mycket rutinerade Lisa Hjert\u00e9n.<\/p>\n

Bl\u00e5vingar \u00e4r en slags sit-com – med efterhand hotfull understr\u00f6m – skapad av kvinnor om kvinnor och uttalat f\u00f6r kvinnor i alla \u00e5ldrar. Larssons krutdurk till pj\u00e4s ska allts\u00e5 inte f\u00e5 n\u00e5got f\u00e4ste hos mig, inget ska finnas att k\u00e4nna igen sig i. Vad jag d\u00e4remot inte kan undg\u00e5 att k\u00e4nna igen \u00e4r bra sk\u00e5despeleri, vilket publiken f\u00e5r tillg\u00e5ng till.<\/p>\n

\"blavingar2\"<\/a>Dr\u00f6mmen om att bjuda p\u00e5 sm\u00f6rg\u00e5st\u00e5rta med mycket majonn\u00e4s och en felsjungen refr\u00e4ng som h\u00e4ngt med fr\u00e5n tiden i scoutr\u00f6relsen. S\u00e5 b\u00f6rjar respektive slutar en historia om v\u00e4nskap utsatt f\u00f6r ohanterliga p\u00e5frestningar. Vi m\u00f6ter en br\u00e4cklig prylgalen karri\u00e4rist som helst befinner sig p\u00e5 Facebook, en l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6s cyniker med mytomana drag vars m\u00e5ls\u00e4ttning \u00e4r att njuta av sina laster samt en irriterande men ombytlig h\u00f6nsmamma utan f\u00f6rm\u00e5ga att vara lyh\u00f6rd. De \u00e4r sannerligen en omaka trio, vilket inneb\u00e4r att deras \u00e5rligen genomf\u00f6rda hajk inte precis verkar helt trov\u00e4rdig. Man ska \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rst\u00e5 att fram tills nu har de accepterat varandras s\u00e4llskap, sina olikheter och sina erfarenheter. Den \u00f6verbeskyddande h\u00f6nsmamman har f\u00f6rmodligen varit organisat\u00f6ren av \u00e5rliga utflykten. <\/p>\n

Jag anade att det skulle g\u00e5 hett till, inte minst f\u00f6r att jag trodde dramatikern skulle illustrera tesen, om att mitt motsatta k\u00f6n f\u00f6redrar att vara med en b\u00e4stis. Tesen att tre kvinnor inte kan samsas l\u00e4ngre stunder bekr\u00e4ftas h\u00e4r p\u00e5 ett \u00f6vertydligt s\u00e4tt. Vore elakt gentemot alla som t\u00e4nkt sig ett bes\u00f6k i Gertrud Larssons v\u00e4rld, att avsl\u00f6ja den fatala relation som driver historien mot en \u00f6verladdad kulmen. Vi vet n\u00e5got som inte Elisabeth G\u00f6ranssons karakt\u00e4r Anita vet. Tekniken att p\u00e5 s\u00e5 vis h\u00e5lla sp\u00e4nningen vid liv framodlades av skr\u00e4ckm\u00e4staren Hitchcock. F\u00f6rmodligen har Bl\u00e5vinge-perioden pr\u00e4glat dem genom att alstra ett uppd\u00e4mt tryck. Var f\u00f6r sig eller tillsammans tar de sig friheter, fantiserar om vara totalt oh\u00e4mmade med svarta st\u00e5tliga m\u00e4n i Gambia.( I sammanhanget refereras det till Svart resa av Kerstin Thorvall, en bok som finns i min \u00e4go.) Jo, jag gillar texten trots kattrakande \u00f6vertoner och ganska tillyxade repliker. Visserligen saknas m\u00f6jligheten till identifikation f\u00f6r undertecknad men jag skrattar \u00e4nd\u00e5 gott \u00e5t \u00f6verdrifterna. <\/p>\n

Dock, gnagde stundtals en tanke i mig. Sk\u00e5despelarna b\u00e4r pj\u00e4sen mer \u00e4n den farsartade intrigen. En enaktare utan scenbyten med all rekvisita framburen av pj\u00e4sens tre vandrerskor; st\u00e4ller l\u00e5ngtg\u00e5ende krav p\u00e5 sk\u00e5despelarna. Som f\u00f6rv\u00e4ntat \u00e4r Folkteaterns veteraner fantastiska p\u00e5 att beh\u00e5lla greppet om \u00e5sk\u00e5darna. Ulla Svedin pendlar mellan kaxig och sk\u00f6r p\u00e5 ett ytterst beg\u00e5vat s\u00e4tt. Elisabeth G\u00f6ranssons rolltolkning av en jobbig k\u00e4rlekst\u00f6rstande typ \u00e4r utomordentlig. Fr\u00e5n positionen som sarkasmernas drottning levererar Lena Birgitta Nilsson den ena giftpilen efter den andra, ibland riktar hon udden mot sig sj\u00e4lv. T<\/p>\n

vivlar p\u00e5 att n\u00e5gon i teater-Sverige kan utmana henne inom detta omr\u00e5de. Damerna beh\u00e4rskar till fullo konsten att vara en supersensibel ensemble. Vad som inte s\u00e4gs i ord s\u00e4gs med kroppen. De icke-verbala replikerna \u2013 reaktionerna p\u00e5 man\u00f6vrar fr\u00e5n n\u00e5gon motpart \u2013 \u00e4r de formidabla p\u00e5 att foga in med r\u00e4tt intensitet. Hela livets sp\u00e4nnvidd demonstreras i deras ansiktuttryck, alltifr\u00e5n lyckorus och normalitet till den andra v\u00e5gsk\u00e5lens bottenl\u00f6sa f\u00f6rtvivlan och bitterhet. Som framg\u00e5tt tippar v\u00e5gsk\u00e5len \u00f6ver eftersom Bl\u00e5vingar har underrubriken \u201dI skogen kan ingen h\u00f6ra dig\u201d. <\/p>\n

Brittiska kultserien Helt hysteriskt handlar om tv\u00e5 shoppinggalna v\u00e4ninnor vars trendk\u00e4nslighet g\u00f6r dem allt f\u00f6r \u00e4ngsliga f\u00f6r att v\u00e5ga leva. Besserwissern Anita, kontrollfreaken Ellen och den bitska Monika har inte blivit framg\u00e5ngsrika p\u00e5 alla plan. Men de har v\u00e5gat anta utmaningen i att leva och de fick mig att fnissa flera g\u00e5nger, trots att igenk\u00e4nningsfaktor saknades. Vad pj\u00e4sen g\u00f6r f\u00f6r feminismen \u00e4r oklart, f\u00f6r ortodoxa kanske den rent av \u00e4r kontraproduktiv. Jag rekommenderar er som vill se en triss i anm\u00e4rkningsv\u00e4rda aktriser som tar ovanligt mycket plats; att g\u00e5 och se Bl\u00e5vingar.<\/p>\n

Text: Mats Hallberg<\/strong><\/p>\n

Bilden \u00f6verst: Foto: Ludde Falk\/Nicolas Krizan
\n\u00d6vriga foton: Foto: Peter Lloyd<\/strong> <\/p>\n

\"blavingar3\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bl\u00e5vingar av Gertrud Larsson Premi\u00e4r den 15 februari 2014, Folkteatern G\u00f6teborg, R\u00f6da Scenen Folkteaterns enda egna produktion p\u00e5 stora scen under v\u00e5rs\u00e4songen exponerar kvinnor p\u00e5 50+ uteslutande h\u00e4nvisade till varandra. Dramatikern Gertrud Larsson, k\u00e4nd f\u00f6r G\u00f6teborgspubliken genom lyckosamma ”Den flygande handl\u00e4ggaren”, har valt att forts\u00e4tta samarbetet med regiss\u00f6ren Natalie Ringler. Scenografer brukar ocks\u00e5 tillm\u00e4tas avsev\u00e4rd […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-80388","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80388","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=80388"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":80394,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/80388\/revisions\/80394"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=80388"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=80388"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=80388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}