{"id":68624,"date":"2013-03-26T13:38:23","date_gmt":"2013-03-26T11:38:23","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=68624"},"modified":"2013-03-26T13:38:23","modified_gmt":"2013-03-26T11:38:23","slug":"surrealism-till-moderna-museet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=68624","title":{"rendered":"Surrealism till Moderna Museet"},"content":{"rendered":"

\"moderna\"<\/a><\/p>\n

Andr\u00e9 Breton publicerade tre surrealistiska manifest under 20- och 30-talet, men surrealismen lever kvar \u00e4n idag.\u00a0Med utst\u00e4llningen Surrealismen & Duchamp<\/em> forts\u00e4tter Moderna Museet m\u00f6tet mellan Marcel Duchamp, en av 1900-talets mest radikala konstn\u00e4rer, och andra konstn\u00e4rskap i museets samling. S\u00e5 h\u00e4r skriver de i ett pressmeddelande:<\/p>\n

”Surrealismen under 1920- och 30-talet h\u00f6r till modernismens avg\u00f6rande konstn\u00e4rliga och litter\u00e4ra r\u00f6relser. Surrealisterna l\u00e4mnade den rationella verkligheten och v\u00e4nde sig – inspirerad av Sigmund Freuds psykoanalys – till det irrationella och de dolda, m\u00f6rka sidorna av m\u00e4nniskosj\u00e4len. Genom automatisk skrift och dr\u00f6mprotokoll f\u00f6rs\u00f6kte konstn\u00e4rer och f\u00f6rfattare att komma \u00e5t det undermedvetna. Dr\u00f6m och verklighet skulle uppl\u00f6sas i en absolut verklighet, en \u00f6ververklighet (surrealitet). Surrealisterna ville med en ny typ av konst f\u00f6r\u00e4ndra livet och samh\u00e4llet och frig\u00f6ra individen ur sina tv\u00e5ngstr\u00f6jor.<\/em><\/p>\n

Giorgio de Chirico (1888-1978) \u00e4r det surrealistiska m\u00e5leriets fr\u00e4mste f\u00f6reg\u00e5ngare. I vad han kallade metafysiska bilder f\u00f6rvandlade de Chirico redan f\u00f6re f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget en fiktiv, sp\u00f6klik v\u00e4rld till en n\u00e4stan fotografisk realism. Salvador Dal\u00ed (1904-1989), Ren\u00e9e Magritte (1998-1967) och Yves Tanguy (1900-1955) utvecklade dr\u00f6mlika bildv\u00e4rldar i en ofta hyperrealistisk figurativ stil, medan Joan Mir\u00f3 (1893-1983) skapade ett universum av n\u00e4rmast abstrakta tecken, laddade med en stark symbolism. Max Ernst (1891-1976) experimenterade med olika tekniker som frottage och collage och skapade ett m\u00e5leri bortom m\u00e5leriet d\u00e4r f\u00f6rvandlingar och metamorfoser \u00e4r centrala. I sitt arbetss\u00e4tt tvingade han sig sj\u00e4lv att reagera p\u00e5 det ov\u00e4ntade och att utl\u00e4mna sig sj\u00e4lv \u00e5t slumpen.<\/em><\/p>\n

Vid sidan av Girogio de Chirico och Max Ernst var Marcel Duchamp (1887-1968) en stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r de surrealistiska konsn\u00e4rerna. Duchamp inf\u00f6rde tidigt slumpen och spel i sitt arbete och hans ready-mades, d\u00e4r han kombinerar f\u00f6rem\u00e5l han hittat. Han inspirerade surrealisterna p\u00e5 1930-talet att utveckla sina symboliskt laddade, surrealistiska objekt. Redan vid 25 \u00e5rs \u00e5lder hade Duchamp gett upp m\u00e5leriet, han st\u00e4llde inte ut i Europa f\u00f6rr\u00e4n under 1930-talet men blev s\u00e5 tidigt som 1922 k\u00e4nd i surrealistkretsar genom Andr\u00e9 Breton (1896-1966). Breton, som var surrealistgruppens ledare, skrev redan 1934 en \u00f6verblick \u00f6ver Duchamps verk d\u00e4r han p\u00e5pekade Duchamps enast\u00e5ende betydelse f\u00f6r samtidskonsten. 1937 gestaltade Duchamp entr\u00e9porten formad efter konturerna av ett omfamnande par, till Bretons legendariska galleri Gradiva i Paris. De \u00e5terkommande inbjudningarna till att delta i surrealistprojekt tackade Duchamp dock nej till: ’Alla dessa utst\u00e4llningar av m\u00e5leri och skulptur g\u00f6r mig sjuk. Och jag vill g\u00e4rna undvika att delta i dem’.<\/em><\/p>\n

Tillslut deltog Duchamp \u00e4nd\u00e5 i den banbrytande utst\u00e4llningen av surrealistiska objekt p\u00e5 Galerie Ratton i Paris 1936. Och tv\u00e5 \u00e5r senare gestaltade han den legendariska surrealistutst\u00e4llningen Exposition Internationale du Surr\u00e9alisme, organiserad av Andr\u00e9 Breton och Paul \u00c9luard (1895-1952) p\u00e5 Galerie Beaux-Art i Paris. Det var den f\u00f6rsta totalt iscensatta konstutst\u00e4llningen i historien. Duchamps scenografi bj\u00f6d in bes\u00f6karna till en hisnande, surrealistisk v\u00e4rld av dr\u00f6mmar, besatthet, \u00f6verraskningar och faror. Duchamp tog ocks\u00e5 inspiration av surrealisternas arbete i sitt sista stora projekt \u00c9tant donn\u00e9s, 1946-66, en installation som bygger p\u00e5 det dolda och starka erotiska fantasier som var ett centralt tema ocks\u00e5 inom surrealismen. \u00c4ven om Marcel Duchamp i perioder var n\u00e4ra konstn\u00e4rerna i surrealistr\u00f6relsen f\u00f6rblev han en sj\u00e4lvst\u00e4ndig konstn\u00e4r och gick sin egen v\u00e4g.<\/em><\/p>\n

I utst\u00e4llningen presenteras den v\u00e4rldsber\u00f6mda Duchamp-samlingen och surrealistsamlingen med unika verk av bland andra Salvador Dali, Joan Mir\u00f3, Meret Oppenheim (1913-1985), Giorgio de Chirico, Hans Arp (1886-1966), Dorothea Tanning (1910-2012) och Max Ernst. Bredvid ber\u00f6mda m\u00e5lningar och skulpturer kan man uppt\u00e4cka surrealistiska objekt samt film och fotografi som var nya medier p\u00e5 1920-talet.”<\/em><\/p><\/blockquote>\n

Surrealismen & Duchamp<\/em> \u00f6ppnar f\u00f6r bes\u00f6kare onsdagen den 27 mars 2013.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Andr\u00e9 Breton publicerade tre surrealistiska manifest under 20- och 30-talet, men surrealismen lever kvar \u00e4n idag.\u00a0Med utst\u00e4llningen Surrealismen & Duchamp forts\u00e4tter Moderna Museet m\u00f6tet mellan Marcel Duchamp, en av 1900-talets mest radikala konstn\u00e4rer, och andra konstn\u00e4rskap i museets samling. S\u00e5 h\u00e4r skriver de i ett pressmeddelande: ”Surrealismen under 1920- och 30-talet h\u00f6r till modernismens avg\u00f6rande […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[8493,3740,9766,9767],"class_list":{"0":"post-68624","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-duchamp","8":"tag-moderna-museet","9":"tag-surrealism","10":"tag-surrealismen-duchamp","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/68624","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=68624"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/68624\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":68627,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/68624\/revisions\/68627"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=68624"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=68624"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=68624"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}