{"id":74668,"date":"2013-09-07T10:59:18","date_gmt":"2013-09-07T08:59:18","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=74668"},"modified":"2013-09-07T16:39:59","modified_gmt":"2013-09-07T14:39:59","slug":"budskapet-gar-fram-i-de-oskyldiga-pa-dramaten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=74668","title":{"rendered":"Budskapet g\u00e5r fram i De Oskyldiga p\u00e5 Dramaten"},"content":{"rendered":"

\"De<\/a><\/p>\n

De oskyldiga<\/a>
\nDramaten, lilla scenen
\nPremi\u00e4r: 5 september
\nRegi: Jenny Andreasson<\/p>\n

N\u00e4r en l\u00f6gn \u00e4r sagd beh\u00f6vs ofta ett antal fler l\u00f6gner till f\u00f6r att kunna bevisa originall\u00f6gnen som sann. Den f\u00f6rsta l\u00f6gnen m\u00e5 bygga p\u00e5 en gnutta vag sanning men de andra \u2013 de som f\u00f6rst\u00e4rker den ursprungliga l\u00f6gnen \u2013 \u00e4r ofta p\u00e5hittade i sin helhet. L\u00f6gnaren hamnar i en ond cirkel d\u00e4r hon har framlagt s\u00e5 pass m\u00e5nga fantasifulla l\u00f6gner att ursprungsl\u00f6gnen inte l\u00e4ngre spelar stor roll i sammanhanget. L\u00f6gnaren \u00e4r drastisk i sitt beteende och f\u00f6rhastad i sina ord f\u00f6r att bevisa sin oskyldighet och r\u00e4dda sitt skinn. Att n\u00e5gon annans skinn \u00e4r med i spelet f\u00f6r\u00e4ndrar inte l\u00f6gnarens st\u00e4llning. Hon vill till varje pris bevisa sin oskyldighet f\u00f6r att inte f\u00f6rlora tilliten hon f\u00e5tt f\u00f6r sina l\u00f6gner.<\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e5r, april. Mary Tilford, spelad av Sanna Sundqvist \u2013 en av de flickorna som i sin skoluniform ritar linjer med en vit krita p\u00e5 griffeltavlan \u2013 skulle kunna kallas f\u00f6r bortsk\u00e4md, ytterst rastl\u00f6s dessutom. Hon \u00e4r of\u00f6rsiktig med sina ord men lyckas hitta andras svagheter och anv\u00e4nda dem till sin egen f\u00f6rdel. Den ovana f\u00f6r henne milj\u00f6n p\u00e5 internatskolan f\u00e5r henne att bete sig v\u00e5rdsl\u00f6st mot l\u00e4rarinnorna; hon skolkar och behandlar dem respektl\u00f6st. De i sin tur tr\u00f6ttnar p\u00e5 hennes beteende och vill helst bli av med flickan.<\/p>\n

Eva R\u00f6se och Jessica Liedberg gestaltar de tv\u00e5 l\u00e4rarinnorna Karen Wright och Martha Dobie, tv\u00e5 unga kvinnor som nyss f\u00f6rverkligat sina dr\u00f6mmar om att driva internatskolan Mary g\u00e5r p\u00e5. Under ytan av deras dr\u00f6mf\u00f6rverkligande ligger Marthas f\u00f6r\u00e4lskelse i Karen \u2013 ett k\u00e4nslotillst\u00e5nd som i 1930-talets USA inte \u00e4r accepterat. Ett k\u00e4nslotillst\u00e5nd som \u00e4n idag inte \u00e4r accepterat p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll.<\/p>\n

Marthas undantryckta k\u00e4nslor kommer fram till ytan varje g\u00e5ng hon f\u00e5r syn p\u00e5 Karens f\u00e4stman Joseph \u2013 Danilo Bejarano. N\u00e4r hon av sin faster konfronteras f\u00f6r sin svartsjuka tjuvlyssnar tv\u00e5 skolflickor p\u00e5 br\u00e5ket och dess inneh\u00e5ll n\u00e5r eventuellt Marys \u00f6ron. Hon i sin tur tar tillf\u00e4llet i akt och ber\u00e4ttar en tillspetsad version av historien f\u00f6r sin rika och maktfulla farmor. F\u00f6r att vara trov\u00e4rdig l\u00e4gger hon till detaljer direkt ur sin fantasi. Inom kort \u00e4r hela staden medveten om situationen. Det hela leder till en r\u00e4tteg\u00e5ng d\u00e4r den oskyldiga ska ber\u00f6mmas f\u00f6r sin information, den skyldiga straffas f\u00f6r sitt brott.<\/p>\n

Den andra akten utspelar sig under novemberm\u00e5naden, scenkl\u00e4dseln \u00e4r m\u00f6rkare och Karen och Martha v\u00e4grar g\u00e5 ut ur huset. I v\u00e4ntan p\u00e5 att n\u00e5gonting \u2013 vad som helst \u2013 ska h\u00e4nda reds relationer ut. Skolflickorna st\u00e5r kvar p\u00e5 scenen, som en p\u00e5minnelse om de f\u00f6reg\u00e5ende h\u00e4ndelserna och samh\u00e4llet som ser ner p\u00e5 l\u00e4rarinnorna. Flickornas blickar \u00e4r dock empatiska. Vid denna handlingspunkt vore det m\u00f6jligt att dra en parallell mellan antagonisten och protagonistens \u2013 Mary och Karens \u2013 tillst\u00e5nd. Dessa tv\u00e5 agerar impulsivt och \u00e4r ober\u00e4kneliga eftersom b\u00e5da hamnat i en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd, desperationen efter en v\u00e4g ut v\u00e4xer.<\/p>\n

De oskyldiga har spelats p\u00e5 teater m\u00e5nga g\u00e5nger sedan den hade premi\u00e4r den 24:de november 1934, den har \u00e4ven gjorts om till film med bland annat Audrey Hepburn i huvudrollerna. \u00c4mnet \u00e4r fortfarande aktuellt, fast\u00e4n det skett f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll. Scenkl\u00e4derna och frisyrerna understryker det amerikanska samh\u00e4llet under 1900-talets f\u00f6rsta h\u00e4lft. Bortsett fr\u00e5n n\u00e5gra on\u00f6digt \u00f6verdrivna skrik p\u00e5 scenen lyckades pj\u00e4sen \u00e4ven denna g\u00e5ng n\u00e5 sitt budskap.<\/p>\n

I rollerna:
\nKaren Wright Eva R\u00f6se
\nMartha Dobie Jessica Liedberg
\nMary Tilford Sanna Sundqvist
\nMrs Amelia Tilford Malin Ek
\nDoktor Joseph Cardin Danilo Bejarano
\nMrs Lily Mortar Lotta Tejle
\nRosalie Wells Julia H\u00f6gberg
\nEvelyn Munn Emma Broom\u00e9
\nAgatha Kicki Bramberg
\nLois Fisher, budpojke Ester Udd\u00e9n
\nHelen Burton Allis Lindqvist
\nPeggy Rogers Sanne Ahlqvist Boltes (praktikant fr\u00e5n Teaterh\u00f6gskolan i Malm\u00f6)
\n\u00d6vers\u00e4ttning Kerstin Gustafsson
\nScenografi och kostym Marika Feinsilber
\nKoreografi Dorte Olesen
\nLjus Erik Berglund
\nPeruk och mask Thea Kristensen Holmberg, Peter Westerberg<\/p>\n

Text: Anastasia Brink<\/strong><\/p>\n

Relaterat: recension i SvD<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De oskyldiga Dramaten, lilla scenen Premi\u00e4r: 5 september Regi: Jenny Andreasson N\u00e4r en l\u00f6gn \u00e4r sagd beh\u00f6vs ofta ett antal fler l\u00f6gner till f\u00f6r att kunna bevisa originall\u00f6gnen som sann. Den f\u00f6rsta l\u00f6gnen m\u00e5 bygga p\u00e5 en gnutta vag sanning men de andra \u2013 de som f\u00f6rst\u00e4rker den ursprungliga l\u00f6gnen \u2013 \u00e4r ofta p\u00e5hittade i […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[1366,1600],"class_list":{"0":"post-74668","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"tag-dramaten","11":"tag-eva-rose","12":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/74668","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=74668"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/74668\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":74676,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/74668\/revisions\/74676"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=74668"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=74668"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=74668"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}