{"id":64807,"date":"2013-01-06T15:18:27","date_gmt":"2013-01-06T13:18:27","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=64807"},"modified":"2013-01-06T20:26:53","modified_gmt":"2013-01-06T18:26:53","slug":"trojanerna-fran-the-met-i-new-york-en-opera-med-all-inklusive","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=64807","title":{"rendered":"Trojanerna fr\u00e5n The Met i New York- en opera med all inklusive"},"content":{"rendered":"

\"trojanernaslutscen2013\"<\/a><\/p>\n

Fransk opera och Grand Op\u00e9ra tillh\u00f6r inte precis mina favoritoperor vilket f\u00f6rmodligen beror p\u00e5 att \u00e4r s\u00e4llsynta p\u00e5 repertoaren. Enligt min planering hade jag t\u00e4nkt att se Meyerbeer\u00b4s Robert le diable p\u00e5 Covent Garden, men tyv\u00e4rr fick jag inte ihop schemat, mest p\u00e5 grund av att jag ville kombinera det med ett annat operabes\u00f6k.<\/p>\n

Definitionen p\u00e5 Grand Op\u00e9ra \u00e4r att verket skall best\u00e5 av fem akter , inneh\u00e5lla ett eller flera balletinslag och helst behandla en historiks h\u00e4ndelse och det kan man ju absolut konstatera att Hector Berlioz, \u201dTrojanerna\u201d g\u00f6r.<\/p>\n

I min v\u00e4rld \u00e4r Hector Berlioz mest k\u00e4nd f\u00f6r sin fantastiska \u201dSymfonie Fantastique\u201d, men som operakomposit\u00f6r \u00e4r han i princip helt ok\u00e4nd f\u00f6r mig \u00e4ven om jag naturligtvis k\u00e4nner till n\u00e5gra av hans operor varav \u201dTrojanerna\u201d kanske \u00e4r den mest k\u00e4nda.<\/p>\n

\u201dTrojanerna\u201d kan man kanske p\u00e5st\u00e5 egentligen best\u00e5r av tv\u00e5 operor varav den f\u00f6rsta delen utspelas i Troja och den andra delen utspelas i Kartago vid drottning Didos hov.<\/p>\n

Musikaliskt anser jag att f\u00f6rsta delen var helt f\u00f6rf\u00e4rligt \u00e5tminstone som operamusik. Visst det var dramatiskt pampigt och inte helt utan fantastiska solist- och framf\u00f6r allt utomordentliga k\u00f6rpartier. Det g\u00e5r dock inte att beskriva musiken som s\u00e4rskilt ber\u00f6rande, vilket jag anser \u00e4r viktigt f\u00f6r att jag skall f\u00e5 en stor operaupplevelse.<\/p>\n

I verkets andra del blev dock musiken n\u00e5got annorlunda men egentligen inte s\u00e4rskilt mer ber\u00f6rande nu heller med n\u00e5gra undantag Till de mest ber\u00f6rande avsnitten r\u00e4knar jag h\u00e4r Iopas s\u00e5ng, som n\u00e4rmast fick mitt hj\u00e4rta att st\u00e5 still. De eleganta och vackra balettinslagen gjorde detta till ett av de mest ber\u00f6rande inslagen i \u201dTrojanerna\u201d. Ett annat inslag som var ytterst ber\u00f6rande var n\u00e4r Hylas, en sj\u00f6man, som gestaltades av tenoren Paul Appleby, sj\u00f6ng. Ytterligare en h\u00f6jdpunkt.<\/p>\n

P\u00e5 de st\u00f6rre solistinsatserna kan jag absolut inte klaga p\u00e5 Susan Graham var magnifik som Dido och kompletterades utm\u00e4rkt av Karen Gargill som sj\u00f6ng partiet som Anna, hennes syster. D\u00e5 gick mina tankar till Montserrat Caball\u00e9, n\u00e4r hon stod p\u00e5 toppen av sin karri\u00e4r. En annan stark insats svarade den amerikanska mezzosopranen Julie Boulianne f\u00f6r i partiet som Aeneas son Ascanius.<\/p>\n

P\u00e5 de manliga insatserna, som den f\u00f6r mig helt ok\u00e4nde amerikanske tenoren Bryan Hymel, svarade f\u00f6r finns bara de allra h\u00f6gsta lovorden. Vilken insats, vilken succ\u00e9. Appl\u00e5derna rev n\u00e4stan ner huset och det var ytterst v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt.<\/p>\n

En annan ytterst kraftfull insats svarade den koreanske basen Kwangchul Youn f\u00f6r i sitt parti som Narbal, en av drottningens r\u00e5dgivare.<\/p>\n

Det fanns \u00e4ven ytterligare goda s\u00e5nginsatser att rapportera om , men h\u00e4r har jag valt att lyfta fram mina absoluta favoriter<\/p>\n

Den scenografiska l\u00f6sningen signerad Maria Bj\u00f6rnson, som annars kanske \u00e4r mest k\u00e4nd f\u00f6r att ha skapat scenografin till Andrew Lloyd Webbers \u201dPhantom of the Opera\u201d, var utomordentligt kraftfull och effektiv, s\u00e4rskilt eftersom man hade anv\u00e4nt sig av scenen i tv\u00e5 plan. Faktiskt n\u00e5got av det b\u00e4sta jag har sett scenocrafiskt sedan jag upplevde Es Devlins scenografi i \u201dParsifal\u201d och \u201dDen fiffige lille raev\u201d p\u00e5 DKT under 2012.<\/p>\n

Kostymerna, som Anita Yavick svarade f\u00f6r var ocks\u00e5 mycket eleganta, st\u00e5tliga och vackra och ljuset hanterades mycket v\u00e4l av James F Ingalls.<\/p>\n

Balettdansen var mycket vackra och eleganta och dessa var koreograferade av Doug Varone.<\/p>\n

Metropolitans operak\u00f6r imponerade som vanligt storligen och s\u00e4rskilt herrk\u00f6ren i slutet av operan var magnifik,men det skall ju ocks\u00e5 konstateras att just k\u00f6rens och d\u00e5 menar jag hela k\u00f6ren, var kanske den st\u00f6rsta beh\u00e5llningen i f\u00f6rsta delan av verket.<\/p>\n

Metropolitans orkester under ledning av Fabio Luisi svarade som vanligt f\u00f6r en utm\u00e4rkt ja en n\u00e4stan \u00f6verv\u00e4ldigande insats, inte minst med tanke p\u00e5 den l\u00e5nga speltiden.<\/p>\n

Avslutningsvis kan jag konstatera att Berlioz episka verk imponerade, men dess f\u00f6rstas del hade \u00e5tminstone jag g\u00e4rna sluppit.<\/p>\n

Bj\u00f6rn Ekblom skriver \u00a0i sin recension i Nya Lidk\u00f6pingstidningen f\u00f6ljande:<\/p>\n

 <\/p>\n

Det jag framf\u00f6r allt vill lyfta fram i denna produktion, \u00e4r det musikaliska. Mets f\u00f6rstedirigent Fabio Luisi visade \u00e5ter att han har en enorm k\u00e4nsla f\u00f6r den musik han leder och Berlioz\u00b4 musik \u00e4r verkligen episkt m\u00e5lande. Det \u00e4r sv\u00e5rt att l\u00e5ta bli att t\u00e4nka p\u00e5 Wagner d\u00e5 man upplever denne lysande symfoniker och orkestreringens m\u00e4stare, som ju Berlioz \u00e4r. I denna de stora k\u00e4nslornas opera kastas man mellan de olika sinnesst\u00e4mningar, som musiken s\u00e5 hudn\u00e4ra m\u00e5lar upp. N\u00e5got som Luisi, s\u00e5ngarna och musikerna verkligen tog fasta p\u00e5.<\/p>\n

N\u00e4r Marcello Giordani i rollen som Aenas hoppade av efter en mindre lyckad premi\u00e4r, s\u00e5 hoppade Bryan Hymel in i rollen med kort varsel. Och vilket inhopp! En bl\u00e4ndande spintotenor med en b\u00f6jlighet i r\u00f6stklangen som lyfte upp rollen till h\u00f6ga h\u00f6jder. Honom h\u00f6r jag g\u00e4rna mer av!<\/p>\n

Som den trojanska sierskan Cassandra h\u00f6rde vi Deborah Voigt. Lite m\u00e4rkligt, eftersom rollens tessitura \u00e4r en mezzosoprans, medan ju Voigt \u00e4r en dramatisk sopran. M\u00e5h\u00e4nda ligger rollens h\u00f6jdtoner lite f\u00f6r h\u00f6gt f\u00f6r en mezzo. Hur som helst var hennes kraftfulla r\u00f6st perfekt i den dramatiska rollen.<\/p>\n

Perfekt var ocks\u00e5 Susan Graham i rollen som Kartagernas drottning Dido. Med sin varma och tons\u00e4kra mezzor\u00f6st m\u00e5lade hon p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt alla de k\u00e4nslor, som hon slits mellan i operans tre sista akter.<\/p>\n

\u00c5ter var det en s\u00e5nguppvisning av stora m\u00e5tt och jag har sv\u00e5rt att lyfta fram n\u00e5gon enskild s\u00e5ngare ur den omfattande rollistan. Ingen var svag och den unge, f\u00f6r mig ok\u00e4nde, tenor, som sj\u00f6ng den inledande sj\u00f6mansvisan i akt V, borde ha en lysande s\u00e5ngarkarri\u00e4r framf\u00f6r sig.<\/p>\n

Scenografin var stor i sin enkelhet. Fonden dominerades av en stor cirkul\u00e4r \u00f6ppning, d\u00e4r mycket av rollernas visioner visades. D\u00e5 Dido tog sitt liv i slutscenen, s\u00e5 projicerades taket i Panteon i \u00f6ppningen, som en tydlig vink om vad romarna senare i historiens kulle g\u00f6ra med staden, efter Catos envisa mantra<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt anser jag, att Kartago b\u00f6r f\u00f6rst\u00f6ras!<\/p><\/blockquote>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt anser jag, att l\u00f6rdagen sk\u00e4nkte mig en stor, fem timmar l\u00e5ng, ren operanjutning.<\/p>\n

 <\/p>\n

Produktionsteam<\/b><\/p>\n

Dirigent:Fabio Luisi<\/p>\n

Regiss\u00f6r: Francesca Zambello<\/p>\n

Scenografi: Maria Bj\u00f6rnson<\/p>\n

Kostymdesign: Anita Yavich<\/p>\n

Ljusdesigner: James F. Ingalls<\/p>\n

Koreografi: Doug Varone<\/p>\n

TV-regiss\u00f6r: Barbara Willis Sweete<\/p>\n

Part I: La prise de Troie<\/b><\/p>\n

Roll\/r\u00f6sttyp\/s\u00e5ngare<\/b><\/p>\n

Cassandra sopran Deborah Voigt<\/p>\n

Coroebus baryton Dwayne Croft<\/p>\n

Aeneas tenor Bryan Hymel<\/p>\n

Ascanius mezzosopran Julie Boulianne<\/p>\n

Priam bas Julien Robbins<\/p>\n

Hecuba sopran Theodora Hanslowe<\/p>\n

Helenus tenor Eduardo Valdes<\/p>\n

Andromache sopran Jacqueline Antaramian<\/p>\n

Astyanax Connell C. Rapavy<\/p>\n

Panthus bas Richard Bernstein<\/p>\n

Hector’s Ghost bas David Crawford<\/p>\n

Part II: Les Troyens \u00e0 Carthage<\/b><\/p>\n

Dido mezzzosopran Susan Graham<\/p>\n

Anna alt Karen Cargill<\/p>\n

Narbal bas Kwangchul Youn<\/p>\n

Iopas tenor Eric Cutler<\/p>\n

Ascanius mezzosopran Julie Boulianne<\/p>\n

Aeneas tenor Bryan Hymel<\/p>\n

Mercury bas Kwangchul Youn<\/p>\n

Hylas tenor Paul Appleby<\/p>\n

Trojansk soldat bas Paul Corona<\/p>\n

Trojansk soldat bas James Courtney<\/p>\n

Priam’s Ghost bas Julien Robbins<\/p>\n

Coreobus’s Ghost baryton Dwayne Croft<\/p>\n

Cassandra\u00b4s Ghost sopran Edyta Kulczak<\/p>\n

Hector’s Ghost bas David Crawford<\/p>\n

Laoco\u00f6n Alex Springer<\/p>\n

Royal Hunt Couple Julia Burrer Andrew Robinson<\/p>\n

Dido’s Court Duet Christine McMillan Eric Otto<\/p><\/blockquote>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fransk opera och Grand Op\u00e9ra tillh\u00f6r inte precis mina favoritoperor vilket f\u00f6rmodligen beror p\u00e5 att \u00e4r s\u00e4llsynta p\u00e5 repertoaren. Enligt min planering hade jag t\u00e4nkt att se Meyerbeer\u00b4s Robert le diable p\u00e5 Covent Garden, men tyv\u00e4rr fick jag inte ihop schemat, mest p\u00e5 grund av att jag ville kombinera det med ett annat operabes\u00f6k. Definitionen […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16],"tags":[9256],"class_list":{"0":"post-64807","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"tag-trojanerna-direkt-fran-new-york-pa-fhps-digtala-biografkedja","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64807","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=64807"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64807\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64816,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64807\/revisions\/64816"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=64807"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=64807"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=64807"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}