{"id":79365,"date":"2014-01-20T23:01:16","date_gmt":"2014-01-20T21:01:16","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=79365"},"modified":"2014-02-07T10:52:29","modified_gmt":"2014-02-07T08:52:29","slug":"bokrecension-lady-almina-och-verklighetens-downton-abbey","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=79365","title":{"rendered":"Bokrecension: Lady Almina och verklighetens Downton Abbey"},"content":{"rendered":"

\"lady-almina-och-verklighetens-downton-abbey-\"<\/a><\/p>\n

Titel: Lady Almina och verklighetens Downton Abbey<\/a>
\nF\u00f6rfattare: Fiona Carnarvon
\nF\u00f6rlag: Massolit f\u00f6rlag<\/a>
\nUtgiven 2013-10
\nISBN: 978-91-87135-51-4<\/p>\n

Highclere Castle i Hampshire, England, togs \u00e5r 2001 \u00f6ver av den \u00e5ttonde grevinnan av Carnarvon tillsammans med maken, nuvarande earl av Carnarvon. Deras n\u00e4stan skr\u00e4mmande pampiga edvardianska boning \u00e4r av massorna utan tvekan mest k\u00e4nt som slottet i tv-serien \u201dDownton Abbey\u201d \u2013 \u00e4lskad och prisbel\u00f6nt tv-serie som f\u00f6ljs av miljoner m\u00e4nniskor.<\/p>\n

F\u00f6r m\u00e5nga Downton-entusiaster \u00e4r det s\u00e4kert v\u00e4lkommet med en bok om \u201dverklighetens Downton Abbey\u201d som undertiteln lyder. Det inger f\u00f6rhoppningen om att f\u00e5 veta mer om tiden och platsen och, inte minst, de en g\u00e5ng levande individerna bakom rollfigurerna i den popul\u00e4ra serien. Mer krasst \u00e4r det ju ocks\u00e5 ett s\u00e4tt att profitera p\u00e5 ITV:s serie, som startade knappt tio \u00e5r efter att nuvarande ladyn och earlen tog \u00f6ver Highclere.<\/p>\n

Fiona Carnarvon har som h\u00e4rskarinna p\u00e5 tv-slottet en unik tillg\u00e5ng till arkiv och material, dagb\u00f6cker, bild och brev fr\u00e5n slottets historia. Det g\u00e4ller allt fr\u00e5n hur m\u00e5nga fasaner som sk\u00f6ts vid en viss jakt till de utgr\u00e4vningar i Egypten som den 5:e earlen finansierade och deltog vid, och som ledde till uppt\u00e4ckten av Tutankhamons grav.<\/p>\n

S\u00e5v\u00e4l f\u00f6rfattaren som de historiska personerna och tv-karakt\u00e4rerna p\u00e5 Downton tycks dela en syn p\u00e5 godset, slottet, som en sj\u00e4lvklar institution i sig att v\u00e5rda f\u00f6r framtiden \u2013 n\u00e4rmast att tillbe, p\u00e5 ett s\u00e4tt som p\u00e5minner om en del troendes v\u00f6rdnad inf\u00f6r Kyrkan. F\u00f6r en l\u00e4sare eller tv-tittare \u00e4r denna syn l\u00e5ngt ifr\u00e5n sj\u00e4lvklar men d\u00e5 det handlar om fiktiva personer i en d\u00e5tid skapar det sp\u00e4nning, v\u00e4cker intresse. N\u00e4r en f\u00f6rfattare har den grundsynen riskerar det att irritera. Eller i alla fall f\u00f6rvirra, sj\u00e4lv vet jag inte ens om det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att skriva Lady f\u00f6re hennes namn trots att det st\u00e5r s\u00e5 p\u00e5 bokens omslag och \u00e4ven i presentationen: Lady Fiona Carnarvon.<\/p>\n

N\u00e5v\u00e4l, den stora f\u00f6rtj\u00e4nsten med (lady) Fiona Carnarvons bok \u00e4r just att g\u00f6ra dokumentationen fr\u00e5n Highclere tillg\u00e4nglig och de fakta och skeenden som hon presenterar har ett stort v\u00e4rde i sig. Det g\u00e4ller inte minst skildringarna av hur herrskap och tj\u00e4nstefolk drabbades av f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och earlens \u00e4ventyr i Egypten. Dessutom finns det ett rikt och bra bildmaterial.<\/p>\n

Boken skildrar fr\u00e4mst tiden 1895\u20131923, fr\u00e5n det att Almina Wombwell \u2013 \u201den bl\u00e4ndande vacker nitton\u00e5ring med n\u00e5got tvivelaktig h\u00e4rkomst\u201d \u2013 gifte sig med den 5:e earlen och fram till dess att Highclere tas \u00f6ver av andra. Tv-serien d\u00e4remot b\u00f6rjar ju senare, den f\u00f6rsta s\u00e4songen skildrar tiden mellan Titanics f\u00f6rlisning 1912 och f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets utbrott.<\/p>\n

I baksidestexten till boken heter det att boken ger en \u201dfascinerande bild av den kvinna som har legat till grund f\u00f6r den omtyckta karakt\u00e4ren Cora Crawley\u201d. Men riktigt s\u00e5 enkelt \u00e4r det nog inte. Rollfiguren Cora \u00e4r snarare sammanfogad av flera verkliga \u00f6den, \u00e4ven personer som dyker upp Carnarvons bok, som Consuelo Vanderbilt; den amerikanska arvtagerskan vars pengar r\u00e4ddade hertigen av Marlboroughs egendom genom \u2013 ett djupt olyckligt \u2013 \u00e4ktenskap. Och som n\u00e4rmast blivit symbolen f\u00f6r kallt kalkylerande under det som i Amerika brukar kallas the Gilded age, allts\u00e5 perioden av tillv\u00e4xt fr\u00e5n ungef\u00e4r 1870 fram till sekelskiftet. I Carnarvons bok ligger betydligt mer fokus p\u00e5 den perioden, och \u00e4ktenskapsallianser i societeten i stort, \u00e4n i tv-serien.<\/p>\n

\u201dLady Almina och verklighetens Downton Abbey\u201d \u00e4r oftast intressant att l\u00e4sa \u00e4ven om uppr\u00e4kningarna ibland blir v\u00e4l l\u00e5ngrandiga och boken skulle tj\u00e4nat p\u00e5 om f\u00f6rfattaren varit b\u00e4ttre p\u00e5 att sovra och v\u00e4lja bort fr\u00e5n sitt omfattande material. Men den illustrerar ocks\u00e5 att det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r den som har b\u00e4st f\u00f6rstahandsk\u00e4llor som skriver intressantast. F\u00f6r den som vill veta mer om fantastiska, och mer eller mindre originella, kvinnor i societeten under denna tid fann \u00e5tminstone jag st\u00f6rre gl\u00e4dje i att l\u00e4sa Johan Hakelius bok med titeln \u201dLadies\u201d.<\/p>\n

Text: Lilly Hallberg<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: Lady Almina och verklighetens Downton Abbey F\u00f6rfattare: Fiona Carnarvon F\u00f6rlag: Massolit f\u00f6rlag Utgiven 2013-10 ISBN: 978-91-87135-51-4 Highclere Castle i Hampshire, England, togs \u00e5r 2001 \u00f6ver av den \u00e5ttonde grevinnan av Carnarvon tillsammans med maken, nuvarande earl av Carnarvon. Deras n\u00e4stan skr\u00e4mmande pampiga edvardianska boning \u00e4r av massorna utan tvekan mest k\u00e4nt som slottet i […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-79365","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/79365","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=79365"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/79365\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79368,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/79365\/revisions\/79368"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=79365"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=79365"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=79365"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}