{"id":71595,"date":"2013-06-14T12:10:57","date_gmt":"2013-06-14T10:10:57","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71595"},"modified":"2013-06-19T14:23:51","modified_gmt":"2013-06-19T12:23:51","slug":"hultsfred-melodys-echo-chamber-overtygar-live","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71595","title":{"rendered":"Hultsfred: Melody’s Echo Chamber \u00f6vertygar live"},"content":{"rendered":"

\"melody3\"<\/a><\/p>\n

Melody’s Echo Chamber, Yellow Stage<\/strong>
\nHultsfredsfestivalen 13 juni 2013<\/em>
\nBetyg: 4<\/p>\n

Efter att tidigare ha spelat i betydligt mindre band som My Bee’s Garden och Narcoleptic Dancers flyttade den klassiskt skolade fransyskan Melody Prochet jorden runt, till Perth, f\u00f6r att tillsammans med Tame Impalas frontman Kevin Parker spela in det som blev starten f\u00f6r Melody’s Echo Chamber.\u00a0Det som p\u00e5 skiva, med sin psykedeliska produktion, l\u00e5ter som ett studioprojekt \u00e5terskapas f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt kraftfullt live. Redan i inledningen, med k\u00e4rlekst\u00f6rstande\u00a0I Follow You<\/em> och \u00e5ngerfulla\u00a0Endless Shore<\/em>, st\u00e5r det klart att hennes nyuppsatta band lyckats anamma Kevin Parkers unika groove.\u00a0Yellow Stage har dessutom en tivoli-liknande inramning som passar utm\u00e4rkt till den dr\u00f6mska, psykedeliska och n\u00e5got romantiska \u00e5dran som genomsyrar hela hennes musik. Ljudm\u00e4ssigt f\u00f6rs – p\u00e5 grund av de effektdr\u00e4nkta gitarrerna- tankarna tillbaka till 90-talets shoegaze, medan Melody sj\u00e4lv har n\u00e5got av en mystisk artrock-aura \u00f6ver sig.<\/p>\n

I publiken st\u00e5r dessutom landsm\u00e4nnen i Phoenix vilka hon – i sitt kanske enda mellansnak – ber\u00e4ttar att hon ser fram emot att se senare p\u00e5 kv\u00e4llen.\u00a0Konserten varar knappa timmen och bortsett fr\u00e5n\u00a0Je Me Perds de Vue<\/em> kretsar det uteslutande kring det sj\u00e4lvbetitlade debutalbumet som gavs ut ifjol, men ett nytt album verkar vara p\u00e5 ing\u00e5ng och f\u00f6rhoppningsvis inneb\u00e4r det fler trollbindande l\u00e5tar\u00a0och ytterligare Sverige-bes\u00f6k.<\/p>\n

F\u00f6ljande l\u00e5tar spelades:<\/strong><\/p>\n

I Follow You
\nEndless Shore
\nBisou Magique
\nSome Time Alone, Alone
\nYou Won’t Be Missing That Part of Me
\nQuand Vas Tu Rentrer?
\nCrystallized
\nJe Me Perds de Vue
\nBe Proud of Your Kids<\/p>\n

H\u00e4r kan du se ytterligare tv\u00e5 bilder fr\u00e5n spelningen:<\/strong><\/p>\n

\"melody\"<\/a><\/p>\n

\"melody2\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Melody’s Echo Chamber, Yellow Stage Hultsfredsfestivalen 13 juni 2013 Betyg: 4 Efter att tidigare ha spelat i betydligt mindre band som My Bee’s Garden och Narcoleptic Dancers flyttade den klassiskt skolade fransyskan Melody Prochet jorden runt, till Perth, f\u00f6r att tillsammans med Tame Impalas frontman Kevin Parker spela in det som blev starten f\u00f6r Melody’s […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7],"tags":[2332,9453],"class_list":{"0":"post-71595","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"tag-hultsfred","8":"tag-melodys-echo-chamber","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71595","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=71595"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71595\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71601,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71595\/revisions\/71601"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=71595"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=71595"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=71595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}