{"id":71306,"date":"2013-06-12T19:47:24","date_gmt":"2013-06-12T17:47:24","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71306"},"modified":"2013-06-12T19:47:24","modified_gmt":"2013-06-12T17:47:24","slug":"kulturbloggen-moter-two-door-cinema-club","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=71306","title":{"rendered":"Kulturbloggen m\u00f6ter Two Door Cinema Club"},"content":{"rendered":"

\"two\"<\/a><\/p>\n

Den nordirl\u00e4ndska indierock-trion Two Door Cinema Club bildades redan 2007. Snabbt fick de ett rykte om sig f\u00f6r sina intensiva liveshower, men det var f\u00f6rst n\u00e4r debutalbumet Tourist History<\/em>\u00a02010 gavs ut via den franska Kitsun\u00e9-etiketten som genombrottet kom. Idag tillh\u00f6r de Storbritanniens mest hyllade liveakter med spelningar p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l Glastonbury som Coachella i bagaget. Kulturbloggen m\u00f6tte upp bandets gitarrist Sam Halliday, samt basisten Kevin Baird, i samband med spelningen p\u00e5 Debaser Medis i b\u00f6rjan av maj.<\/p>\n

Ifjol s\u00e5g er andra full\u00e4ngdare\u00a0Beacon<\/em> dagens ljus. Var det n\u00e5got s\u00e4rskilt ni ville g\u00f6ra annorlunda fr\u00e5n debuten\u00a0tv\u00e5 \u00e5r tidigare?<\/strong><\/p>\n

Kevin: Vi ville nog att det h\u00e4r albumet skulle k\u00e4nnas mer som ett album. F\u00f6rsta albumet var ju en samling l\u00e5tar vi hade skrivit fr\u00e5n det att bandet bildades.\u00a0Det enkla med att sl\u00e4ppa sitt f\u00f6rsta album \u00e4r just att man kan v\u00e4lja mellan ett st\u00f6rre urval av l\u00e5tar.\u00a0Med Beacon<\/em> ville vi \u00e4ven ha med n\u00e5gra nedtonade \u00f6gonblick, s\u00e5 att k\u00e4nslan f\u00f6r\u00e4ndras genom albumets g\u00e5ng.<\/p>\n

K\u00e4nner ni fortfarande samma entusiasm som n\u00e4r ni sl\u00e4ppte f\u00f6rsta albumet? \u00c4r det till exempel fortfarande lika kul att turnera v\u00e4rlden runt?<\/strong><\/p>\n

Sam: N\u00e4r det kommer till att spela live k\u00e4nner vi oss definitivt med erfarna, det \u00e4r inte alls samma blinda entusiasm som n\u00e4r vi turnerade i USA och s\u00e5g New Yorks gula taxibilar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen – men det konstiga med v\u00e5rt andra album \u00e4r att det p\u00e5 f\u00f6rhand k\u00e4ndes som att vi visste vad vi h\u00f6ll p\u00e5 bara f\u00f6r att sedan inse att vi fortfarande inte har n\u00e5gon aning. Det finns ingen f\u00e4rdig formel, vi har till exempel aldrig tidigare tvingats handskas med att ha f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 oss. Vi har heller aldrig arbetat med en k\u00e4nd producent och vi har aldrig haft m\u00f6jligheten att spendera mer \u00e4n tre veckor i en inspelningsstudio, s\u00e5 det var massa nya erfarenheter och det \u00e4r nog d\u00e4rf\u00f6r bandet fortfarande finns kvar – eftersom vi fortfarande blir uppspelta och k\u00e4nner motivation till att prova p\u00e5 nya saker. N\u00e4r man inte l\u00e4ngre k\u00e4nner s\u00e5, d\u00e5 blir det som ett jobb och det \u00e4r d\u00e5 det \u00e4r dags att l\u00e4gga av.<\/p>\n

Vilka l\u00e5tar p\u00e5 nya albumet tycker ni sj\u00e4lva hade passat s\u00e4mst in p\u00e5 Tourist History<\/em>?<\/strong><\/p>\n

Kevin: En l\u00e5t som Spring<\/em> hade antagligen inte passat s\u00e5 bra p\u00e5 f\u00f6rsta albumet. Den \u00e4r f\u00f6r atmosf\u00e4risk, mindre rakt p\u00e5 sak och inte lika gitarrdriven. Den inneh\u00e5ller n\u00e5gra vackra \u00f6gonblick som absolut inte hade passat p\u00e5 f\u00f6rra albumet.<\/p>\n

Sam: Man skulle kunna s\u00e4ga att f\u00f6rsta albumet var v\u00e5r f\u00f6delse som l\u00e5tskrivare, den inneh\u00e5ller n\u00e5gra av de f\u00f6rsta l\u00e5tarna vi skrev. Bristen p\u00e5 experimentation\u00a0n\u00e4r det kommer till ljudbilder och l\u00e5tstrukturer, det var n\u00e5got vi ville g\u00f6ra annorlunda den h\u00e4r g\u00e5ngen. S\u00e5 sj\u00e4lva k\u00e4nslan som genomsyrar l\u00e5tarna p\u00e5 Beacon<\/em>\u00a0skiljer sig medvetet fr\u00e5n det vi gjort tidigare. Titelsp\u00e5ret, som kommer sist p\u00e5 skivan, hade definitivt inte passat in p\u00e5 Tourist History<\/em>.<\/p>\n

Inspelningsprocessen, var den annorlunda den h\u00e4r g\u00e5ngen?<\/strong><\/p>\n

Sam: L\u00e5tskrivandet var den enda punkten vi f\u00f6rs\u00f6kte upprepa oss sj\u00e4lva p\u00e5. N\u00e4r vi skrev f\u00f6rsta albumet\u00a0h\u00e4ngde vi p\u00e5 Alex vind och gjorde musik enbart f\u00f6r v\u00e5rt eget n\u00f6jes skull, inte f\u00f6r n\u00e5gon annan. Det f\u00f6rs\u00f6kte vi \u00e5terskapa. S\u00e5 vi flyttade fr\u00e5n London till Glasgow tillsammans. Vi hade v\u00e5r utrustning med oss, s\u00e5 vi kunde spela n\u00e4r vi k\u00e4nde f\u00f6r det. Vi f\u00f6rs\u00f6kte ha roligt och inte forcera fram n\u00e5got. I London m\u00e5ste du hyra studiotid – och eftersom det \u00e4r s\u00e5 dyrt med studiotid m\u00e5ste du tvinga fram n\u00e5got n\u00e4r du v\u00e4l \u00e4r d\u00e4r. Nu kunde allting komma naturligt. Men inspelningsprocessen var v\u00e4ldigt annorlunda, vi packade v\u00e5ra v\u00e4skor och drog till Los Angeles. D\u00e4r var vi i tv\u00e5 m\u00e5nader tillsammans med\u00a0Jacknife Lee som \u00e4r en av v\u00e4rldens b\u00e4sta producenter, s\u00e5 det var v\u00e4ldigt annorlunda.<\/p>\n

Kevin: Frestelsen f\u00f6r m\u00e5nga band som ska g\u00f6ra sitt andra album och inte har en genomt\u00e4nkt id\u00e9 av vad de vill \u00e5stadkomma – som gl\u00f6mmer bort var som fungerade i b\u00f6rjan – \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka d\u00f6lja det genom att g\u00e5 in i en exklusiv studio.\u00a0Vi beh\u00f6ver inte vara i en l\u00f6jligt dyr studio, vi skulle \u00e4nd\u00e5 inte f\u00f6rst\u00e5 hur n\u00e5gonting fungerade. Vi beh\u00f6vde bara sitta i ett rum med v\u00e5ra gitarrer. Det viktigaste f\u00f6r oss var att beh\u00e5lla enkelheten fr\u00e5n f\u00f6rsta albumet.<\/p>\n

Tyckte ni Glasgow var en inspirerande stad?<\/strong><\/p>\n

Kevin: Nej, snarare i Los Angeles i s\u00e5 fall,\u00a0d\u00e4r vi konsumerade och diskuterade extremt mycket musik – inte bara v\u00e5r egen – tillsammans med Jacknife Lee. Det och att vi bodde s\u00e5pass n\u00e4ra stranden bidrog till den positiva st\u00e4mningen som albumet beh\u00f6vde. Innan vi drog till Los Angeles var musiken inte lika munter.<\/p>\n

Vilka \u00e4mnen inspirerade er till att skriva l\u00e5tarna?<\/strong><\/p>\n

Sam: N\u00e4r vi \u00e5kte till Glasgow hade vi egentligen ingenting att g\u00e5 p\u00e5, vi hade olika sm\u00e5bitar som pusslades ihop vilket skapade n\u00e5gon slags struktur. V\u00e4l i Glasgow spelade vi in tretton demos och\u00a0bortsett fr\u00e5n l\u00e5tarna vi redan hade skrivit – Sleep Alone<\/em> och Handshake<\/em> – var det instrumentala sp\u00e5r. De flesta texterna skrevs sedan under de d\u00e4r tv\u00e5 m\u00e5naderna i Los Angeles, s\u00e5 som tur var fanns alltid solen n\u00e4ra till hands n\u00e4r texterna kom till.<\/p>\n

P\u00e5 vilket s\u00e4tt bidrog Jacknife Lee till hur albumet blev i slut\u00e4ndan?<\/strong><\/p>\n

Sam: Han \u00e4r extremt duktig p\u00e5 att skapa atmosf\u00e4rer inom en l\u00e5t, tidigare spelade vi liksom bara v\u00e5ra delar rakt av – sedan l\u00e4mnade vi det – men han hj\u00e4lte oss komma fram till hur de olika l\u00e5tarna borde l\u00e5ta.\u00a0Om en l\u00e5t b\u00f6rjade g\u00e5 mot ett visst h\u00e5ll eller en viss k\u00e4nsla s\u00e5 motiverade han oss till att g\u00e5 \u00e4nnu mer extremt \u00e5t det h\u00e5llet.<\/p>\n

Vilka \u00e4r era styrkor som liveband? Vad kan folk f\u00f6rv\u00e4nta sig n\u00e4r de g\u00e5r p\u00e5 en av era konserter?<\/strong><\/p>\n

Kevin: Eftersom vi v\u00e4xte upp med lite tyngre rockmusik – typ Biffy Clyro, At the Drive-In och Idlewild – f\u00f6rs\u00f6ker vi nog vara lika energiska som dem p\u00e5 scen. Det framg\u00e5r ganska tydligt att vi gillar att st\u00e5 p\u00e5 scen. Vi \u00e4r\u00a0definitivt\u00a0inte ett s\u00e5dant d\u00e4r band som f\u00f6rs\u00f6ker se coola ut p\u00e5 scen, som att vi inte skulle bry oss om att vara d\u00e4r – utan vi f\u00f6rs\u00f6ker bara ha s\u00e5 roligt som m\u00f6jligt.<\/p>\n

—<\/p>\n

Den 13 juni spelar Two Door Cinema Club p\u00e5 Hultsfredsfestivalen i Stockholm.<\/p>\n