{"id":66474,"date":"2013-02-13T17:47:49","date_gmt":"2013-02-13T15:47:49","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=66474"},"modified":"2017-12-01T07:30:42","modified_gmt":"2017-12-01T06:30:42","slug":"argo-och-bilden-av-den-andre-ett-par-ord-om-kritiskt-tankande-och-film","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=66474","title":{"rendered":"Argo och bilden av &#8221;Den Andre&#8221; &#8211; ett par ord om kritiskt t\u00e4nkande och film"},"content":{"rendered":"<p lang=\"sv-SE\" style=\"text-align: center;\" align=\"JUSTIFY\"><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argo1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-66476 aligncenter\" alt=\"argo1\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argo1.jpg\" width=\"284\" height=\"177\" \/><\/a><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Ben Afflecks film <em>Argo<\/em> tillh\u00f6r en av f\u00f6rra \u00e5rs mest hyllade, b\u00e5de i USA och Sverige. Filmen ber\u00e4ttar den sm\u00e5tt otroliga historien om hur en CIA-agent, med hj\u00e4lp av en minst sagt fantasifull plan, lyckas smuggla ut n\u00e5gra amerikanska diplomater ur Iran i b\u00f6rjan p\u00e5 80-talet.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Svenska filmkritiker hyllar filmens autenticitet och sp\u00e4nning. Expressens Mats R\u00e5stedt ger <em>Argo<\/em> fyra av fem getingar och skriver att &#8221;en stor del av ber\u00e4ttelsens styrka ligger i det faktum att den s\u00e5 tydligt skildrar starten p\u00e5 den v\u00e4rld vi lever i&#8221;.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Jag h\u00e5ller med R\u00e5stedt, men skulle vilja l\u00e4gga till ett par ord. Ty vi lever i en v\u00e4rld d\u00e4r hotet mot demokratin f\u00f6retr\u00e4ds av muslimska fanatiker, och dessa skildras i det mediala utrymmet som en kollektiv och hotfull massa redo att inta v\u00e4sterlandet om vi inte passar oss. <em>Argo<\/em> g\u00f6r precis detta p\u00e5 ett s\u00e5 onyanserat och ansvarsl\u00f6st s\u00e4tt att det f\u00f6rv\u00e5nar mig att ingen verkar ha reagerat s\u00e4rskilt starkt. En film som s\u00e5 tydligt stigmatiserar en hel nation och utm\u00e5lar inv\u00e5narna till vettl\u00f6sa fiender f\u00f6rtj\u00e4nar att synas lite extra. S\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 den politiska kontext vi befinner oss i. Det \u00e4r k\u00e4nsliga tider mellan Iran och USA vilket g\u00f6r att filmen fyller ytterligare en funktion f\u00f6rutom i egenskap av underh\u00e5llning. En n\u00e5got ot\u00e4ckare s\u00e5dan, om vi t\u00e4nker p\u00e5 det.<\/p>\n<p><a style=\"text-align: justify;\" href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argo2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-66485 alignleft\" alt=\"argo2\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argo2.jpg\" width=\"290\" height=\"174\" \/><\/a><\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">Ben Afflecks brott med <em>Argo<\/em> \u00e4r inte att han skapar en sp\u00e4nningsfilm, utan <i>hur<\/i> han g\u00f6r det. Det \u00e4r i hans reproducerande av den stereotypa bilden av Den Andre som skon kl\u00e4mmer. Att en svensk kritikerk\u00e5r st\u00e5r och appl\u00e5derar s\u00e5 att popcornen yr, helt omedveten om detta faktum, g\u00f6r mig fundersam.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">\u201cDen Andre\u201c som begrepp skapades av filosofen och f\u00f6rfattaren Simone de Beauvoir f\u00f6r att beskriva det avvikande, det som inte \u00e4r vi. Senare anv\u00e4nds begreppet i diskurser kring identitet och kultur. En effektivt stigmatisering av Den Andre kan enkelt anv\u00e4ndas som redskap till att skapa polarisering och fr\u00e4mlingsfientlighet gentemot andra kulturer och livs\u00e5sk\u00e5dningar. Lyckas man m\u00e5la upp bilden av Den Andre som ett hot, kan bilden anv\u00e4ndas i politiska syften.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Journalisten Christian Catomeris skriver i boken &#8221;Det ohyggliga arvet&#8221; om bilden av Den Andre att: &#8221;Det annorlunda betonas, det likartade f\u00f6rbig\u00e5s med tystnad. Syns\u00e4ttet bygger p\u00e5 en hierarkisk v\u00e4rldsbild,\u00a0d\u00e4r den ena gruppen\/kulturkretsen ofta placeras i centrum och \u00f6verst i rangordningen.&#8221;<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\"><em>Argo<\/em> fungerar p\u00e5 ett s\u00e4tt som en Alice i underlandet-historia. Vi befinner oss l\u00e4ngst ner i h\u00e5let och kan inte ta oss ut. Vi \u00e4r de amerikanska diplomaterna och vi m\u00e5ste d\u00e4rifr\u00e5n. Vi kommer att d\u00f6 om vi stannar p\u00e5 den h\u00e4r platsen, i det h\u00e4r landet. Det \u00e4r samma land som enligt FN:s atomenergiorgan IAEA utvecklar k\u00e4rnvapen, vilket amerikanska medier snabbt uppm\u00e4rksammat.<\/p>\n<p>Det \u00e4r samma land som hatar demokrati och kvinnor. Som talar h\u00f6gt och skr\u00e4nigt, som br\u00e4nner flaggor och hatar frihet. Samma land som vill d\u00f6da oss!<\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">Dessutom piskar Affleck st\u00e4ndigt upp st\u00e4mningen. Han l\u00e5ter iraniernas \u00e5sikter vara n\u00e4rmast obskyra. En kvinna i sl\u00f6ja klipps in d\u00e5 och d\u00e5, d\u00e4r hon l\u00e4ser upp monotona anklagelser gentemot USA. Kanske fungerar dessa scener som Afflecks alibi? En kvinnor\u00f6st som talar om or\u00e4ttvisa. Men vi ser \u00e4nd\u00e5, svart p\u00e5 vitt, vad som sker i filmen. Hennes ord betyder knappast n\u00e5got, oemotsagda eller ej, d\u00e5 amerikanska liv hotas. Det finns ingen f\u00f6rst\u00e5else, bara r\u00e4dsla. Den Andre talas <i>om<\/i> och inte <i>med<\/i>.<\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-66479 alignright\" alt=\"argomitt\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argomitt-300x164.jpg\" width=\"270\" height=\"148\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argomitt-300x164.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argomitt.jpg 303w\" sizes=\"auto, (max-width: 270px) 100vw, 270px\" \/><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Till suggestiv musik blir iraniernas aggressiva tonfall en viktig ingrediens i sp\u00e4nningsskapandet. D\u00e5 vi inte f\u00f6rst\u00e5r vad de s\u00e4ger, blir hotet \u00e4n mer skr\u00e4mmande. Det \u00e4r ett medvetet filmiskt knep, uppenbart f\u00f6r de flesta som inte st\u00e4nger av hj\u00e4rnan per automatik d\u00e5 bakdelen tr\u00e4ffar biostolen. Genom att portr\u00e4ttera iranierna med hotfull musik, skramlandes med kulsprutor och h\u00f6gljudda, skapar Affleck en effektiv hotbild. R\u00e4dslan f\u00f6r De Andra, och hj\u00e4lpl\u00f6sheten i att vara vilse i en kultur fr\u00e4mmande f\u00f6r oss, ska inte underskattas. Med denna r\u00e4dsla kan man styra opinionen, vinna val, bygga imperier och starta godtyckliga krig. \u00c4r fienden tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt borta fr\u00e5n oss, blir hen l\u00e4ttare att stigmatisera och bomba s\u00f6nder. En avhumaniserad fiende beh\u00f6ver man inte f\u00e4lla n\u00e5gra t\u00e5rar \u00f6ver.<\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">Daniel Lindvall p\u00e5 Arbetaren \u00e4r den kritiker som \u00e4r skarpast i sin ton mot <em>Argo<\/em>. Han menar att: &#8221;Med Tony Mendez har Ben Affleck gett den amerikanska imperialismen dess samtidigt naknaste och mest sympatiskt leende liberala ansikte.&#8221; Det \u00e4r en bra po\u00e4ng. Sympatiska huvudroller g\u00f6r underverk f\u00f6r inlevelsef\u00f6rm\u00e5gan och vad de kan t\u00e4nkas representera hamnar d\u00e4rmed i skymundan.<\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">F\u00f6rutom Lindvall ekar det dock orov\u00e4ckande tomt. Visserligen tycker m\u00e5nga svenska kritiker att filmens patriotism \u00e4r problematisk. Men det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 inget hinder eftersom det \u00e4r en &#8221;perfekt Hollywoodthriller&#8221; (enligt Daniel \u00c5lund p\u00e5 Upsala Nya Tidning som sm\u00e4ller till med h\u00f6gsta m\u00f6jliga betyg). \u00c5lund avslutar sin recension: &#8221;Men n\u00e5gon gloria s\u00e4tts inte p\u00e5 USA, filmen visar tv\u00e4rtom tydligt hur den amerikanska regimen sj\u00e4lva f\u00f6rsatt sig i situationen som lett fram till Ayatollah Khomeinis makt\u00f6vertagande och det kraftiga hat mot Amerika som kulminerade med ambassadockupationen.&#8221;\u00a0<span style=\"color: #000000;\">\u00a0<\/span>Jag h\u00e5ller med. Till viss del.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Filmens intro best\u00e5r av f\u00e4rggranna storyboards d\u00e4r den politiska bakgrunden f\u00f6rklaras. Det \u00e4r filmiskt och snyggt. Samtidigt skapar det en stark kontrast till filmens verklighet. Fr\u00e5n en f\u00e4rggrann inledning d\u00e4r det politiska spelet f\u00f6rklaras med distans, blir det pl\u00f6tsligt allvar, n\u00e4ra och &#8221;p\u00e5 riktigt&#8221; d\u00e5 USA:s ambassad stormas av en blodt\u00f6rstig folksamling. Det \u00e4r en effektiv scen. Det \u00e4r h\u00e4r och nu som r\u00e4knas. Som \u00e5sk\u00e5dare identifierar vi oss direkt med diplomaterna och deras r\u00e4dsla inf\u00f6r den annalkande faran.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">F\u00f6r visst, <em>Argo<\/em> \u00e4r sp\u00e4nnande. Kameran sveper \u00f6ver m\u00f6rk\u00f6gda massor som hela tiden verkar tr\u00e4nga sig n\u00e4rmre, samtidigt som en skakig kamera f\u00e5ngar de r\u00e4dda amerikanarnas panikslagna ansikten. Vilken mardr\u00f6m! Hotet om halshuggningar \u00e5terkommer fler \u00e4n en g\u00e5ng.<\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">Men vad vet jag. Film kanske bara \u00e4r film? Kanske r\u00e4cker det f\u00f6r kritiker att g\u00e5 p\u00e5 gratisbio, avkunna sitt betyg och skriva &#8221;vilken nagelbitare!&#8221; oavsett filmens intentioner, \u00f6ppna som dolda. Kristoffer Viita p\u00e5 SVT Kultur p\u00e5minner i alla fall i sin recension om att Affleck inte ville g\u00f6ra en politisk film, men understryker samtidigt att Afflecks manus <i>\u00e4r <\/i>politiskt.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Jag h\u00e5ller med. Film har alltid varit resultat av sin tid. En skapelse av de r\u00e5dande st\u00e4mningarna, oavsett om filmen \u00e4r ett historiskt drama eller en modern actionfilm. Den franska f\u00f6rfattaren och historikern Catherine Coquery-Vidrovitch skriver i &#8221;Kolonialismens svarta bok&#8221; att filmen som konstform i h\u00f6g grad var en f\u00f6rmedlare av kolonialtidens klich\u00e9er d\u00e5 det begav sig. Redan pionj\u00e4r-br\u00f6derna Lumi\u00e9re skojade runt med nedv\u00e4rderande stereotyper n\u00e4r filmen var ung. Coquery-Vidrovitch betonar att stereotyperna inte dog i samband med avkoloniseringen, utan fortsatte. \u00c4nda till v\u00e5ra Oscarsdagar, skulle jag vilja flika in.<\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">Edward W. Said, som mer eller mindre startade den postkoloniala diskussionen med sitt inflytelserika verk &#8221;Orientalism&#8221;, menar att araben\/muslimen p\u00e5 film och television alltid f\u00f6rekommer i ett stort antal (s\u00e5 l\u00e4nge det inte handlar om en extra ond skurk, d\u00e5 f\u00e5r han tid att h\u00e5na hj\u00e4lten). Allt som oftast f\u00f6rest\u00e4lls araben\/muslimen som uppretade folkmassor som skriker och g\u00f6r irrationella gester. Said menar vidare att bakom detta d\u00f6ljer sig det osynliga hotet om <i>jihad<\/i>. Said avslutar stycket i sin bok &#8221;Orientalism&#8221; med att skriva: &#8221;Slutsats: en skr\u00e4ck f\u00f6r att muslimerna (eller araberna) t\u00e4nker er\u00f6vra v\u00e4rlden.&#8221; Hans bok \u00e4r fr\u00e5n 1978. Inte kan v\u00e4l hans ord vara lika aktuella idag? Har vi inte kommit l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5?<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Vi kan ju alltid fr\u00e5ga Oscarsakademin om detta. Eller om det k\u00e4nns f\u00f6r l\u00e5ngt bort, varf\u00f6r inte den samlade svenska filmkritikerk\u00e5ren?<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">I en nyckelscen p\u00e5 flygplatsen tvingas de amerikanska diplomaterna (f\u00f6rkl\u00e4dda till ett filmteam) \u00e5t sidan medan en stor, arg och sk\u00e4ggig iransk soldat st\u00e5r och skriker p\u00e5 dem. Genom att f\u00f6rneka publiken undertexter skapas bilden av Den Andre \u00e4n tydligare. N\u00e4r samma soldat i ett senare skede b\u00f6rjar prata engelska, funderar jag lite p\u00e5 varf\u00f6r han inte gjorde det fr\u00e5n b\u00f6rjan. Hade det inte fungerat lika bra till den suggestiva musik som signalerar fara och underg\u00e5ng? Nej, s\u00e5 klart inte.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\"><a href=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argo3.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft\" alt=\"argo3\" src=\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/argo3.jpg\" width=\"285\" height=\"177\" \/><\/a>Men <em>Argo<\/em> \u00e4r baserad p\u00e5 verkliga h\u00e4ndelser! Ja, det \u00e4r den faktiskt. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r den h\u00f6gst manipulerande. \u201dNyckelscenen\u201d p\u00e5 flygplatsen skedde \u00f6verhuvudtaget inte. V\u00e5ra hj\u00e4ltar blev inte f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r misst\u00e4nksamma, h\u00f6gljudda och aggressiva milit\u00e4rer med stora sk\u00e4gg och kulsprutor. I st\u00e4llet gick diplomaternas flykt &#8221;smooth as silk&#8221; enligt Tony Mendez egen CIA-rapport (finns att l\u00e4sa p\u00e5 webben f\u00f6r den intresserade). Men det \u00e4r klart. Liksom de flesta svenska recensenter p\u00e5pekat s\u00e5 f\u00e5r man sv\u00e4lja slutet f\u00f6r att k\u00f6pa filmen. Vilket de unisont verkar ha gjort utan n\u00e5gon bitter eftersmak. I st\u00e4llet urs\u00e4ktar de flesta kritiker, som i alla fall \u00e4r medvetna om hur problematisk filmen \u00e4r, <em>Argo<\/em> med att den \u00e4r sp\u00e4nnande som en 70-tals thriller. Med samma resonemang skulle man kunna urs\u00e4kta rasistiska stereotyper i komedier med att de \u00e4r roliga. Men det kanske man g\u00f6r, vad vet jag.<\/p>\n<p align=\"JUSTIFY\">Att CIA-agenten Tony Mendez, av italienskt, irl\u00e4ndsk och mexikanskt ursprung, spelas av helvita regiss\u00f6ren Ben Affleck, \u00e4r ett annat problem. Detta tar amerikanska skribenten And Palladino upp i en artikel om \u00e4mnet p\u00e5\u00a0<a href=\"http:\/\/www.tailslate.net\/quality-vs-equality\/\"><span style=\"text-decoration: underline;\">Tailslate.net<\/span><\/a>. L\u00e5t mig, i st\u00e4llet f\u00f6r att recitera hans problematiserande kring fr\u00e5gan, lyfta ett citat fr\u00e5n hans artikel som jag tycker \u00e4r t\u00e4nkv\u00e4rt: &#8221;<span style=\"color: #000000;\"><i>The heyday of obvious propaganda may be behind us, but films that serve as propaganda still get made, and that is precisely what <\/i><\/span><i><span style=\"color: #000000;\">Argo <\/span><\/i><span style=\"color: #000000;\"><i>has become. By striping away the true identities of those involved, the movie only serves to foster racist attitudes, undermine Canadian valor, and could go so far as goad Americans into supporting yet another war with a Middle Eastern country.<\/i><\/span><span style=\"color: #000000;\">&#8221;<\/span><\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Det skulle vara bekl\u00e4mmande om <em>Argo<\/em> vinner en Oscar f\u00f6r b\u00e4sta film 2012. Jag f\u00f6rs\u00f6ker dock att vrida och v\u00e4nda p\u00e5 det. T\u00e4nker att det kanske startar n\u00e5gon form av debatt hos filmkritiker, att filmens halvskumma budskap och intentioner skulle synas och diskuteras. Kanske till och med att bilden filmen f\u00f6rmedlar av Iran och dess inv\u00e5nare skulle ifr\u00e5gas\u00e4ttas av de som ser igenom s\u00e5dant h\u00e4r.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Eller\u2026 v\u00e4nta nu\u2026<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">Argo fuck this movie.<\/p>\n<p lang=\"sv-SE\" align=\"JUSTIFY\">\n<p><strong>Text: Robert Warreb\u00e4ck<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ben Afflecks film Argo tillh\u00f6r en av f\u00f6rra \u00e5rs mest hyllade, b\u00e5de i USA och Sverige. Filmen ber\u00e4ttar den sm\u00e5tt otroliga historien om hur en CIA-agent, med hj\u00e4lp av en minst sagt fantasifull plan, lyckas smuggla ut n\u00e5gra amerikanska diplomater ur Iran i b\u00f6rjan p\u00e5 80-talet. Svenska filmkritiker hyllar filmens autenticitet och sp\u00e4nning. Expressens Mats [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,62],"tags":[],"class_list":["post-66474","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-medie-och-kulturpolitik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/66474","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=66474"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/66474\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":114011,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/66474\/revisions\/114011"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=66474"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=66474"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=66474"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}