{"id":65282,"date":"2013-01-22T23:59:43","date_gmt":"2013-01-22T21:59:43","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=65282"},"modified":"2013-01-24T10:13:32","modified_gmt":"2013-01-24T08:13:32","slug":"skivrecension-torres-torres","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=65282","title":{"rendered":"Skivrecension: Torres – Torres"},"content":{"rendered":"

\"torres\"<\/a><\/p>\n

Artist: Torres<\/strong>
\n Titel: Torres<\/strong>
\n Betyg: 4<\/strong><\/p>\n

”I wanted this record to be the most honest version of itself that it could be, and ultimately that meant that it needed to remain unpolished and fairly raw. I left in a few imperfect vocal takes because I thought it sounded more human that way.”<\/em><\/p>\n

Historien bakom Torres<\/em><\/a>, debutalbumet fr\u00e5n\u00a0den 22-\u00e5riga Nashville-bon Mackenzie Scott, \u00e4r v\u00e4rd att n\u00e4mna. Hennes f\u00f6r\u00e4ldrar sparade ihop pengar f\u00f6r att ge henne en Gibson-335 i julklapp. D\u00e4refter spelade hon in hela albumet i ett hus i Tennessee inom loppet av fem dagar. Resultatet \u00e4r k\u00e4nslostr\u00f6mmar i sin renaste form, lyckligtvis f\u00f6revigade p\u00e5 band. Det analoga ljudet \u00e4r varmt och bitvis opolerat.\u00a0Det \u00e4r som att man kan h\u00f6ra hur ljudet studsar mot v\u00e4ggarna och det knarriga tr\u00e4golvet b\u00f6rjar vibrera en aning.<\/p>\n

Texterna \u00e4r reflekterande, djupa och personliga medan grunden \u00e4r det unika soundet fr\u00e5n hennes distade Gibson-gitarr som s\u00e4llan backas upp av mer \u00e4n trummor och str\u00e5k.\u00a0Det \u00e4r s\u00e5 br\u00e4ckligt, det l\u00e5ter som att det ska spricka vilken sekund som helst. Samtidigt \u00e4r det just detta r\u00e5a och ocensurerade uttryck som, i likhet med tidiga Cat Power, framh\u00e4ver de intimaste – men st\u00f6rsta – av k\u00e4nslor. ”Don’t give up on me just yet” sjunger hon i Chains<\/em>\u00a0– en av m\u00e5nga h\u00f6jdpunkter p\u00e5 skivan – och det l\u00e5ter som att hon sjunger direkt till dig. F\u00f6r en stund stannar v\u00e4rlden upp och allt annat k\u00e4nns ov\u00e4sentligt. S\u00e5 vad v\u00e4ntar du p\u00e5 – sl\u00e4ck lamporna, ta fram stearinljusen och ta dig tiden att lyssna igenom \u00e5rets kanske hittills mest \u00e4rliga album. Varf\u00f6r inte b\u00f6rja med Honey<\/em>, en l\u00e5t som med all sannolikhet kommer finnas med n\u00e4r vi sammanfattar musik\u00e5ret 2013.<\/p>\n

B\u00e4sta sp\u00e5r: Honey, Jealousy & I, Chains<\/p>\n