{"id":71737,"date":"2013-06-16T22:05:34","date_gmt":"2013-06-16T20:05:34","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71737"},"modified":"2013-06-16T22:15:23","modified_gmt":"2013-06-16T20:15:23","slug":"katedralernas-mysterium-en-spannande-inblick-i-den-alkemiska-metoden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71737","title":{"rendered":"Katedralernas mysterium – en sp\u00e4nnande inblick i den alkemiska metoden"},"content":{"rendered":"

\"Katedral\"<\/a><\/p>\n

Titel: Katedralernas mysterium<\/a>
\nEn esoterisk tolkning av de hermetiska symbolerna i det stora alkemiska verket
\nF\u00f6rfattare: Fulcanelli
\n\u00d6vers\u00e4ttare: Kjell Lekeby
\nF\u00f6rlag: Vertigo f\u00f6rlag<\/a>
\nUtgiven: 201305
\nISBN 9789186567088<\/p>\n

Fulcanelli \u00e4r en pseudonym f\u00f6r en mystisk alkemisk f\u00f6rfattare. Det finns delade meningar om vem denna f\u00f6rfattare i sj\u00e4lva verket \u00e4r. Eug\u00e8ne Canseliet, en l\u00e4rljunge till den mystiske, Jean-Julien Champagne, bokens illustrat\u00f6r, eller ingenj\u00f6ren Paul Decoeur.<\/p>\n

Katedralernas mysterium <\/a>gavs ut \u00e5r 1926, men detta \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen den \u00f6versatts till svenska. Canseliet gav ut boken efter det att Fulcanelli lyckats med det alkemiska verket och f\u00f6rsvunnit. M\u00e5let f\u00f6r denna mot-vetenskap \u00e4r ju att n\u00e5 De vises sten, det st\u00f6rsta mysteriet, fullkomlighets fullkomlighet, d\u00e5 blir adepten kosmopolit utan borgerligt namn p\u00e5 st\u00e4ndig vandring.<\/p>\n

I boken kan man f\u00f6lja f\u00f6rfattarens utforskning av gotiska utsmyckningar i kyrkor och katedraler fr\u00e5n medeltiden. Den gotiska kyrkan \u00e4r det alkemiska templet framf\u00f6r andra och enligt Fulcanelli uppf\u00f6rdes de stora katedralerna av de medeltida frimurarna f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla \u00f6verf\u00f6ringen av den hermetiska l\u00e4ran och dess symboler.<\/p>\n

I katedralernas skrymslen d\u00f6ljer sig \u00e4nnu resterna av en folklig tro av f\u00f6rkristet ursprung i form av reliefer, glasf\u00f6nster och skulpturer, som han tolkar utifr\u00e5n alkemins principer, inte de religi\u00f6sa. Den gotiska katedralen b\u00f6r enligt honom ses som en helgedom f\u00f6r tradition, f\u00f6r vetenskap och konst, inte som ett verk enbart \u00e4gnat \u00e5t glorifiering av kristendomen. Den b\u00f6r betraktas som en f\u00f6rt\u00e4tning av id\u00e9er, str\u00e4vanden och folktro, som man kan h\u00e4nvisa till n\u00e4r det g\u00e4ller att tr\u00e4nga in i f\u00f6rf\u00e4dernas tankev\u00e4rld. Katedralen \u00e4r ett f\u00f6rh\u00e4rligande av tanken, konsten och vetandet. En encyklopedi \u00f6ver medeltidens hela vetande.<\/p>\n

Notre-Dame i Paris \u00e4r ett av de b\u00e4sta exemplen p\u00e5 alkemisk symbolik i kyrkorna, enligt Victor Hugo ett av de mest tillfredsst\u00e4llande sammandragen av den hermetiska vetenskapen.<\/p>\n

Enligt Fulcanelli f\u00f6redrog arkitekter, m\u00e5lare och skulpt\u00f6rer i ren\u00e4ssansen konst att f\u00f6rh\u00e4rliga sig sj\u00e4lva framf\u00f6r att f\u00f6rh\u00e4rliga konsten, d\u00e4r h\u00e4rskar allts\u00e5 skapandet \u00f6ver id\u00e9n som f\u00f6rdunklas. I det gotiska m\u00e4sterverket d\u00e4remot \u00e4r skapandet underkastat en id\u00e9.<\/p>\n

Meningen \u00e4r att visa dem som utforskar det ockulta den vetenskapliga sanningen som d\u00f6ljes i symbolerna. Men det \u00e4r ingen bok som \u00e4r l\u00e4tt att tyda, eftersom f\u00f6rfattaren inte vill tillk\u00e4nnage sanningen om mysteriet utan portionerar ut den h\u00e4r och d\u00e4r under l\u00e4sningen, f\u00f6r att endast den skarpsinnige s\u00f6karen ska f\u00f6rst\u00e5 sammanhangen.<\/p>\n

I Fulcanellis metod ing\u00e5r bl a att antyda de alkemiska hemligheterna med hj\u00e4lp av fonetisk cabala, som bygger p\u00e5 ljudlikheter i st\u00e4llet f\u00f6r stavning.<\/p>\n

Boken inneh\u00e5ller m\u00e5nga l\u00e4rdomar, bland mycket annat f\u00e5r vi veta att Platons anamnesis \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00e5terfinna den f\u00f6rlorade kunskapen som vi har slumrande inom oss, att om vi lyssnar till Sokrates daimon kan vi bli upplysta av det gudomliga ljuset, att Rota, hjulet, \u00e4r den alkemiska hieroglyfen f\u00f6r den tid som erfordras till den filosofiska materiens kokning och att ett redskap som utnyttjas i Det Stora verket, Athanoren \u00e4r den hemliga ugnen med tv\u00e5 eldar, en potentiell och en virtuell.<\/p>\n

Vi f\u00e5r ocks\u00e5 m\u00e5nga sp\u00e4nnande f\u00f6rklaringar av alkemiska uttydningar, tex av tuppen, som \u00e4r sinnebilden f\u00f6r Merkurius hos hedningarna och f\u00f6r uppst\u00e5ndelsen hos de kristna.<\/p>\n

I ett efterord i boken skriver Christer B\u00f6ke, praktiserande alkemist, som har \u00e4gnat sig \u00e5t att f\u00f6rst\u00e5 Fulcanelli, om spekulationerna kring Fulcanellis person samt dennes alkemiska metod.<\/p>\n

Den sv\u00e5ra texten med m\u00e5nga komplicerade kosmiska formler och ekvationer blir n\u00e5got l\u00e4ttare att l\u00e4sa och f\u00f6rst\u00e5 eftersom bokens sidor \u00e4r luftiga med glest mellan raderna och med m\u00e5nga bilder.<\/p>\n

Som \u201doinvigd\u201d har man \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 allt, men det har \u00e4nd\u00e5 varit sp\u00e4nnande att f\u00e5 en viss inblick i den alkemiska metoden, som jag inte visste n\u00e5got om innan.<\/p>\n

Vivian Gustin<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Titel: Katedralernas mysterium En esoterisk tolkning av de hermetiska symbolerna i det stora alkemiska verket F\u00f6rfattare: Fulcanelli \u00d6vers\u00e4ttare: Kjell Lekeby F\u00f6rlag: Vertigo f\u00f6rlag Utgiven: 201305 ISBN 9789186567088 Fulcanelli \u00e4r en pseudonym f\u00f6r en mystisk alkemisk f\u00f6rfattare. Det finns delade meningar om vem denna f\u00f6rfattare i sj\u00e4lva verket \u00e4r. Eug\u00e8ne Canseliet, en l\u00e4rljunge till den mystiske, […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16],"tags":[],"class_list":["post-71737","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71737","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=71737"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71737\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71743,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71737\/revisions\/71743"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=71737"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=71737"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=71737"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}