{"id":65175,"date":"2013-01-16T11:37:14","date_gmt":"2013-01-16T09:37:14","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=65175"},"modified":"2013-01-16T11:37:14","modified_gmt":"2013-01-16T09:37:14","slug":"synopsishandlingen-i-veckans-operabio-maria-stuarda-pa-fhp-digitala-biografkedja","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=65175","title":{"rendered":"Synopsis\/handlingen i veckans operabio – Maria Stuarda p\u00e5 FHP digitala biografkedja"},"content":{"rendered":"

\"Maria<\/a><\/p>\n

Foto: Metropolitan Opera<\/p>\n

P\u00e5 l\u00f6rdag kan du uppleva en av Gaetano Donizeti\u00b4s s.k. ”drottningoperor” direkt fr\u00e5n Metropolitan Opera i New York p\u00e5 en biograf tillh\u00f6rande Folkets Hus\/Parkers digitala biografkedja.<\/p>\n

H\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om medverkande och handlingen i verket som en f\u00f6rberedelse inf\u00f6r l\u00f6rdagens f\u00f6rest\u00e4llning. F\u00f6r du kommer v\u00e4l?<\/p>\n

Du kan l\u00e4sa mer om f\u00f6rest\u00e4llningen i ett tidigare inl\u00e4gg\u00a0h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Maria Stuarda<\/b><\/p>\n

Komposit\u00f6r och librettist<\/b><\/p>\n

Musik: Gaeteno Donizetti Text: Giuseppe Bardari efter Schillers drama<\/p>\n

Premi\u00e4r<\/b><\/p>\n

Uruppf\u00f6rande: Neapel, Teatro San Carlo 18 oktober 1834 under namnet Buondelmonte.V\u00e4rldspremi\u00e4r: Milano, Teatro alla Scala, 30 december 1835. Svensk premi\u00e4r: Stockholm. Operan 27 januari 1990.<\/p>\n

Produktionsteam<\/b><\/p>\n

Dirigent:Maurizio Benini<\/p>\n

Regiss\u00f6r:David McVicar<\/p>\n

Scenografi:John Macfarlane<\/p>\n

Koreografi:Leah Hausman<\/p>\n

Roll r\u00f6sttyp och s\u00e5ngare<\/b><\/p>\n

Maria Stuarda (Maria Stuart) sopran Joyce DiDonato<\/p>\n

Elisabetta (drottning Elisabeth) mezzosopran Elza van den Heever<\/p>\n

Robert, greve av Leicester tenor Matthew Polenzani<\/p>\n

Giorgio Talbot bas Matthew Rose<\/p>\n

Lord Guglielmo Cecil baryton Joshua Hopkins<\/p>\n

Anna Kennedy sopran Maria Zifchak<\/p>\n

Bakgrund<\/b><\/p>\n

Maria Stuart, drottning av Skottland, har tvingats abdikera och fly efter att den skotska adeln gjort uppror. Maria var katolik fr\u00e5n f\u00f6dseln, kr\u00f6ntes till drottning vid nio m\u00e5naders \u00e5lder, blev som barn f\u00f6rlovad med kronprinsen av Frankrike och v\u00e4xte upp vid det franska hovet. Blott 18 \u00e5r gammal \u00e5terv\u00e4nde hon till Skottland efter att hennes make, kung Frans II, hastigt avlidit. Hon var drottning av Frankrike i drygt ett \u00e5r. Det blev i l\u00e4ngden om\u00f6jligt f\u00f6r henne att kontrollera den protestantiska skotska adeln och v\u00e4rja sig fr\u00e5n uppror, konspirationer och mordf\u00f6rs\u00f6k, och Maria tog d\u00e4rf\u00f6r sin tillflykt till England och kusinen Elisabet. Men Marias n\u00e4rvaro i det protestantiska England \u00e4r inte helt oproblematisk f\u00f6r Elisabet och hennes r\u00e5dsm\u00e4n. Maria \u00e4r Tudor-\u00e4ttling och de engelska katolikerna ser henne d\u00e4rf\u00f6r som r\u00e4ttm\u00e4tig arvinge till Henrik VIII (Elisabet f\u00f6rklarades vara o\u00e4kting efter att kungen avr\u00e4ttade hennes mor Anna Boleyn). En engelsk utredning av det skandal\u00f6sa mordet p\u00e5 Marias andre make Henry, lord Darnley, antyder att hon kan ha varit inblandad och anv\u00e4nds som f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att h\u00e5lla den forna drottningen av Skottland insp\u00e4rrad i flera \u00e5r.<\/p>\n

Akt I<\/b><\/p>\n

Whitehall Palace, London. Hela det engelska hovet firar. Hertigen av Anjou, bror till kungen av Frankrike, har friat till drottning Elisabet och folket v\u00e4ntar sp\u00e4nt p\u00e5 att l\u00e4ndernas allians ska tillk\u00e4nnages. Elisabet anl\u00e4nder, men inombords \u00e4r hon fortfarande villr\u00e5dig n\u00e4r det g\u00e4ller frieriet. Hennes hj\u00e4rta har l\u00e4nge klappat f\u00f6r favoriten Robert Dudley, earlen av Leicester, men p\u00e5 sistone tycks hans intresse ha svalnat. Talbot, earlen av Shrewsbury och Maria Stuarts f\u00e5ngvaktare, tar tillf\u00e4llet i akt att be drottningen sl\u00e4ppa Maria fri. Drottningens sekreterare Cecil menar att s\u00e5 l\u00e4nge Maria lever utg\u00f6r hon ett hot mot Englands stabilitet. Elisabet vill inte tala om kusinen men fruktar innerst inne att det \u00e4r hon som \u00e4r det nya f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r Leicesters \u00f6mma k\u00e4nslor. Under \u00e5ren i Frankrike var Leicester n\u00e4mligen f\u00f6rtjust i den unga Maria och uppvaktade henne flitigt. N\u00e4r Leicester kommer ger Elisabet honom i uppdrag att \u00f6verl\u00e4mna en ring till den franske ambassad\u00f6ren som bevis f\u00f6r att hon accepterar Anjous frieri. Leicester verkar t\u00e4mligen ober\u00f6rd och Elisabet stormar iv\u00e4g – hennes v\u00e4rsta farh\u00e5gor verkar ha besannats. N\u00e4r Talbor och Leicester blir ensamma \u00f6verr\u00e4cker Talbot ett brev och ett miniatyrportr\u00e4tt fr\u00e5n Maria. Marias liv h\u00e4nger p\u00e5 en sk\u00f6r tr\u00e5d, nu n\u00e4r hon blivit s\u00e5 intimt f\u00f6rknippad med de engelska katolikernas kuppf\u00f6rs\u00f6k. Leicester blir h\u00e4nf\u00f6rd vid \u00e5synen av portr\u00e4ttet och sv\u00e4r att hj\u00e4lpa Talbot befria Maria. Talbot ger sig av och Elisabet \u00e5terv\u00e4nder utan sitt hov. Hon tvivlar p\u00e5 Talbots lojalitet och kr\u00e4ver att f\u00e5 l\u00e4sa brevet som Leicester h\u00e5ller i handen. Brevet inneh\u00e5ller en v\u00e4djan fr\u00e5n Maria till Elisabet om att bevilja henne en audiens. T\u00e5rar v\u00e4ller upp i drottningens \u00f6gon. Kvick att utnyttja situationen f\u00e5r Leicester drottningen att f\u00f6lja med p\u00e5 jakt n\u00e4ra Marias f\u00e4ngelse, s\u00e5 att han kan anordna ett hemligt m\u00f6te mellan de b\u00e4gge drottningarna. Elisabet \u00e4r misst\u00e4nksam men g\u00e5r med p\u00e5 favoritens f\u00f6rslag.<\/p>\n

Maria Stuart gl\u00e4ds \u00f6ver att ha f\u00e5tt tillst\u00e5nd av Talbot att vandra fritt i parken utanf\u00f6r Fotheringhay Castle. Hon springer ifr\u00e5n sin s\u00e4llskapsdam Hannah Kennedy och t\u00e4nker p\u00e5 de lyckliga dagarna i frihet n\u00e4r hon bodde i Frankrike. Pl\u00f6tsligt h\u00f6rs hornst\u00f6tar fr\u00e5n den kungliga jakten. Hon h\u00f6r Elisabets namn ropas och blir som paralyserad. Snart ska hon \u00e4ntligen f\u00e5 tr\u00e4ffa sin kusin. Leicester har ridit i f\u00f6rv\u00e4g f\u00f6r att f\u00f6rbereda Maria p\u00e5 m\u00f6tet och ber henne upptr\u00e4da underd\u00e5nigt f\u00f6r att f\u00e5 Elisabet att tycka synd om henne. Han betygar henne sin k\u00e4rlek och trofasthet och f\u00f6rs\u00e4krar att detta \u00e4r nyckeln till hennes frihet. Jakts\u00e4llskapet \u00e4r framme och Leicester skyndar sig att h\u00e4lsa p\u00e5 Elisabet. Drottningen \u00e4r uppvarvad och misst\u00e4nksam. N\u00e4r hon ser Leicesters engagemang f\u00f6r Maria blir hon svartsjuk. Talbot leder fram Maria till Elisabet och de b\u00e5da kvinnorna ser varandra i \u00f6gonen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Maria \u00f6vervinner sin stolthet och visar sig underd\u00e5nig, men Elisabet upptr\u00e4der \u00f6verl\u00e4gset och anklagar henne f\u00f6r omoral, mord och f\u00f6rr\u00e4deri. Leicester f\u00f6rs\u00f6ker sl\u00e4ta \u00f6ver det hela och lugna Maria, men detta provocerar bara Elisabet ytterligare. Maria har n\u00e5tt gr\u00e4nsen f\u00f6r vad hon t\u00e5l och attackerar Elisabet verbalt. Hon kallar Elisabet f\u00f6r horunge och s\u00e4ger att hon van\u00e4rar och befl\u00e4ckar Englands tron. Vakterna griper Maria och sl\u00e4par tillbaka henne till f\u00e4ngelset.<\/p>\n

Akt II<\/b><\/p>\n

Ytterligare en tid har passerat. Maria har varit insp\u00e4rrad p\u00e5 Fotheringhay under allt str\u00e4ngare f\u00f6rh\u00e5llanden. Elisabets gifterm\u00e5l med Anjou har runnit ut i sanden. Cecil har funnit bevis f\u00f6r att Maria varit inblandad i en katolsk konspiration f\u00f6r att m\u00f6rda drottningen. Han l\u00e4gger Marias d\u00f6dsdom p\u00e5 skrivbordet i Whitehall Palace, men Elisabet tvekar att skriva under den. Om hon g\u00f6r det skickar hon inte bara en monark av guds n\u00e5de till graven, hon g\u00f6r sig dessutom till fiende f\u00f6r hela det katolska Europa. Cecil uppmanar henne att vara st\u00e5ndaktig; att l\u00e5ta Maria leva kan kosta henne sj\u00e4lv livet. Han s\u00e4ger att hela England st\u00e5r bakom Elisabet. N\u00e4r Leicester kommer in i rummet finns inte l\u00e4ngre n\u00e5gon tvekan – Elisabet skriver nonchalant under ordern och r\u00e4cker den till Cecil. En f\u00f6rf\u00e4rad Leicester v\u00e4djar till henne att visa n\u00e5d och \u00e5terkalla ordern. Elisabet beordrar honom d\u00e5 att bevittna avr\u00e4ttningen. Leicester s\u00e4ger att hon s\u00e4nt en syster i d\u00f6den och g\u00e5r.<\/p>\n

P\u00e5 Fotheringhay f\u00f6rbannar Maria sitt \u00f6de. Pl\u00f6tsligt tr\u00e4der Cecil och Talbot in f\u00f6r att ber\u00e4tta att hon ska d\u00f6 n\u00e4stf\u00f6ljande morgon. Cecil erbjuder henne en protestantisk pr\u00e4st under de sista timmarna, men hon v\u00e4grar ilsket och ber honom g\u00e5. Talbot f\u00e5r stanna kvar. Han ber\u00e4ttar att Leicester kommer att vara p\u00e5 plats och f\u00f6rs\u00f6ker tr\u00f6sta henne. Maria \u00e4r pl\u00e5gad av sp\u00f6ken fr\u00e5n det f\u00f6rg\u00e5ngna och vill bikta sig, men eftersom Cecil v\u00e4grar l\u00e5ta henne tr\u00e4ffa en katolsk pr\u00e4st s\u00e5 \u00e4r det om\u00f6jligt. Hj\u00e4rtat hennes \u00e4r tungt av blodiga minnen fr\u00e5n Skottland, som morden p\u00e5 hennes favorit David Rizzio och maken lord Darnley. Talbot erbjuder sig att bli hennes biktfader och hon l\u00e4ttar sitt hj\u00e4rta f\u00f6r honom. Maria erk\u00e4nner att hon oavsiktligen dragits in i den engelske katoliken Anthony Babingtons planer p\u00e5 att m\u00f6rda Elisabet. Tillsammans med Talbot ber Maria om Guds f\u00f6rl\u00e5telse och hon bereder sig p\u00e5 att d\u00f6.<\/p>\n

Tidigt n\u00e4sta morgon samlas Marias bedr\u00f6vade tj\u00e4nare utanf\u00f6r den stora salen i Fotheringhay, d\u00e4r Maria ska halshuggas. Drottningen g\u00f6r entr\u00e9. Hon ber dem sluta gr\u00e5ta eftersom d\u00f6den \u00e4r hennes befriare. Hannah f\u00e5r en silkesn\u00e4sduk att binda f\u00f6r hennes \u00f6gon med innan slutet. Maria leder hush\u00e5llet i b\u00f6n. En kanonsalva tillk\u00e4nnager att avr\u00e4ttningen strax ska \u00e4ga rum och Cecil kommer med vakterna f\u00f6r att eskortera Maria in i salen. Elisabet har gett order om att Marias sista \u00f6nskningar ska uppfyllas, och Maria ber d\u00e5 att f\u00e5 ta med sig Hannah som st\u00f6d. Till Cecil s\u00e4ger hon att hon f\u00f6rl\u00e5ter sin kusin och ber att hennes blod ska sk\u00f6lja bort hatet mellan dem. Leicester st\u00f6rtar in. Han \u00e4r uppr\u00f6rd och \u00e4nnu mer s\u00e5 n\u00e4r kanonsalvor tillk\u00e4nnager att stunden \u00e4r kommen. Maria lugnar honom. Hon \u00e4r l\u00e4ttad \u00f6ver att f\u00e5 d\u00f6 s\u00e5 n\u00e4ra honom. Maria ber att England ska skonas fr\u00e5n Guds vrede, och ikl\u00e4dd martyrskapets r\u00f6da f\u00e4rg bestiger hon plattformen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Foto: Metropolitan Opera P\u00e5 l\u00f6rdag kan du uppleva en av Gaetano Donizeti\u00b4s s.k. ”drottningoperor” direkt fr\u00e5n Metropolitan Opera i New York p\u00e5 en biograf tillh\u00f6rande Folkets Hus\/Parkers digitala biografkedja. H\u00e4r kan du l\u00e4sa mer om medverkande och handlingen i verket som en f\u00f6rberedelse inf\u00f6r l\u00f6rdagens f\u00f6rest\u00e4llning. F\u00f6r du kommer v\u00e4l? Du kan l\u00e4sa mer om […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[1806,9321,9041],"class_list":{"0":"post-65175","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-folkets-husparkers-digitala-biografkedja","8":"tag-maria-stuarda-donizettiopera","9":"tag-operabio-fran-metropolitan-opera-i-new-york","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/65175","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=65175"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/65175\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":65176,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/65175\/revisions\/65176"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=65175"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=65175"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=65175"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}