{"id":672,"date":"2008-07-21T10:27:30","date_gmt":"2008-07-21T10:27:30","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=672"},"modified":"2015-08-18T08:05:31","modified_gmt":"2015-08-18T07:05:31","slug":"kulturbloggen-pa-presskonferens-med-patti-smith","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=672","title":{"rendered":"Kulturbloggen p\u00e5 presskonferens med Patti Smith"},"content":{"rendered":"<p><strong>In i rummet p\u00e5 presskonferensen tr\u00e4der en smal, benig tjej i 60-\u00e5rs\u00e5ldern, med m\u00f6rk kappa med h\u00e5l och fransar och l\u00e5ngt, stripigt h\u00e5r. En punkikon stod f\u00f6r stj\u00e4rnnumret p\u00e5 Stockholms jazzfestivals tredje kv\u00e4ll. Jag var en av det trettiotalet reportrar och fotografer som fick tr\u00e4ffa Patti Smith p\u00e5 en presskonferens.<\/strong><\/p>\n<p>F\u00f6rsta fr\u00e5gan var f\u00f6rst\u00e5s vad hon t\u00e4nkte om att som punkens drottning spela p\u00e5 en jazzfestival.<\/p>\n<p>&#8211; Det \u00e4r inte konstigt alls att en rockmusiker spelar p\u00e5 en jazzfestival, menar Patti Smith.<\/p>\n<p>&#8211; Jag gillar jazzfestivaler, s\u00e4ger Patti Smith. Och jag \u00e4r mycket inspirerad av jazz. Som John Coltrane, Ornette Coleman, Roland Kirk och Miles Davis, de \u00e4r en del av v\u00e5ra r\u00f6tter.<\/p>\n<p>En av jazzens blommor \u00e4r improvisationen, p\u00e5pekar hon.<\/p>\n<p>&#8211; Jag improviserar ocks\u00e5 mycket i min musik.<\/p>\n<p><strong>Hur ser hon d\u00e5 p\u00e5 att hon kallas punkens drottning?<\/strong><br \/>\n&#8211; Nja, tiden g\u00e5r, idag \u00e4r jag v\u00e4l mer punkens gudmor i s\u00e5 fall, eller mormor, s\u00e4ger hon. Mitt band har v\u00e4l egentligen aldrig varit ett traditionellt punkband. Vi banade mer v\u00e4g f\u00f6r andra som kom efter oss.<\/p>\n<p>G\u00e5r sina egna v\u00e4gar, det har hon alltid gjort. Inte bryr hon sig om vad andra f\u00f6rv\u00e4ntar sig av henne heller.<\/p>\n<p>P\u00e5 fr\u00e5gan om vilken musik hon lyssnar p\u00e5 idag och inspireras av svarar hon &#8221;Wagner &#8211; och mycket opera och klassisk musik&#8221;.<\/p>\n<p>&#8221;Manu chao d\u00e5?&#8221; fr\u00e5gar en journalist och radar upp flera namn p\u00e5 nutida band.<\/p>\n<p>Jod\u00e5, det \u00e4r bra, nickar Patti Smith.<\/p>\n<p>&#8211; Vi var f\u00f6rband \u00e5t Manu Chao i Paris och jag gillade dem \u00e4ven om jag inte kan s\u00e4ga att jag brukar lyssna p\u00e5 deras skivor. Men jag menade faktiskt allvar med mitt svar. Jag lyssnar mest p\u00e5 klassisk musik. Fast en del jazz ocks\u00e5, som Coltrane.<\/p>\n<p>&#8211; Fast det \u00e4r klart, jag \u00e4r intresserad av mina v\u00e4nner, som Michael Stipe, Sinead O&#8217;Connor och Cat Power. N\u00e4r det g\u00f6r musik \u00e4r jag intresserad av vad de g\u00f6r, eftersom de \u00e4r mina v\u00e4nner.<br \/>\n<strong><br \/>\nI mina \u00f6ron<\/strong> st\u00e5r just de tre musiker hon n\u00e4mnde som sina v\u00e4nner f\u00f6r musik med mer \u201dspiritual\u201d inriktning av texterna (har ni t\u00e4nkte p\u00e5 att det ordet inte blir s\u00e5 bra p\u00e5 svenska: andlig l\u00e5ter f\u00f6r pomp\u00f6st och spirituell alldeles f\u00f6r l\u00e4ttsamt). Jag fr\u00e5gade om hon ans\u00e5g sig sj\u00e4lv vara \u201dspiritual\u201d.<\/p>\n<p>Hon v\u00e4xte ju upp med en mamma som var med i Jehovas Vittnen. Men som ton\u00e5ring br\u00f6t hon med den str\u00e4nga religi\u00f6sa uppfostran. L\u00e5ten Gloria ska vara skriven som en protest eller reaktion mot n\u00e4r religion blir f\u00f6r detaljstyrande och inskr\u00e4nker p\u00e5 gl\u00e4djen i livet.<\/p>\n<p>&#8211; Religion handlar v\u00e4l i k\u00e4rnan om kommunikation. Musik \u00e4r ocks\u00e5 en form av sprituell kommunikation, sade hon. Samspelet mellan en artist p\u00e5 scen och publiken kan ha en andlig dimension.<br \/>\nHon sade f\u00f6rresten ocks\u00e5 att hon var glad \u00f6ver att My Bloody Valentine kommit ig\u00e5ng och spela igen. De \u00e4r ocks\u00e5 hennes v\u00e4nner. Tillsammans med Kevis Shields sl\u00e4pptes nyligen Coral Sea som \u00e4r en slags ljudbok med gitarrspel i bakgrunden.<\/p>\n<p>I konvulutet till skivan st\u00e5r det att tiden innan fotografen Robert Mapplethorpe dog i aids 1989 gr\u00e4t Patti Smith oavbrutet. S\u00e5 n\u00e4r hennes v\u00e4n var borta skrev hon boken The Coral Sea, f\u00f6r att ge honom n\u00e5got annat \u00e4n t\u00e5rar.<\/p>\n<p>Hon gav ut en vanlig musikskiva med l\u00e5tar f\u00f6rra \u00e5ret. Hon g\u00e5r sina egna v\u00e4gar och n\u00e4r hon gav ut den skivan p\u00e5 Columbia Records var det ingen som sade \u00e5t henne hur hon skulle g\u00f6ra f\u00f6r att anpassa skivan till dagens marknad.<\/p>\n<p>&#8211; Ingen har kunnat best\u00e4mma \u00f6ver mig. Bara min mamma har kunnat det. Men hon har l\u00e4mnat jordelivet, s\u00e5 idag \u00e4r det ingen som s\u00e4ger \u00e5t mig vad jag ska g\u00f6ra, Min man kunde s\u00e4ga \u00e5t mig ibland, men han har ju ocks\u00e5 d\u00f6tt.<\/p>\n<p>Hon ser fundersam ut och l\u00e4gger till:<br \/>\n&#8211; Det kanske l\u00e5ter \u00f6vermodigt, men jag vill inte g\u00f6ra n\u00e5got bara f\u00f6r att det ska vara kommersiellt anpassat till marknaden.<br \/>\nOm jag kan leva p\u00e5 det \u00e4r det bra. Men jag st\u00e4ller inte upp p\u00e5 att g\u00f6ra n\u00e5got jag tycker \u00e4r skr\u00e4p f\u00f6r att det ska s\u00e4lja.<\/p>\n<p><strong>Att upptr\u00e4da<\/strong> och g\u00f6ra musik \u00e4r ett jobb, som hon trivs med. Men hon \u00e4r inte r\u00e4dd f\u00f6r att g\u00f6ra n\u00e5got annat f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig.<\/p>\n<p>&#8211; N\u00e4r jag jobbade med mitt album Horses arbetade jag samtidigt i en bokhandel, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n<p>Jo, hon \u00e4r ju extra aktuell i Sverige nu eftersom filmen om hennes liv &#8211; Dream Of Life, en film hon tycker om.<\/p>\n<p>&#8211; Det var verkligen kul att f\u00e5 g\u00f6ra den filmen. Det \u00e4r ingen vanlig rock and roll-film och Steven Sebring som gjorde den visste inte mycket om mig f\u00f6re. Han gick in f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st och var nyfiken och ville veta mer.<\/p>\n<p>Jag fr\u00e5gade henne ocks\u00e5 om det var om\u00f6jligt att vara kvinnlig rockstj\u00e4rna och mamma, med tanke p\u00e5 att hon sj\u00e4lv drog sig tillbaka fr\u00e5n det offentliga livet som rockmusiker de \u00e5ren d\u00e5 hon uppfostrade sina barn. Hon svarade inte direkt rakt p\u00e5 det, men gav ett l\u00e5ngt svar som bekr\u00e4ftade hur sv\u00e5rt det \u00e4r att vara musiker och f\u00f6r\u00e4lder:<\/p>\n<p>&#8211; Min man och jag best\u00e4mde tillsammans n\u00e4r vi fick barn att vi ville ge dem en mer vanlig uppfostran, s\u00e5dan som vi sj\u00e4lva haft som l\u00e4gre medelklass-barn. Vi ville inte vara ute p\u00e5 resande fot och turnera n\u00e4r de v\u00e4xte upp och vi ville att de skulle k\u00e4nna sina f\u00f6r\u00e4ldrar, veta hurdan deras mamma och deras pappa var.<\/p>\n<p><strong>Sedan dess<\/strong> har det g\u00e5tt m\u00e5nga \u00e5r och nu \u00e4r hennes man d\u00f6d och hon \u00e4r tillbaka p\u00e5 rockscenen och med p\u00e5 scenen har hon sin son Jackson.<\/p>\n<p>&#8211; Att ha med min son i bandet och p\u00e5 turn\u00e9er \u00e4r stort, s\u00e4ger hon. Han \u00e4r en duktig gitarrist och han utvecklas hela tiden. Det \u00e4r trevligt p\u00e5 flera niv\u00e5er att ha med honom. Det ger mig en k\u00e4nsla av att hans far, min man, ocks\u00e5 \u00e4r med h\u00e4r.<\/p>\n<p>PS. F\u00f6re presskonferensen fick vi str\u00e4nga regler av arrang\u00f6ren att st\u00e4nga av mpbiltelefonerna Problemet \u00e4r att min mobiltelefon \u00e4r min kamera. Dumt nog var jag lydig =mesig) och st\u00e4ngde av den. Fototillf\u00e4llet var dessutomi b\u00f6rjan av presskonferensen d\u00e5 jag allts\u00e5 hade mobilen avst\u00e4nd. D\u00e4rf\u00f6r har jag tyv\u00e4rr s\u00e5 d\u00e5liga bildet fr\u00e5n presskonerens &#8211; de tog jag alldeles i slutet d\u00e5 jag snabbt hade satte p\u00e5 den och som tur var lyckades spela in s\u00e5ngen. Ja pl\u00f6tsligt i slutet av presskonferensen plockade Patti Smith fram en gitarr och <a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=641\">spelade en s\u00e5ng f\u00f6r oss (som jag lagt in i den h\u00e4r bloggposten).<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2008\/07\/pattismith350.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignright size-full wp-image-673\" title=\"pattismith350\" src=\"http:\/\/sodergren.com\/kulturbloggen\/wp-content\/uploads\/2008\/07\/pattismith350.jpg\" alt=\"\" width=\"350\" height=\"268\" \/><\/a>Relaterade l\u00e4nkar:<br \/>\nMina tidigare blogginl\u00e4gg om Patti Smith p\u00e5 jazzfestivalen 2008:<br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=671\">Liveklipp fr\u00e5n konserten<\/a><br \/>\n<a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=641\">Unikt klipp fr\u00e5n presskonferensen<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.dn.se\/DNet\/jsp\/polopoly.jsp?d=2198&amp;a=802605\">DN om Coral Sea<\/a><br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.dn.se\/DNet\/jsp\/polopoly.jsp?d=2198&amp;a=806313\">H\u00e4r min rapport fr\u00e5n presskonferensen med Patti Smith f\u00f6r DN.<\/a><\/p>\n<p>Andra bloggar om: <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Punk\" rel=\"tag\">Punk<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/presskonferens\" rel=\"tag\">presskonferens<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/foto\" rel=\"tag\">foto<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/video\" rel=\"tag\">video<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Jazz\" rel=\"tag\">Jazz<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Stockholm+Jazz\" rel=\"tag\">Stockholm Jazz<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/Patti+Smith\" rel=\"tag\">Patti Smith<\/a>, <a href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/intervju\" rel=\"tag\">intervju<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>In i rummet p\u00e5 presskonferensen tr\u00e4der en smal, benig tjej i 60-\u00e5rs\u00e5ldern, med m\u00f6rk kappa med h\u00e5l och fransar och l\u00e5ngt, stripigt h\u00e5r. En punkikon stod f\u00f6r stj\u00e4rnnumret p\u00e5 Stockholms jazzfestivals tredje kv\u00e4ll. Jag var en av det trettiotalet reportrar och fotografer som fick tr\u00e4ffa Patti Smith p\u00e5 en presskonferens. F\u00f6rsta fr\u00e5gan var f\u00f6rst\u00e5s vad [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[5],"tags":[1841,4483,4564,6230],"class_list":{"0":"post-672","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-intervju","7":"tag-foto","8":"tag-presskonferens","9":"tag-punk","10":"tag-video","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=672"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/672\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":96048,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/672\/revisions\/96048"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=672"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=672"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}