{"id":78226,"date":"2013-12-08T12:08:38","date_gmt":"2013-12-08T10:08:38","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=78226"},"modified":"2013-12-13T15:12:33","modified_gmt":"2013-12-13T13:12:33","slug":"galileis-liv-vard-att-ses-och-att-diskutera-utifran","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=78226","title":{"rendered":"Galileis liv – rolig, sp\u00e4nnande, varm och viktig"},"content":{"rendered":"


\n<\/a>\"galileigalilei\"<\/p>\n

Galileis liv<\/strong>
\nav Bertolt Brecht
\n\u00d6vers\u00e4ttning: Ulrika Wallenstr\u00f6m
\nRegi: Lennart Hjulstr\u00f6m
\nScenografi: S\u00f6ren Brunes
\nKostym: Charles Koroly
\nLjus: Patrik Bog\u00e5rdh
\nLjud: Michael Breschi, H\u00e5kan \u00c5slund
\nMask: Johanna Ruben
\nLilla scenen, Kulturhuset Stadsteatern
\nPremi\u00e4r 7 december 201<\/em>3<\/p>\n

Galileo Galilei, f\u00f6dd 1564, \u00e4r en av banbrytarna f\u00f6r den moderna naturvetenskapen. Han betonade att varje hypotes om naturen m\u00e5ste kunna pr\u00f6vas genom fallstudier och m\u00e4tningar. Det kan l\u00e5ta som sj\u00e4lvklart i v\u00e5r tid men det v\u00e4ckte en hel del misst\u00e4nksamhet under en tid d\u00e5 v\u00e4rldsbilden i Europa byggde p\u00e5 Bibeln. Galilei framst\u00e4llde ett teleskop d\u00e4r han kunde se planeter och stj\u00e4rnor. D\u00e4r kunde han se att planeten Jupiter hade m\u00e5nar, han kunde se att Vintergatan bes\u00e5r av en m\u00e4ngd stj\u00e4rnor. N\u00e4r han av sina uppt\u00e4ckter drog slutsatsen att jorden r\u00f6r sig runt solen och att jorden inte \u00e4r stillast\u00e5ende och inte \u00e4r v\u00e4rldens medelpunkt blev hans forskning farlig f\u00f6r d\u00e5tidens makt, den katolska kyrkan.<\/p>\n

Hur \u00f6verlever sanningen i en m\u00f6rk tid? Brecht skrev den f\u00f6rsta versionen av Galileis liv under nazitiden. Brecht var socialist och d\u00e5 hans fru var judinna var Tyskland inte s\u00e4kert f\u00f6r dem utan de flydde, f\u00f6rst till Danmark och sedan till Sverige och s\u00e5 sm\u00e5ningom till Finland och sedan till USA.<\/p>\n

\"galelei7\"<\/a>Pj\u00e4sen handlar om mycket. Om vetenskapens f\u00f6rh\u00e5llande till makten, om kyrkans f\u00f6rh\u00e5llande till vetenskap och den st\u00e4ller fr\u00e5gor kring vilket ansvar vetenskapen har f\u00f6r sina resultat. Ska forskare h\u00e4nge sig helt \u00e5t sin forskning oavsett vad forskningsresultatet kan anv\u00e4ndas till?<\/p>\n

\u2013 Bertolt Brecht skrev pj\u00e4sen 1938, samma \u00e5r som jag f\u00f6ddes, s\u00e4ger regiss\u00f6ren Lennart Hjulstr\u00f6m, och skrev den p\u00e5 tre veckor under sin exil i Danmark. Kort d\u00e4refter startar andra v\u00e4rldskriget vilket tillsammans med F\u00f6rintelsen och s\u00e5 sm\u00e5ningom Hiroshima p\u00e5verkar Brecht och hans syn p\u00e5 anv\u00e4ndandet av vetenskapens uppt\u00e4ckter och forskarnas ansvar. Det g\u00e4ller oss idag i lika h\u00f6ga grad. Vi vet inte vad alla lysande uppt\u00e4ckter kommer att anv\u00e4ndas till i framtiden.<\/p>\n

Lennart Hjulstr\u00f6m ser tydliga likheter med v\u00e5r tid och s\u00e4ger i ett pressmeddelande:
\n\u2013 I pj\u00e4sen finns m\u00e5nga paralleller till idag som hur uppt\u00e4ckter som revolutionerar v\u00e5r v\u00e4rld och v\u00e4rldsbild f\u00e5r enorma konsekvenser f\u00f6r oss m\u00e4nniskor. Som hur IT-v\u00e4rlden \u00f6ppnat kommunikationen mellan m\u00e4nniskor och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rminskat jorden. Eller hur vi ser p\u00e5 naturf\u00f6rst\u00f6ringen idag, det \u00e4r precis som n\u00e4r vetenskapsm\u00e4nnen i pj\u00e4sen inte vill titta i Galileis kikare \u2013 de vill inte se. De vill inte f\u00e5 sin v\u00e4rldsbild rubbad. Nu \u00e4r det konferens efter konferens d\u00e4r v\u00e4rlden ska r\u00e4ddas men v\u00e4ldigt lite g\u00f6rs. Forskarna s\u00e4ger vi m\u00e5ste \u00e4ndra v\u00e5rt beteende NU, annars g\u00e5 det \u00e5t helvete. Och s\u00e5 skrivs n\u00e5gon resolution, men inget konkret \u00e4ndras. Ist\u00e4llet b\u00f6rjar l\u00e4nderna handla med utsl\u00e4ppsr\u00e4tter och f\u00f6rklara varf\u00f6r just de beh\u00f6ver sl\u00e4ppa ut mera koloxid. Det \u00e4r galet, uppr\u00f6rande och i grunden obegripligt!<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r rolig att se. Scenen \u00e4r sp\u00e4nnande uppbyggd med en stor tr\u00e4st\u00e4llning och klot av olika storlek och instrument f\u00f6r forskning. Sk\u00e5despelarna har kl\u00e4der fr\u00e5n d\u00e5tiden och flera roller b\u00e4r masker. Brecht skulle vara n\u00f6jd om han s\u00e5g f\u00f6rest\u00e4llningen. Han ville att den som ser en f\u00f6rest\u00e4llning hela tiden ska k\u00e4nna att det \u00e4r en f\u00f6rest\u00e4llning, \u00e5sk\u00e5daren ska k\u00e4nna ett visst avst\u00e5nd och inte leva sig in i f\u00f6rest\u00e4llningen till hundra procent. Det g\u00f6r inte f\u00f6rest\u00e4llningen s\u00e4mre utan tv\u00e4rtom. Det blir l\u00e4ttare att t\u00e4nka vidare sj\u00e4lv, att s\u00e4tta in det som sker p\u00e5 scen i andra sammanhang och i v\u00e5r tid.<\/p>\n

Vad kan man mer beg\u00e4ra av en kv\u00e4ll p\u00e5 stadsteatern? En fantasieggande scenl\u00f6sning, fascinerande dr\u00e4kter, en viktig ber\u00e4ttelse och en m\u00e4ngd duktiga sk\u00e5despelare som Leif Andr\u00e9e, Jan Mybrand, Stina Rautelin, Jonas Kruse, Ralph Carlsson, Jakob Eklund, Maria Salomaa, Lars G\u00f6ran Persson, Christer Fant, Morten L\u00f8vstr\u00f8m Olsen.<\/p>\n

Publiken appl\u00e5derade rej\u00e4lt men det var inte st\u00e5ende ovationer. F\u00f6r min del t\u00e4nker jag att det beror p\u00e5 att Brechts pj\u00e4ser inte kryper under skinnet p\u00e5 \u00e5sk\u00e5daren. Det som visas p\u00e5 scen kan vara som f\u00f6rest\u00e4llningen av Galileis liv: mycket bra, men som \u00e5sk\u00e5dare beh\u00e5ller jag ett visst avst\u00e5nd. F\u00f6r mig \u00e4r det positivt. Jag tycker det var en lyckad f\u00f6rest\u00e4llning som st\u00e4ller viktiga fr\u00e5gor och \u00e4r v\u00e4rd att ses och att diskutera utifr\u00e5n. Rolig, sp\u00e4nnande, varm och viktig.<\/p>\n

Lite fakta om Brecht och Galileis liv:<\/strong>
\nDen f\u00f6rsta versionen av Galileis liv skrevs i Danmark 1938 och hade urpremi\u00e4r 1943 i Z\u00fcrich. Men Brecht fortsatte arbeta med pj\u00e4sen under sin exil i USA och \u00f6versatte och bearbetade den sj\u00e4lv tillsammans med Charles Laughton, som gjorde titelrollen i USA. Den amerikanska versionen hade sin urpremi\u00e4r i Beverly Hills 1947. N\u00e4r Brecht hade \u00e5terv\u00e4nt till Tyskland och f\u00e5tt sin egen teater, Berliner Ensemble i \u00d6stberlin, tog han \u00e5terigen fram pj\u00e4sen och en ny version gavs ut 1955. Urpremi\u00e4ren p\u00e5 den tredje versionen skedde i K\u00f6ln den 16 april 1955 under titeln Galileo Galilei. Brecht b\u00f6rjade repetera den p\u00e5 Berliner Ensemble i december 1955. Repetitionerna avslutades aldrig p\u00e5 grund av Brechts vacklande h\u00e4lsa. Brecht avled den 14 augusti 1956 av f\u00f6ljderna av en massiv hj\u00e4rtattack. Upps\u00e4ttningen hade premi\u00e4r p\u00e5 Berliner Ensemble den 15 januari 1957 under titeln Galileis liv. Den slutgiltiga texten fick premi\u00e4r f\u00f6rst efter Brechts d\u00f6d 1956.<\/p>\n

I rollerna:<\/strong>
\nLeif Andr\u00e9e, Jan Mybrand, Stina Rautelin, Jonas Kruse, Ralph Carlsson, Jakob Eklund, Maria Salomaa, Lars G\u00f6ran Persson, Christer Fant, Morten L\u00f8vstr\u00f8m Olsen
\nBarnsk\u00e5despelarna: Elliot Helleday Ahlstr\u00f6m \/Jens Deneberg, Vilmer Geijer\/ Felix Lindstr\u00f6m
\nI f\u00f6rest\u00e4llningen f\u00f6rekommer musik av Esbj\u00f6rn Svensson trio
\nFoto: Carl Bengtsson<\/p>\n

\"galielei2\"<\/a><\/p>\n

\"galilei\"<\/a><\/p>\n

\"galilei4\"<\/a><\/p>\n

\"galilei5\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Galileis liv av Bertolt Brecht \u00d6vers\u00e4ttning: Ulrika Wallenstr\u00f6m Regi: Lennart Hjulstr\u00f6m Scenografi: S\u00f6ren Brunes Kostym: Charles Koroly Ljus: Patrik Bog\u00e5rdh Ljud: Michael Breschi, H\u00e5kan \u00c5slund Mask: Johanna Ruben Lilla scenen, Kulturhuset Stadsteatern Premi\u00e4r 7 december 2013 Galileo Galilei, f\u00f6dd 1564, \u00e4r en av banbrytarna f\u00f6r den moderna naturvetenskapen. Han betonade att varje hypotes om naturen […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[],"class_list":["post-78226","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/78226","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=78226"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/78226\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":78246,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/78226\/revisions\/78246"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=78226"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=78226"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=78226"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}