{"id":65321,"date":"2013-01-19T21:00:31","date_gmt":"2013-01-19T19:00:31","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=65321"},"modified":"2013-01-23T08:27:02","modified_gmt":"2013-01-23T06:27:02","slug":"dramatens-uppsattning-av-som-loven-i-vallombrosa-imponerar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=65321","title":{"rendered":"Dramatens upps\u00e4ttning av Som l\u00f6ven i Vallombrosa imponerar"},"content":{"rendered":"

\"Som<\/a><\/p>\n

Som l\u00f6ven i Vallombrosa
\nDramaten, Lilla scenen
\nPremi\u00e4r den 17 januari 2013<\/p>\n

Tre generationer m\u00f6ts, som vanligt, p\u00e5 sommarsemestern i familjens sommarhus i b\u00f6rjan av 90-talet. Den n\u00e4ra fyra timmar l\u00e5nga pj\u00e4sen utspelar sig p\u00e5 en och samma scen: sommarhusets veranda. Bakgrunden \u00e4r ljus och trivsam men familjemedlemmarna \u00e4r inte lyckliga.<\/p>\n

Vi k\u00e4nner igen temat i Som l\u00f6ven i Vallombrosa \u2013 en dysfunktionell familj d\u00e4r relationerna knakar och sj\u00e4lvk\u00e4nslorna vacklar. Som Leif Zern skriver i DNs recension:<\/p>\n

Det beh\u00f6vs bara n\u00e5gra minuter f\u00f6r att k\u00e4nslan av d\u00e9j\u00e0 vu ska infinna sig. Fyra personer uppradade p\u00e5 en sommarveranda, ivrigt pratande f\u00f6rbi varandra, s\u00e5 virtuost f\u00e5ngade p\u00e5 kornet att man undrar var man sett och h\u00f6rt dem f\u00f6rut. I verkligheten eller p\u00e5 teatern?<\/p><\/blockquote>\n

Denna k\u00e4nsla \u00e4r n\u00e5got som Lars Nor\u00e9n l\u00e5ter sina roller framh\u00e5lla vid upprepade tillf\u00e4llen. Den unge svartkl\u00e4dde dramatikern Samuel (Hannes Meidal ) kritiserar till exempel den naturalistiska borgerliga teatern d\u00e4r sk\u00e5despelarna \u00e4ltar sina problem, v\u00e4nda mot publiken. Detta unga, pretenti\u00f6se Lars Nor\u00e9n-alterego har sin \u00e4ldre och mer desillusionerade version i Reine Brynolfssons Olof, ocks\u00e5 han svartkl\u00e4dd.<\/p>\n

De sj\u00e4lvironiska metateatrala inslagen ger ett absurt anslag \u00e5t den annars svarta skildringen, och f\u00f6rest\u00e4llningen lockar till betydligt fler skratt \u00e4n vad som \u00e4r vanligt under en Lars Nor\u00e9n-pj\u00e4s.<\/p>\n

Den st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende dialogen \u00e4r fantastisk, realistisk samtidigt som den \u00e4r som en melodisk symfoni. Ofta p\u00e5g\u00e5r flera parallella samtal utan att man missar n\u00e5got. Rollprestationerna imponerar:<\/p>\n

Stina Ekblad som den sj\u00e4lvupptagna, dominanta och bekr\u00e4ftelses\u00f6kande sk\u00e5despelerskan Lena; Reine Brynolfsson som den typiske konstn\u00e4rsmannen som slits mellan kvinnorna, of\u00f6rm\u00f6gen att se sitt eget ansvar; Ylva Ekblad som Lenas syster Sonja \u2013 den sj\u00e4lvuppoffrande modern\/hustrun\/dottern som till slut f\u00e5r nog av sin egen roll; Johan Holmberg som den tr\u00e5kige och bittre brodern; Iwar Wiklander som den gamle, gn\u00e4llige och ogine fadern; Bj\u00f6rn Granath som den till synes v\u00e4lanpassade l\u00e4karen Gabriel; Hans Klinga som den tafatte och tr\u00e5nande kusinen Umberto och de tv\u00e5 ungdomarna: Marianne Vassbotn Klasson som den vackra, men psykotiska Clara \u2013 sinnebilden f\u00f6r kvinnlighet och of\u00f6rst\u00f6rdhet \u2013 och Hannes Meidal som den lovande dramatikern Samuel.<\/p>\n

Titeln kommer fr\u00e5n John Miltons Paradise lost: \u201dDet finns lika m\u00e5nga olyckliga sj\u00e4lar i helvetet som det finns l\u00f6v i Vallombrosa\u201d. Men den tydligaste referensen i pj\u00e4sen \u00e4r Tjeckovs M\u00e5sen. Klara har spelat Nina i M\u00e5sen p\u00e5 teatern, samtidigt \u00e4r hon Nina som faller f\u00f6r Olof\/Trigorin. Det g\u00e5r att se andra paralleller till M\u00e5sen och Tjeckov, men det g\u00e5r ocks\u00e5 att bara se Som L\u00f6ven i Vallombrosa som en spegling av verkligheten. En verklighet d\u00e4r m\u00e4nniskor genomlever sina liv st\u00e4ndigt blickande efter en annan, mer lycklig tillvaro.<\/p>\n

Regiss\u00f6ren Vibeke Bjelke s\u00e4ger i programmet:<\/p>\n

Och m\u00e4nniskorna i pj\u00e4sen l\u00e4ngtar hela tiden. L\u00e4ngtar efter n\u00e5got annat, l\u00e4ngtar till New York eller Toscana, men ocks\u00e5 efter n\u00e5got annat, n\u00e5got de inte kan definiera eller beskriva. Ett annat full\u00f6digare liv.<\/p><\/blockquote>\n

I rollerna
\nSonja: Ylva Ekblad
\nFredrik: Bj\u00f6rn Granath
\nLena: Stina Ekblad
\nOlof: Reine Brynolfsson
\nJohn: Iwar Wiklander
\nGabriel: Johan Holmberg
\nSamuel: Hannes Meidal
\nUmberto: Hans Klinga
\nClara: Marianne Vassbotn Klasson<\/p>\n

Regi: Vibeke Bjelke
\nScenografi och kostym: Steffen Aarfing
\nLjus: Ellen Ruge
\nPeruk och mask: Peter Westerberg, Johan Lundstr\u00f6m (praktikant fr\u00e5n StDH)<\/p>\n

\"Som<\/a><\/p>\n

Bild 1: Stina Ekblad och Reine Brynolfsson. Bild 2: Hannes Meidal, Hans Klinga, Reine Brynolfsson, Johan Holmberg, Marianne Vassbotn Klasson, Iwar Wiklander, Ylva Ekblad, Stina Ekblad och Bj\u00f6rn Granath. Foto Roger Stenberg<\/p>\n

Relaterat: recensioner i Svenska Dagbladet<\/a><\/strong> och Expresse<\/a>n<\/strong>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Som l\u00f6ven i Vallombrosa Dramaten, Lilla scenen Premi\u00e4r den 17 januari 2013 Tre generationer m\u00f6ts, som vanligt, p\u00e5 sommarsemestern i familjens sommarhus i b\u00f6rjan av 90-talet. Den n\u00e4ra fyra timmar l\u00e5nga pj\u00e4sen utspelar sig p\u00e5 en och samma scen: sommarhusets veranda. Bakgrunden \u00e4r ljus och trivsam men familjemedlemmarna \u00e4r inte lyckliga. Vi k\u00e4nner igen temat […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,31],"tags":[1366,3224,4692,5392],"class_list":["post-65321","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teaterrecension","tag-dramaten","tag-lars-noren","tag-reine-brynolfsson","tag-stina-ekblad","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/65321","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=65321"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/65321\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":65506,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/65321\/revisions\/65506"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=65321"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=65321"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=65321"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}