{"id":69910,"date":"2013-04-26T21:36:09","date_gmt":"2013-04-26T19:36:09","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=69910"},"modified":"2013-04-26T21:44:48","modified_gmt":"2013-04-26T19:44:48","slug":"giulio-cesare-in-egitto-opera-fran-metropolitan-opera-pa-fhps-digitala-biografkedja","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=69910","title":{"rendered":"Julius Ceasar, opera fr\u00e5n Metropolitan Opera p\u00e5 FHP:s digitala biografkedja"},"content":{"rendered":"

\"juliuscaesar2013\"<\/a><\/h1>\n
<\/div>\n
\n

<\/h2>\n

Komposit\u00f6r och librettist<\/h3>\n

Musik:\u00a0G.F H\u00e4ndel\u00a0<\/a>Text: Nicola Haym<\/p>\n

Libretto<\/h3>\n

H\u00e4r kan du h\u00e4mta librettot till Julius Caesar p\u00e5 italienska<\/a>\u00a0eller\u00a0ESPANOL<\/a><\/p>\n

Du kan ocks\u00e5 l\u00e4gga upp ett konto och registrera dig p\u00e5\u00a0Registrera dig! Gratis i en m\u00e5nad<\/a><\/p>\n

Premi\u00e4r<\/h3>\n

Uruppf\u00f6randen London, Kings Theatr\u00e9 20 februari 1724. Svensk premi\u00e4r: Stockholm, Operan 23 februari 1985.<\/p>\n

Produktionsteam<\/h3>\n

|Dirigent:Harry Bicket| Regiss\u00f6r: David McVicar|Scenografi: Robert Jones|Kostym: Brigitte Reiffenstuel|Ljusdesign: Paule Constable|Koreografi: Andrew George|TV Director: Gary Halvorsen|Violin Solo: David Chan|Continuo: Harpsichord: Harry Bicket|Cello: David Heiss|Theorbo\/Lute\/Baroque Guitar: James Daniel Swenberg|Harpsichord ripieno: Bradley Brookshire|<\/p>\n

Operaroll, r\u00f6sttyp och s\u00e5ngare<\/h3>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Roll<\/th>\nR\u00f6sttyp<\/th>\nS\u00e5ngare<\/th>\n<\/tr>\n<\/thead>\n
Giulio Cesare\/Julius Caesar, Roms f\u00f6rste kejsare,<\/td>\ncountertenor<\/td>\nDavid Daniels<\/td>\n<\/tr>\n
Cleopatra\/Kleopatra, Egyptens drottning,<\/td>\nsopran<\/td>\nNatalie Dessay<\/td>\n<\/tr>\n
Cornelia Pompeos\/Pompejus gem\u00e5l,<\/td>\nalt<\/td>\nPatricia Bardon<\/td>\n<\/tr>\n
Sesto\/Sextus, son till Cornelia och Pompeo,<\/td>\nsopran<\/td>\nAlice Coote<\/td>\n<\/tr>\n
Tolemeo\/Ptolemaios, Egyptens kung, Kleopatras bror,<\/td>\ncountertenor<\/td>\nChristophe Dumaix<\/td>\n<\/tr>\n
Curio\/Curius, romersk tribun,<\/td>\nbas<\/td>\nJohn Moore<\/td>\n<\/tr>\n
Nireno\/Nirenus, Kleopatras och Tolomeos f\u00f6rtrogne,<\/td>\ncountertenor<\/td>\nRachid Ben Abdeslam<\/td>\n<\/tr>\n
Achilla\/Aichilleus, Ptolemaios h\u00e4rf\u00f6rare och r\u00e5dgivare,<\/td>\nbaryton<\/td>\nGuido Loconsolo<\/td>\n<\/tr>\n
Dansare<\/b><\/td>\n<\/tr>\n
Christina Luzwick<\/td>\n<\/tr>\n
Karla Dionne Victum<\/td>\n<\/tr>\n
Justin Flores<\/td>\n<\/tr>\n
Kei Tsuruharatani<\/td>\n<\/tr>\n
Sk\u00e5despelare<\/b><\/td>\n<\/tr>\n
Brian Baldwin<\/td>\n<\/tr>\n
Sean Chin<\/td>\n<\/tr>\n
Matthew Cusick<\/td>\n<\/tr>\n
Tony Guerrero<\/td>\n<\/tr>\n
Arthur Lazalde<\/td>\n<\/tr>\n
Shad Ramsey<\/td>\n<\/tr>\n
Christian Rozakis<\/td>\n<\/tr>\n
Sasha Semin<\/td>\n<\/tr>\n
Collin Ware<\/td>\n<\/tr>\n
Philip Willingham<\/td>\n<\/tr>\n
Joshua Wynter<\/td>\n<\/tr>\n
Christian Zaremba<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Handlingen bygger p\u00e5 verkliga historiska h\u00e4ndelser under det romerska inb\u00f6rdeskriget 48-47 f. Kr. Julius Caesar har besegrat sin rival Pompejus och f\u00f6rf\u00f6ljt honom till Egyptens huvudstad Alexandria. Det egyptiska kungad\u00f6met styrs av Kleopatra och hennes yngre bror Ptolemaios, de sista i dynastin som tillkom efter att landet er\u00f6vrats av Alexander den store. Pompejus har s\u00f6kt skydd och vapen hos Ptolemaios.<\/b><\/p>\n

Akt I<\/h3>\n

Caesar (Cesare) och general Curius (Curio) anf\u00f6r arm\u00e9n som t\u00e5gar in i Alexandria. De blir m\u00f6tta av Pompejus\u2019 hustru och son \u2013 Cornelia och Sextus (Sesto) \u2013 som vill m\u00e4kla fred. I samma stund som Caesar g\u00e5r med p\u00e5 att f\u00f6rsonas med sin fiende t\u00e5gar Ptolemaios\u2019 (Tolomeo) general Achillas (Achilla) in med en h\u00e4lsning och en g\u00e5va fr\u00e5n kungen: Pompejus\u2019 avhuggna huvud. Caesar fylls av avsmak och skickar tillbaka Achillas till Ptolemaius med ett hotfullt l\u00f6fte om att de ska ses senare samma kv\u00e4ll i palatset. Cornelia s\u00f6rjer sin f\u00f6rlust och Sextus sv\u00e4r att h\u00e4mnas sin d\u00f6de far.<\/p>\n

Under tiden n\u00e4r Kleopatra ambitionen att bli ensam h\u00e4rskare p\u00e5 tronen. N\u00e4r hennes tj\u00e4nare Nirenus (Nireno) ber\u00e4ttar att Ptolemaios har f\u00f6rr\u00e5tt Pompejus best\u00e4mmer hon sig f\u00f6r att bes\u00f6ka Caesars l\u00e4ger och vinna \u00f6ver honom p\u00e5 sin sida. Hon gr\u00e4lar med Ptolemaius och smyger sedan iv\u00e4g fr\u00e5n palatset. Achillas ber\u00e4ttar f\u00f6r Ptolemaios att Caesar blivit arg \u00f6ver g\u00e5van och erbjuder sig att m\u00f6rda honom om han kan f\u00e5 Cornelia som bel\u00f6ning. Ptolemaius har med fruktan sett romarrikets expansion under Caesar och samtycker.<\/p>\n

I romarnas l\u00e4ger leder sj\u00e4lve Caesar Pompejus\u2019 begravningsritual. Kleopatra kommer fram och presenterar sig som \u201dLydia\u201d, tj\u00e4narinna i palatset. Hon s\u00e4ger sig vara av adlig b\u00f6rd och h\u00e4vdar att hon ber\u00f6vats sin f\u00f6dslor\u00e4tt av Ptolemaius. Caesar blir som f\u00f6rh\u00e4xad av hennes sk\u00f6nhet och lovar att hj\u00e4lpa henne. Kleopatra och Nirenus bevittnar sedan Cornelias\u2019 sista farv\u00e4l av den d\u00f6de maken och h\u00f6r sedan hur Cornelia och Sextus smider planer p\u00e5 att d\u00f6da Ptolemaius. \u201dLydia\u201d lovar dem st\u00f6d fr\u00e5n Egyptens drottning och erbjuder dem Nirenus som v\u00e4gvisare i palatset.<\/p>\n

Caesar m\u00f6ter Ptolemaius i palatset; det hela blir en stel uppvisning i diplomati. \u00c4ven om han k\u00e4nner sig olustig till mods s\u00e5 accepterar Caesar kungens inbjudan. Cornelia och Sextus repar mod och konfronterar Ptolemaios. Kungen blir andl\u00f6s av Cornelias sk\u00f6nhet, men n\u00e4r Sextus \u00f6ppet utmanar honom l\u00e5ter han sp\u00e4rra in b\u00e4gge tv\u00e5. Achillas erbjuder Cornelia friheten \u00e5ter om hon vill bli hans, men hon v\u00e4grar. Mor och son tar ett sorgesamt farv\u00e4l innan vakterna s\u00e4rar p\u00e5 dem.<\/p>\n

Akt II<\/h3>\n

Med hj\u00e4lp av Nirenus har Kleopatra ordnat en furstlig underh\u00e5llning i palatset. Hon hoppas kunna charma Caesar och han blir som f\u00f6rtrollad av hennes s\u00e5ng. Nirenus ber\u00e4ttar f\u00f6r Caesar att \u201dLydia\u201d \u00e4r f\u00f6rtjust i honom och vill att han ska komma till hennes rum samma natt.<\/p>\n

Cornelia \u00e4r nu Ptolemaius f\u00e5nge och klagar \u00f6ver det grymma \u00f6det. \u00c4n en g\u00e5ng avvisar hon Achillas, men finner d\u00e5 att sj\u00e4lvaste Ptolemaius g\u00f6r n\u00e4rmanden. Hon best\u00e4mmer sig f\u00f6r att ta sitt liv men hejdas av Sextus, som f\u00e5tt hj\u00e4lp av Nirenus att rymma fr\u00e5n f\u00e4ngelset n\u00e4r han h\u00f6rde att Cornelia skulle bli Ptolemaios\u2019 konkubin. Nirenus har ocks\u00e5 erbjudit sig att smuggla in Sextus i haremet, d\u00e4r kungen \u00e4r som mest s\u00e5rbar.<\/p>\n

Under tiden ligger Kleopatra i sitt rum och l\u00e5tsas sova medan hon v\u00e4ntar p\u00e5 Caesar. Deras k\u00e4rleksm\u00f6te avbryts av Curius, som har f\u00e5tt h\u00f6ra att Achillas m\u00f6rdare genoms\u00f6ker palatset i jakt p\u00e5 Caesar. F\u00f6rst d\u00e5 avsl\u00f6jar Kleopatra vem hon egentligen \u00e4r och ber Caesar s\u00e4tta sig i s\u00e4kerhet. Han v\u00e4grar och g\u00e5r f\u00f6r att m\u00f6ta fienden. Kleopatra ber gudarna att beskydda den man hon h\u00e5ller k\u00e4r.<\/p>\n

Akt III<\/h3>\n

Ptolemaius k\u00e4nner sig s\u00e4ker i sitt harem och l\u00e4gger ifr\u00e5n sig vapnen. Han sl\u00e4nger en vit sl\u00f6ja till Cornelia, ett tecken p\u00e5 att han vill ha henne samma natt. Sextus smyger sig in och f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6da Ptolemaius med hans eget sv\u00e4rd, men avv\u00e4pnas av Achillas som sedan kallar kungen till krig. Caesar antas ha drunknat natten f\u00f6re, men Kleopatra har flytt till romarnas l\u00e4ger och marscherar nu mot palatset i spetsen f\u00f6r en arm\u00e9. Ptolemaios g\u00f6r sig redo f\u00f6r strid men f\u00f6rv\u00e4grar Achillas bel\u00f6ningen f\u00f6r Caesars huvud \u2013 han beh\u00e5ller Cornelia f\u00f6r sig sj\u00e4lv. Achillas blir rasande och g\u00e5r \u00f6ver till Kleopatras sida.<\/p>\n

Ptolemaios\u2019 arm\u00e9 st\u00e5r som segrare och Kleopatra tas till f\u00e5nga. Brodern hotar utkr\u00e4va en gruvlig h\u00e4mnd, men hon bereder sig att d\u00f6 med v\u00e4rdighet. Samtidigt avsl\u00f6jas att Caesar inte \u00e4r d\u00f6d n\u00e4r allt kommer omkring. Han har spolats upp p\u00e5 en \u00f6de strand och ber vinden om hj\u00e4lp. Till samma strand kommer Sextus och Nirenus f\u00f6r att hitta den d\u00f6ende Achillas. Achillas ger Sextus ett sigill som ger honom bef\u00e4let \u00f6ver hans trupper. Caesar h\u00f6r detta och kr\u00e4ver att f\u00e5 sigillet s\u00e5 att han kan storma palatset. Sextus repar nytt mod; snart ska h\u00e4mnden bli hans!<\/p>\n

I f\u00e4ngelset ska Kleopatra just till att ta sitt eget liv n\u00e4r Caesar kommer f\u00f6r att r\u00e4dda henne. Han skickar henne till hamnen f\u00f6r att samla ihop fler soldater och ger sig av f\u00f6r att angripa Ptolemaius. Kleopatra jublar.<\/p>\n

Ptolemaios tror sig ha vunnit och f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4n en g\u00e5ng n\u00e4rma sig Cornelia. Sextus ser d\u00e5 sin chans och d\u00f6dar honom.<\/p>\n

Striden \u00e4r avgjord och Caesar kr\u00f6ner Kleopatra till drottning av Egypten. Hon sv\u00e4r i sin tur trohet till romarriket. K\u00e4rleksparet brister ut i s\u00e5ng och alla gl\u00e4ds \u00e5t att det nu \u00e4r fred.<\/p>\n

\u00a9 David McVicar\/\u00c5tertryckt med tillst\u00e5nd fr\u00e5n Glyndebourne Festival Opera<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Komposit\u00f6r och librettist Musik:\u00a0G.F H\u00e4ndel\u00a0Text: Nicola Haym Libretto H\u00e4r kan du h\u00e4mta librettot till Julius Caesar p\u00e5 italienska\u00a0eller\u00a0ESPANOL Du kan ocks\u00e5 l\u00e4gga upp ett konto och registrera dig p\u00e5\u00a0Registrera dig! Gratis i en m\u00e5nad Premi\u00e4r Uruppf\u00f6randen London, Kings Theatr\u00e9 20 februari 1724. Svensk premi\u00e4r: Stockholm, Operan 23 februari 1985. Produktionsteam |Dirigent:Harry Bicket| Regiss\u00f6r: David McVicar|Scenografi: […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[9229,9912],"class_list":["post-69910","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","tag-fhps-digitala-biografkedja","tag-julius-caesar-operabio-fran-metropolitan-opera","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/69910","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=69910"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/69910\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":69913,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/69910\/revisions\/69913"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=69910"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=69910"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=69910"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}