{"id":66018,"date":"2013-02-06T19:35:25","date_gmt":"2013-02-06T17:35:25","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=66018"},"modified":"2013-02-15T13:15:46","modified_gmt":"2013-02-15T11:15:46","slug":"skivrecension-my-bloody-valentine-m-b-v","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=66018","title":{"rendered":"Skivrecension: My Bloody Valentine – M B V"},"content":{"rendered":"

\"mbv\"<\/a><\/p>\n

Artist: My Bloody Valentine<\/strong>
\n Titel: M B V<\/strong>
\n Betyg: 5<\/strong><\/p>\n

\u00c4nda sedan arbetet med\u00a0Loveless<\/em>\u00a0var p\u00e5 v\u00e4g att driva skivbolaget Creation i konkurs har mytbildningen kring My Bloody Valentines kompromissl\u00f6sa perfektionism varit en av de faktorer som bidragit till bandets charm.\u00a02013 – mer \u00e4n tv\u00e5 decennier efter Loveless<\/em> – hade vi ju vant oss vid tanken. Det skulle antagligen aldrig komma ett nytt My Bloody Valentine-album. Inte ens n\u00e4r de i december f\u00f6rra \u00e5ret\u00a0tog till sitt Facebook-konto f\u00f6r att meddela att albumet var f\u00e4rdigmixat\u00a0trodde vi v\u00e4l p\u00e5 allvar att vi faktiskt skulle f\u00e5 h\u00f6ra det inom en rimlig framtid.\u00a0Men s\u00e5 chocksl\u00e4pptes s\u00e5 sent som i l\u00f6rdags detta nya opus, som allts\u00e5 b\u00e4r titeln M B V,<\/em> via bandets hemsida. Fast sidan kraschade, s\u00e5 f\u00f6r min del vaknade jag upp till bandets tredje album\u00a0f\u00f6rst p\u00e5 s\u00f6ndagen. Nu har jag haft tid att sm\u00e4lta mina intryck.<\/p>\n

\u00d6ppningssp\u00e5ret She Found Now<\/em>\u00a0b\u00f6rjar i samma subtila anda som Sometimes<\/em>; lugnande, symfoniskt och dr\u00f6mskt. Det \u00e4r som att tiden st\u00e5tt stilla. Kevin Shields lika androgyna som \u00e5terh\u00e5llsamma r\u00f6st vilar strax ovanf\u00f6r det milda\u00a0gitarrbruset. Om du sluter dina \u00f6gon k\u00e4nns det som att du f\u00f6rflyttas till ett nyvaket tillst\u00e5nd mellan dr\u00f6m och verklighet, vilket inger en vacker och betryggande k\u00e4nsla.\u00a0I efterf\u00f6ljande Only Tomorrow<\/em>\u00a0\u00e4r det Bilinda Butchers tur att ta \u00f6ver mikrofonen. Hennes r\u00f6st \u00e4r \u00e4ven den ett vitalt inslag i My Bloody Valentines sound, n\u00e4r gitarren vrids upp \u00e4r det ofta hon som med sin r\u00f6st bidrar med bandets varma och mer sensuella sida. P\u00e5 M B V<\/em> sjunger hon p\u00e5 fem utav de nio sp\u00e5ren och en l\u00e5t, atmosf\u00e4riska\u00a0If This and Yes<\/em>, bygger helt och h\u00e5llet p\u00e5 samspelet mellan hennes r\u00f6st och en eteriskt ljudande keyboard.<\/p>\n

New You<\/em>, som efter att den premi\u00e4rspelades live snabbt d\u00f6k upp p\u00e5 YouTube under namnet Rough Song<\/em>,\u00a0\u00e4r antagligen skivans mest l\u00e4ttillg\u00e4ngliga \u00f6gonblick. Den b\u00f6rjar poppigt med en synth och Kevin Shields rena kompgitarr innan basen blir mer framtr\u00e4dande vilket driver l\u00e5ten i en ny riktning som tycks vara lite mer munter \u00e4n resten av albumet. Pl\u00f6tsligt stannar alla instrument upp, allt som \u00e4r kvar \u00e4r ett trumfill signerat Colm O’Coisoigs innan resten av instrumenten kommer in igen tillsammans med Bilinda Butchers mjuka r\u00f6st. Efterf\u00f6ljande In Another Way<\/em> \u00e4r ytterligare en h\u00f6jdpunkt. Den bjuder inledningsvis p\u00e5 en mer attackerande ljudbild \u00e4n n\u00e5got vi har h\u00f6rt hittills p\u00e5 albumet, men l\u00e5ten utvecklas i takt med att gitarrljudet skiftar karakt\u00e4r och en symfonisk synthmelodi kommer in och ers\u00e4tter Bilindas r\u00f6st.\u00a0Insturmentala Nothing Is<\/em>\u00a0med sitt monotona trumkomp \u00e4r sedan en \u00f6desm\u00e4ttad str\u00e4cka till avslutningsnumret Wonder 2<\/em> som mer eller mindre l\u00e5ter som en uppdaterad version av You Made Me Realise<\/em>. Fast med flygplansliknande flanger-effekter och drum’n’bass-inspirerade (?!?) trummor.<\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n Loveless<\/em>, som formade en hel generations syn p\u00e5 musik samtidigt som den p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt var ett dokument av d\u00e5tidens indiescen, \u00e4r\u00a0M B V<\/em>\u00a0en mer udda historia. Den tycks inte riktigt passa in n\u00e5gonstans, det \u00e4r mer konstverk \u00e4n popalbum. Har man sett Creation-dokument\u00e4ren Upside Down<\/em> f\u00e5r man k\u00e4nslan av att bitarna p\u00e5 Loveless<\/em> f\u00f6ll p\u00e5 plats \u00f6ver en natt, nu l\u00e5ter det mer anstr\u00e4ngt. Grejen med M B V<\/em> \u00e4r att det l\u00e5ter s\u00e5 anstr\u00e4ngt. Kevin Shields lyckas f\u00e5nga k\u00e4nslan av en perfektionists kamp f\u00f6r att f\u00e5 varenda liten ton att l\u00e5ta som det ska – om det s\u00e5 tar tjugotv\u00e5 \u00e5r.\u00a0Det \u00e4r omissk\u00e4nneligt My Bloody Valentine, men med en tvist.\u00a0Huruvida du kommer gilla\u00a0M B V<\/em>\u00a0eller inte beror p\u00e5 helt enkelt p\u00e5 den enkla variabeln om du gillar My Bloody Valentine.<\/p>\n

B\u00e4sta sp\u00e5r: She Found Now, New You, In Another Way<\/p>\n