{"id":71407,"date":"2013-06-09T12:16:46","date_gmt":"2013-06-09T10:16:46","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71407"},"modified":"2013-06-17T11:09:39","modified_gmt":"2013-06-17T09:09:39","slug":"skivrecension-laura-marling-once-i-was-an-eagle","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71407","title":{"rendered":"Skivrecension: Laura Marling &#8211; Once I Was An Eagle"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/marling.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-71408\" alt=\"marling\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/marling-300x300.jpg\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/marling-300x300.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/marling-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/marling.jpg 600w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>Artist: Laura Marling<\/strong><br \/>\n<strong> Titel: Once I Was An Eagle<\/strong><br \/>\n<strong> Betyg: 4<\/strong><\/p>\n<p>Efter att ha lyssnat p\u00e5 str\u00f6dda l\u00e5tar fr\u00e5n hennes tre f\u00f6rsta album &#8211; <em>Alas, I Cannot Swim<\/em> (2008), l\u00e5gm\u00e4ld, \u00f6vertygande, <em>I Speak Because I Can<\/em> (2010), modigare, och <em>A Creature I Don&#8217;t Know<\/em> (2011), mer reflekterande \u2013 kastar jag mig f\u00f6rst\u00e5s nyfiket \u00f6ver hennes nyutkomna <em>Once I Was An Eagle<\/em> (2013) . Ingen tvekan om att Laura, 23, utvecklats p\u00e5 alla s\u00e4tt sedan f\u00f6rsta plattan d\u00e5 hon var 18.<\/p>\n<p>Jag fastnar direkt f\u00f6r titell\u00e5ten <em>I Was An Eagle<\/em> med texten \u201devery little girl is so naive\/\u2026\/ but I will not be a victim of romance. I will not be a victim of circumstance\/\u2026\/ when we were in love\u2026 I was an eagle. You were a dove\u201d. F\u00e5glar f\u00f6rekommer i m\u00e5nga av hennes texter. Lauras ordlekar sv\u00e4nger och dansar liksom hennes musik. Sorgset, eftert\u00e4nksamt. Hon \u00e4r en poet. Hela albumet \u00e4r en f\u00e4ngslande ber\u00e4ttelse. Lyssna sj\u00e4lv via l\u00e4nken nedan.<\/p>\n<p>Albumet best\u00e5r av 16 l\u00e5tar p\u00e5 totalt 63 minuter, men h\u00e4ftigast \u00e4r de f\u00f6rsta fyra f\u00f6r de h\u00e4nger ihop och g\u00e5r in i varandra utan avbrott. F\u00f6rsta g\u00e5ngerna jag lyssnar fattar jag f\u00f6rst\u00e5s inte detta och undrar g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng hur jag pl\u00f6tsligt lyssnar p\u00e5 n\u00e4sta l\u00e5t innan den f\u00f6rra tagit slut. Meningen \u00e4r att de ska vara en svit, och Laura framf\u00f6r g\u00e4rna \u2013 trots att hon inte gillar att upptr\u00e4da live \u2013 de f\u00f6rsta fyra i ett 15-minuter l\u00e5ngt svep. Dessa l\u00e5tar har ocks\u00e5 \u00e5terkommande teman gemensamt som en frenetisk gitarr och en tamboura (en asiatisk luta) som ger indiskt sound (j\u00e4mf\u00f6r Beatles i <em>Getting Better<\/em>).<\/p>\n<p>Min andra favorit \u2013 om jag nu m\u00e5ste ha n\u00e5gra f\u00f6r hela plattan \u00e4r i sin genre snudd p\u00e5 m\u00e4sterlig \u2013 \u00e4r <em>Master Hunter<\/em>. &#8221;If you want a woman that will follow your name\/\u2026\/&#8221;it ain&#8217;t me, Babe&#8221; sjunger hon och alla vet att det \u00e4r en hommage till Dylan.<\/p>\n<p>Laura vill inte avsl\u00f6ja f\u00f6r mycket om sitt eget liv, och s\u00e4ger ofta att l\u00e5tarna inte handlar om henne, men erk\u00e4nner att detta album \u00e4r hennes mest personliga hittills.<\/p>\n<p>I <em>You Know<\/em> sjunger hon om att v\u00e4xa upp, om att bli k\u00e4r och om en &#8221;freewheeling troubadour&#8221; som anses vara hennes f\u00f6re detta pojkv\u00e4n Marcus Mumford (nu v\u00e4rldsber\u00f6md Grammy-vinnare med bandet Mumford &amp; Sons).<\/p>\n<p>Lauras r\u00f6st \u00e4r m\u00f6rkare, ackompanjerad av hennes egen ibland lugna ibland sm\u00e5tt frenetiska gitarr. Lite d\u00e5 och d\u00e5 fyller cello, trummor, fl\u00f6jt, elgitarr, keyboard p\u00e5.<\/p>\n<p>Laura \u00e4r brittisk folkmusiker \u201dsinger-songwriter\u201d fr\u00e5n Hampshire i England, yngst av tre systrar, uppvuxen omgiven av Joni Mitchells musik och pappan \u2013 som hade inspelningsstudio &#8211; l\u00e4rde henne spela gitarr efter Neil Youngs <em>The Needle and the Damaged Done<\/em> n\u00e4r hon var knappt sex \u00e5r gammal.<\/p>\n<p>Hon j\u00e4mf\u00f6rs f\u00f6rst\u00e5s ofta med Joni Mitchell och Bob Dylan. Som 17-\u00e5ring var hon med i bandet Noah and the Whale och ihop med Charlie Fink. Han producerade hennes f\u00f6rsta album, och n\u00e4r de gjorde slut skrev han bandets andra album om uppbrottet.<\/p>\n<p>I avslutande och vackra <em>Saved These Words<\/em> summerar hon att \u201dlife is heavy\/\u2026\/ love is not easy\/\u2026\/you weren&#8217;t my curse,&#8221; sjunger hon om en av dem och om n\u00e4sta &#8221;He was my next verse.&#8221;<\/p>\n<p>Efter detta fj\u00e4rde album och utflyttad till Los Angeles \u2013 \u201dHey, new friend across the sea\u201d som hon sjunger i <em>When Were You Happy?<\/em> forts\u00e4tter hon att fundera \u00f6ver livet, men nu med ett alltmer alldeles eget sound.<\/p>\n<p>Hoppas att hon kommer till Sverige snart\u2026<\/p>\n<p>B\u00e4sta sp\u00e5r: Master Hunter &amp; I Was An Eagle<\/p>\n<p><strong>Text: Eva Sundqvist Olmos<\/strong><\/p>\n<p><iframe loading=\"lazy\" src=\"http:\/\/www.youtube.com\/embed\/w0elhVJorYM\" height=\"315\" width=\"560\" allowfullscreen=\"\" frameborder=\"0\"><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Artist: Laura Marling Titel: Once I Was An Eagle Betyg: 4 Efter att ha lyssnat p\u00e5 str\u00f6dda l\u00e5tar fr\u00e5n hennes tre f\u00f6rsta album &#8211; Alas, I Cannot Swim (2008), l\u00e5gm\u00e4ld, \u00f6vertygande, I Speak Because I Can (2010), modigare, och A Creature I Don&#8217;t Know (2011), mer reflekterande \u2013 kastar jag mig f\u00f6rst\u00e5s nyfiket \u00f6ver hennes [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[3234,10047],"class_list":["post-71407","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-skivor","tag-laura-marling","tag-once-i-was-an-eagle","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71407","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=71407"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71407\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":71410,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/71407\/revisions\/71410"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=71407"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=71407"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=71407"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}