{"id":79132,"date":"2014-01-12T11:14:21","date_gmt":"2014-01-12T09:14:21","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=79132"},"modified":"2014-01-27T18:24:37","modified_gmt":"2014-01-27T16:24:37","slug":"nattvarden-en-forestallning-om-man-som-inte-vaxt-upp-och-mott-verkliga-sorger","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=79132","title":{"rendered":"Nattvarden – en f\u00f6rest\u00e4llning om m\u00e4n som inte v\u00e4xt upp och tycker synd om sig sj\u00e4lva"},"content":{"rendered":"

\"nattvarden\"<\/a><\/p>\n

Nattvarden<\/strong>
\nAv Lars Nor\u00e9n
\nRegi Bj\u00f6rn Runge
\nPremi\u00e4r 11 januari p\u00e5 Kilen, Stockholms stadsteater<\/em><\/p>\n

Den d\u00e4r kuken ni har, det \u00e4r ingen kuk, det \u00e4r en navelstr\u00e4<\/em>ng, utropar Charlotte i Nattvarden.<\/p>\n

Charlotte \u00e4r gift med John. John och hans \u00e4ldre bror Allan har precis varit p\u00e5 en ceremoni d\u00e5 deras avlidna mor kremerats. Nu har de urnan med hem och de tv\u00e5 br\u00f6derna tr\u00e4ffas med sina fruar hemma hos John.<\/p>\n

Allan och hans fru, Monica, ska sova \u00f6ver i Johns lyxiga sexrumsl\u00e4genhet i Stockholm. De dricker starka drycker och medan fyllan breder ut sig kommer alla konflikter i dagen mellan br\u00f6derna, mellan m\u00e4nnen och deras fruar. Det \u00e4r sm\u00e4rtsamt och tr\u00e4ffs\u00e4kert och g\u00f6r ont att uppleva hur ingen egentligen lyssnar p\u00e5 n\u00e5gon annan. Var och en \u00e4r s\u00e5 djupt inkapslad i sin egen sm\u00e4rta, sina demoner. N\u00e4r n\u00e5gon \u00f6ppnar sig \u00a0\u00e4r det ingen som lyssnar eller bryr sig. Ingen vill lyssna p\u00e5 n\u00e5gon annans sm\u00e4rta.<\/p>\n

I centrum st\u00e5r urnan med moderns aska p\u00e5 vardagsrumsbordet, tillsammans med sm\u00f6rg\u00e5sar och drinkar. Modern \u00e4r lika central som d\u00f6d som n\u00e4r hon levande. John har hela sitt liv k\u00e4nt sig \u00f6vergiven av sin mamma, hon var k\u00e4rleksl\u00f6s och kall mot honom. Det \u00e4r sj\u00e4lva pj\u00e4sens k\u00e4rna. Som litteraturvetaren Bj\u00f6rn Apelkvist skriver i programbladet f\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen har livsdramat att inte vara \u00e4lskad av sin mor pr\u00e4glat m\u00e5nga stora f\u00f6rfattare, som Gunnar Ekel\u00f6f och Goethe, liksom Lars Nor\u00e9n. Gunnar Ekel\u00f6f citeras:
\nIngenting m\u00e4rker en s\u00e5 djupt som att tvingas avsky vad man i grunden \u00e4lskar.<\/em><\/p>\n

Eller som Charlotte s\u00e4ger i en replik i f\u00f6rest\u00e4llningen:
\nAllt blir bara ett nytt kapitel i boken Mamma. Det finns ingenting somnar ber\u00f6rt dig s\u00e5 mycket som din lilla mamma. Ingen i hela v\u00e4rlden kan ers\u00e4tta din lilla hemska k\u00e4nslokalla mamma.<\/em><\/p>\n

V\u00e4x upp vill jag ropa till alla dessa m\u00e4n. Det finns n\u00e5got som \u00e4r mycket sv\u00e5rare att genomlida: att beh\u00f6va f\u00f6lja sitt barn till graven, att beh\u00f6va \u00f6verleva ett \u00e4lskat barn.<\/p>\n

Det k\u00e4nns som att vuxna m\u00e4n som inte har f\u00e5tt tillr\u00e4ckligt med k\u00e4rlek av sin mor som sm\u00e5 pojkar lever ut sin sorg och frustration \u00f6ver detta i k\u00e4nslokalla sexuella relationer. Jag t\u00e4nker att dessa m\u00e4n inte upplevt riktiga motg\u00e5ngar. Varje m\u00e4nniska ska st\u00e5 p\u00e5 egna ben, bli vuxen och l\u00e4mna f\u00f6r\u00e4ldrarna. Den som hakar sig fast vid sin mor har inte m\u00f6tt n\u00e5gra andra stora sv\u00e5righeter i livet, aldrig haft n\u00e5gon stor sorg.<\/p>\n

Lars Nor\u00e9n vill s\u00e4kert skildra hur den k\u00e4nslokalla modern fortfarande som d\u00f6d p\u00e5verkar sin vuxna son och hans relationer. Men det \u00e4r bara ett s\u00e4tt att tolka f\u00f6rest\u00e4llningen. Det \u00e4r inte bara John som har sina demoner och inte kan leva \u00e4rligt. Hans fru Charlotte m\u00e5r inte heller s\u00e4rskilt bra och \u00e4r inte \u00e4rlig heller. Hon s\u00e4ger en sak men menar n\u00e5got annat. Hon l\u00e5tsas inte bry sig och samtidigt bryr hon sig mycket mer \u00e4n hon vill. \u00a0Hon lurar sig sj\u00e4lv mest av alla. Det \u00e4r att f\u00f6renkla livet att mena att deras misslyckade \u00e4ktenskap beror p\u00e5 Johns k\u00e4nslokalla mamma. Charlotte har helt klart sina problem, sin bakgrund, sina demoner, som alla m\u00e4nniskor har.<\/p>\n

F\u00f6r mig \u00e4r den stora beh\u00e5llningen av f\u00f6rest\u00e4llningen de fyra karakt\u00e4rerna, dialogerna och monologerna, som \u00e4r s\u00e5 trov\u00e4rdiga och visar m\u00e4nniskors of\u00f6rm\u00e5ga att verkligen n\u00e5 varandra. De fyra sk\u00e5despelarna, Samuel Fr\u00f6ler, Kajsa Ernst, Jacob Nordenson och Anja Lundqvist briljerar, de \u00e4r \u00e4kta och hela f\u00f6rest\u00e4llningens succ\u00e9 bygger p\u00e5 att vi tror dem, i varenda replik, varenda r\u00f6relse, vi tror p\u00e5 dem.<\/p>\n

I rollerna:<\/strong>
\nJohn: Samuel Fr\u00f6ler
\nCharlotte: Anja Lundqvist
\nMonica: Kajsa Ernst
\nAllan: Jacob Nordenson<\/p>\n

Foto: Carl Thorborg<\/p>\n

\"nattvarden2\"<\/a><\/p>\n

\"nattvarden3\"<\/a><\/p>\n

\"nattvarden5\"<\/a><\/p>\n

\"nattvarden7\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nattvarden Av Lars Nor\u00e9n Regi Bj\u00f6rn Runge Premi\u00e4r 11 januari p\u00e5 Kilen, Stockholms stadsteater Den d\u00e4r kuken ni har, det \u00e4r ingen kuk, det \u00e4r en navelstr\u00e4ng, utropar Charlotte i Nattvarden. Charlotte \u00e4r gift med John. John och hans \u00e4ldre bror Allan har precis varit p\u00e5 en ceremoni d\u00e5 deras avlidna mor kremerats. Nu har […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-79132","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/79132","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=79132"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/79132\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":79150,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/79132\/revisions\/79150"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=79132"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=79132"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=79132"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}