{"id":78824,"date":"2013-12-30T16:12:17","date_gmt":"2013-12-30T14:12:17","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=78824"},"modified":"2014-01-16T13:45:09","modified_gmt":"2014-01-16T11:45:09","slug":"akta-manniskor-2-tankar-kring-andra-sasongen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=78824","title":{"rendered":"\u00c4kta m\u00e4nniskor 2 – tankar kring andra s\u00e4songen"},"content":{"rendered":"

\"aktamanniskor\"<\/a><\/p>\n

Efter att ha sett sex avsnitt av andra s\u00e4songen av \u00c4kta m\u00e4nniskor<\/a><\/strong> k\u00e4nner jag att det \u00e4r dags att prata om serien.<\/p>\n

TV-serien ”\u00c4kta m\u00e4nniskor” skildrar en parallell nutid d\u00e4r m\u00e4nniskorna har utvecklat m\u00e4nniskolika robotar, kallade hubbotar. Hubbot, f\u00f6rkortning av human robot. F\u00f6rsta s\u00e4songen gjorde stor succ\u00e9. Hubbotarna anv\u00e4nds i hem som st\u00e4dhj\u00e4lp och barnflickor, som l\u00e4xhj\u00e4lp och de anv\u00e4nds inom industrin och p\u00e5 restauranger som servit\u00f6rer. De anv\u00e4nds f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 som sexleksaker. Eftersom de \u00e4r maskiner behandlas de som apparater, som maskiner utan sj\u00e4l.<\/p>\n

\"hubot_1109834c\"<\/a>Det finns flera s\u00e4tt att ladda in f\u00f6rbjuden kod som f\u00f6r\u00e4ndrar hubbotarnas beteende. Kod som g\u00f6r hubbotor med m\u00e4nnikoliknande och sv\u00e5rare att styra. Det finns, inte direkt ov\u00e4ntat, r\u00f6relser och grupper av m\u00e4nniskor som g\u00e5r samman f\u00f6r att de \u00e4lskar hubbotar och en del vill leva tillsammans med en hubbot som en j\u00e4mlike. Den duktigaste hubbot-utvecklaren vetenskapsmannen David Eischer har utvecklat en kod som g\u00f6r hubbotar till helt sj\u00e4lvst\u00e4ndiga fria varelser.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart finns det m\u00e4nniskor som reagerar mot att hubbotarna tar jobb fr\u00e5n m\u00e4nniskorna och motst\u00e5ndsr\u00f6relser finns. Den delen tycker jag tyv\u00e4rr skildras v\u00e4l schablonartat. Argumentet fr\u00e5n dessa hubbotmotst\u00e5ndare \u00e4r som klippta ur Sverigedemokraternas argumentation eller kanske \u00e4nnu mer fr\u00e5n Nationaldemokraterna och andra mer fascistiska h\u00f6gerextrema r\u00f6relser.<\/p>\n

Fr\u00e5gan om maskiner, hubbotar, ska ha samma m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter som m\u00e4nniskor \u00e4r inte s\u00e5 enkel och inte s\u00e5 svartvit. Hubbotar \u00e4r trots allt inte m\u00e4nniskor och invandrare och flyktingar och m\u00e4nniskor fr\u00e5n andra kulturer \u00e4n Sverige \u00e4r m\u00e4nniskor och inte robotar. Den delen av serien tycker jag hamnar fel.<\/p>\n

En av de det intressanta fr\u00e5gorna som serien tar upp handlar om existentiella fr\u00e5gor och om skapelsen och om vad liv och sj\u00e4l \u00e4r. M\u00e4nniskor har liv i sig, liv som en del tror \u00e4r ren slump att det finns, andra tror att det finns n\u00e5gon form av skapande kraft eller gud bakom livets existens.<\/p>\n

F\u00f6r den som tror att det finns n\u00e5gon gud eller skapande kraft blir fr\u00e5gorna intressanta kring vad hubbotarna \u00e4r. Om m\u00e4nniskor \u00e4r skapade till guds avbild och kan skapa liv: har detta liv ett l\u00e4gre v\u00e4rde \u00e4n det liv som skaparkraften satt ig\u00e5ng? Eller \u00e4r det meningen att m\u00e4nniskor ska kunna skapa liv, liksom skaparkraften gjort? Vad \u00e4r ett medvetande?<\/p>\n

Andra s\u00e4songen f\u00f6rdjupar och vidareutvecklar de existentiella fr\u00e5gorna. Det finns m\u00f6jligheten att skapa en klon av sig sj\u00e4lv och \u00e4nnu intressantare: en man som blivit sv\u00e5rt br\u00e4nnskadad bygger en hubbot som \u00e4r lik honom sj\u00e4lv och han s\u00f6ker nu efter den kod som kan g\u00f6ra den hubboten m\u00e4nsklig. Han ska flytta \u00f6ver sin egen sj\u00e4l in i hubboten. Vad h\u00e4nder med m\u00e4nskligheten om vi kan flytta in v\u00e5r sj\u00e4l i en maskin? \u00c4r vi m\u00e4nskliga fortfarande eller \u00e4r vi maskiner?<\/p>\n

Serien f\u00e5r flera plus av mig f\u00f6r att fr\u00e5gorna inte ger enkla svar. Allt \u00e4r inte svart eller vitt. Hubbotarna kan vara elaka och maktgalna och h\u00e4mndlystna, precis som m\u00e4nniskor. Flera ur den grupp hubbotar som skapats av David Eischer kallar sig ”Davids barn” och menar sig vara b\u00e4ttre \u00e4n m\u00e4nniskorna och menade att ta \u00f6ver jorden.<\/p>\n

En sak som jag tycker \u00e4r r\u00e4tt d\u00e5lig \u00e4r hur r\u00f6relsen \u00c4kta ungdom skildras. Den gruppen skildras som om de vore en form av Sverigedemokrater eller Nationaldemokrater, b\u00e5de i kl\u00e4dstil och i s\u00e4tt att tala och argumentera. Att skildra det p\u00e5 detta s\u00e4tt \u00e4r att g\u00f6ra det f\u00f6r l\u00e4tt f\u00f6r sig. Att vilja bygga en v\u00e4rld utan maskiner \u00e4r inte riktigt samma sak som att vara fr\u00e4mlingsfientlig eller rasist.<\/p>\n

En annan felaktighet, som g\u00f6r ber\u00e4ttelsen mindre trov\u00e4rdig \u00e4r \u00e4ktenskapet mellan en hubbot och kvinna. De som ska gifta sig m\u00e5ste ha personnummer och kunna visa sin identitet. Hubboten i det h\u00e4r \u00e4ktenskapet har knappast n\u00e5gra s\u00e5dana identitetspapper och \u00e4r inte registrerad som medborgare. Det borde inte vara m\u00f6jligt f\u00f6r dem att gifta sig alls, rent juridiskt.<\/p>\n

R\u00e4ttigheterna till en amerikansk version s\u00e5ldes redan f\u00f6re premi\u00e4ren av f\u00f6rsta s\u00e4songen till Kudos Film & Television, och Shine International har k\u00f6pt r\u00e4ttigheterna att distribuera serien internationellt. I april 2013 hade n\u00e4ra 50 l\u00e4nder k\u00f6pt r\u00e4ttigheterna till att visa f\u00f6rsta s\u00e4songen.<\/p>\n

I september 2013 vann seriens skapare Lars Lundstr\u00f6m priset f\u00f6r B\u00e4sta manusf\u00f6rfattare vid Seoul Drama Awards i Sydkorea. Samma m\u00e5nad vann serien det prestigefulla tv-priset Prix Italia i kategorin B\u00e4sta tv-serie.<\/p>\n

Lite fakta om serien:<\/strong>
\n\u00c4kta m\u00e4nniskor \u00e4r en svensk science fiction-dramaserie fr\u00e5n 2012 och 2013 skriven av Lars Lundstr\u00f6m. F\u00f6rsta s\u00e4songen hade dubbelavsnittspremi\u00e4r den 22 januari 2012 i SVT 1. Andra s\u00e4songen hade premi\u00e4r den 1 december 2013. Varje s\u00e4song best\u00e5r av tio entimmesavsnitt. Medverkande sk\u00e5despelare \u00e4r bland andra Andreas Wilson, Eva R\u00f6se, Leif Andr\u00e9e, Johan Paulsen, Pia Halvorsen, Marie Robertson och Lisette Pagler.
\nF\u00f6rsta s\u00e4songen av \u00c4kta m\u00e4nniskor regisserades av Harald Hamrell (avsnitt 1\u20134 och 9\u201310) och Levan Akin (avsnitt 5\u20138). Andra s\u00e4songen \u00e4r regisserad av Harald Hamrell (avsnitt 1\u20134), Kristina Humle (avsnitt 5-7) och Christian Ekl\u00f6w tillsammans med Christopher Panov (avsnitt 8-10).
\nSerien producerades av Sveriges Television och Matador Film i samarbete med Danmarks Radio och YLE, med st\u00f6d av Nordisk Film- och TV-Fond samt Nordvisionsfonden.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Efter att ha sett sex avsnitt av andra s\u00e4songen av \u00c4kta m\u00e4nniskor k\u00e4nner jag att det \u00e4r dags att prata om serien. TV-serien ”\u00c4kta m\u00e4nniskor” skildrar en parallell nutid d\u00e4r m\u00e4nniskorna har utvecklat m\u00e4nniskolika robotar, kallade hubbotar. Hubbot, f\u00f6rkortning av human robot. F\u00f6rsta s\u00e4songen gjorde stor succ\u00e9. Hubbotarna anv\u00e4nds i hem som st\u00e4dhj\u00e4lp och barnflickor, […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,20],"tags":[],"class_list":["post-78824","post","type-post","status-publish","format-standard","category-chadie","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/78824","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=78824"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/78824\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78851,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/78824\/revisions\/78851"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=78824"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=78824"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=78824"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}