{"id":67330,"date":"2013-02-27T20:27:45","date_gmt":"2013-02-27T18:27:45","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=67330"},"modified":"2013-02-28T11:02:35","modified_gmt":"2013-02-28T09:02:35","slug":"filmrecension-lore","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=67330","title":{"rendered":"Filmrecension: Lore"},"content":{"rendered":"

\"lore\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Lore
\nBetyg: 4
\nPremi\u00e4r: 8 mars<\/p>\n

\u00c5ret \u00e4r 1945 och platsen ett Nazi-Tyskland i f\u00f6rfall. Bara dagar efter Hitlers sj\u00e4lvmord \u00e4r nationen ett \u00f6ppet s\u00e5r, d\u00e4r bomber slitit stycken ur jorden och trasat s\u00f6nder byggnader.
\nDet b\u00f6rjar intensivt. En familj l\u00f6ses upp, dokument br\u00e4nns och den trogna hunden skjuts i pannan. Sedan b\u00e4r det av, bort och iv\u00e4g. Kameran r\u00f6r sig nerv\u00f6st och musiken \u00e4r olycksb\u00e5dande. Lore skildrar slutet p\u00e5 en epok sedd inifr\u00e5n.<\/p>\n

Information om vad som p\u00e5g\u00e5r \u00e4r sparsam. Filmen utg\u00e5r fr\u00e5n ton\u00e5rsflickan Lore som gett filmen sin titel. P\u00e5 hennes axlar vilar inte bara ansvaret f\u00f6r syskonens \u00f6verlevnad utan \u00e4ven en tyngd och f\u00f6rvirring hon har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5. F\u00f6r Lore och hennes syskon \u00e4r barn till h\u00f6gt uppsatta nazister och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt produkter av ideal som efter f\u00fchrerns bortg\u00e5ng inte \u00e4r s\u00e4rskilt popul\u00e4ra l\u00e4ngre.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Cate Shortland (”Somersault”) arbetar med tunga symboler. Vid ett tillf\u00e4lle faller aska fr\u00e5n himlen. I n\u00e4rheten st\u00e5tar ugnarna mot skyn. Ortsbefolkningen tv\u00e5r sina h\u00e4nder, f\u00f6r snart ska g\u00e4rningar redas ut och skuld f\u00f6rdelas. Lore och hennes syskon blir d\u00e4rmed parior. De representerar ett system som precis g\u00e5tt ur tiden.<\/p>\n

Lores resa genom Tyskland \u00e4r ocks\u00e5 en inre s\u00e5dan men hennes transport till vuxen kvinna ger inte riktigt de resultat man v\u00e4ntar sig. Dessutom sv\u00e4var hennes gryende sexualitet st\u00e4ndigt mellan raderna, Cate Shortland behandlar den n\u00e4stan som ett orosmoment. Hotet om sexuellt v\u00e5ld och Lores egna vilja att bli ber\u00f6rd dansar sida vid sida p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r det sv\u00e5rt att slappna av och frestar st\u00e4ndigt p\u00e5 nerverna.<\/p>\n

Bildspr\u00e5ket \u00e4r vackert poetiskt. Tankarna g\u00e5r till mer fantasifulla verk, som fjol\u00e5rets ”Beasts of the Southern Wild”, men utan samma naivitet, och med facit p\u00e5 hand blir det valda filmspr\u00e5ket l\u00e5ngt mer sorgset.<\/p>\n

Scener d\u00e4r karakt\u00e4rerna tv\u00e4ttar sig \u00e5terkommer filmen igenom. Smutsen och den namnl\u00f6sa skulden \u2013 den som aldrig fokuseras \u2013 verkar i st\u00e4llet fastetsade i den fysiska kroppen. Det \u00e4r den osynliga historien, den dolda meningen, som \u00e4r ber\u00e4ttelsens k\u00e4rna.<\/p>\n

Cate Shortland ber\u00e4ttar en personlig historia, hennes mans tysk-judiska familj tvingades l\u00e4mna Tyskland 1936. Med detta i vetskap blir Shortlands skildring av nazisterna och deras barn djupt imponerande. Hon visar p\u00e5 en humanism som f\u00e5r ses som filmens st\u00f6rsta triumf. D\u00e4r hittar jag ocks\u00e5 den l\u00e5ga som beh\u00f6vs, det ljus i allt detta m\u00f6rker som \u00e4nd\u00e5 visar att vi kanske inte \u00e4r ondskefulla, att vi inte \u00e4r predestinerade att upprepa historiens grymheter. Trots, eller kanske p\u00e5 grund av, de sista scenernas isande insikter.<\/p>\n

Text: Robert Warreb\u00e4ck<\/strong><\/p>\n

 <\/p>\n

<iframe width=”560″ height=”315″ src=”http:\/\/www.youtube.com\/embed\/MQu8dMec-jU” frameborder=”0″ allowfullscreen><\/iframe><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Lore Betyg: 4 Premi\u00e4r: 8 mars \u00c5ret \u00e4r 1945 och platsen ett Nazi-Tyskland i f\u00f6rfall. Bara dagar efter Hitlers sj\u00e4lvmord \u00e4r nationen ett \u00f6ppet s\u00e5r, d\u00e4r bomber slitit stycken ur jorden och trasat s\u00f6nder byggnader. Det b\u00f6rjar intensivt. En familj l\u00f6ses upp, dokument br\u00e4nns och den trogna hunden skjuts i pannan. Sedan b\u00e4r det […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,51],"tags":[],"class_list":["post-67330","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-filmer","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67330","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=67330"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67330\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67342,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67330\/revisions\/67342"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=67330"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=67330"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=67330"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}