![\"omheten\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/omheten-300x200.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u00d6mheten \u00d6mheten \u00e4r en stark f\u00f6rest\u00e4llning, men allra starkast \u00e4r den i de avsnitt n\u00e4r den skildrar vad som h\u00e4nder n\u00e4r n\u00e5gon i familjen drabbas en f\u00f6rg\u00f6rande sjukdom som snabbt f\u00f6r till d\u00f6den. N\u00e4r vi st\u00e5r d\u00e4r, utl\u00e4mnade och bara vill skrika av \u00e5ngest.<\/p>\n \u00d6mheten handlar om det unga homosexuella paret Rasmus och Benjamin. Rasmus har f\u00e5tt aids och b\u00f6rjar bli synligt sjuk och nu kommer hans f\u00f6r\u00e4ldrar p\u00e5 bes\u00f6k – och de vet inte att Rasmus \u00e4r sjuk. \u00d6mheten skildrar den \u00e5ngest som Rasmus lever med, d\u00f6ds\u00e5ngest och bitterhet \u00f6ver att vara s\u00e5 ung, 25 \u00e5r, och veta att livet snart \u00e4r slut. Benjamin tvingas vara stark och st\u00e5 ut, fast han pl\u00e5gas o\u00e4ndligt: han ser sin \u00e4lskade bli sjukare och elakare – och han vet att han sj\u00e4lv troligen kommer att bli lika sjuk, men d\u00e5 har han inte Rasmus vid sin sida, f\u00f6r d\u00e5 har Rasmus d\u00f6tt.<\/p>\n Det \u00e4r en stark pj\u00e4s – och extra aktuell nu n\u00e4r Jonas Gardells tv-serie ”Torka aldrig t\u00e5rar utan handskar” som f\u00f6rdjupar ber\u00e4ttelsen precis visats p\u00e5 SVT.<\/p>\n En stol, en h\u00f6g med LP-skivor, en madrass och en liten gammal tjock-tv st\u00e5r utspridda p\u00e5 golvet. P\u00e5 tv:n snurrar tv-program fr\u00e5n mitten av 1980-talet. Vi placeras direkt in i tidepoken. Olof Palme har nyligen m\u00f6rdats och v\u00e4rlden har uppt\u00e4ckt aids som sk\u00f6rdar hundratusentals, miljoner d\u00f6dsoffer.<\/p>\n De sm\u00e5 detaljerna ber\u00e4ttar s\u00e5 mycket och vi ser l\u00e4genheten framf\u00f6r oss, l\u00e4genheten d\u00e4r tv\u00e5 unga vackra m\u00e4n, Benjamin och Rasmus, lever tillsammans bohemiskt. De \u00e4lskar varandra – men n\u00e5got \u00e4r fel. Rasmus \u00e4r tr\u00f6tt, hostar, \u00e4r arg och f\u00f6rtvivlad och elak. Han har f\u00e5tt aids. Det \u00e4r tungt f\u00f6r honom och Benjamin, och d\u00e5 p\u00e5 1980-talet var inte bromsmedicinerna s\u00e5 utvecklade, hiv utvecklades i princip alltid till aids.<\/p>\n Men allra b\u00e4st blir Stadsteatern upps\u00e4ttning av \u00d6mheten n\u00e4r Rasmus f\u00f6r\u00e4ldrar kommer och f\u00f6rest\u00e4llningen skildrar mer \u00e4n \u00e5ngesten kring hiv och aids. Av och till br\u00e4nner f\u00f6rest\u00e4llningen till och blir mer allm\u00e4ngiltig och skildrar tr\u00e4ffs\u00e4kert hur m\u00e4nniskor agerar n\u00e4r de drabbas av katastrofer.<\/p>\n Katarina Ewerl\u00f6f och Ralph Carlsson som Rasmus mamma och pappa kan tyckas \u00f6verdrivet skildrade men den som n\u00e5gonsin drabbats av personlig tragedi k\u00e4nner igen hur vi kan agera, hur pappan sj\u00e4lviskt utropar ”Men t\u00e4nk p\u00e5 mitt hj\u00e4rta” och hur f\u00f6r\u00e4ldrarna vill ge Benjamin skulden. Varf\u00f6r kunde inte Benjamin ha drabbats ist\u00e4llet? fr\u00e5gar de.<\/p>\n F\u00f6rest\u00e4llning brinner till ofta och d\u00e5 blir jag helt uppslukad av den men samtidigt \u00e4r det emellan\u00e5t b\u00e5de seg och alltf\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4gbar trots att alla fyra sk\u00e5despelarna \u00e4r duktiga. Den var en halvtimme l\u00e4ngre \u00e4n det var sagt i f\u00f6rv\u00e4g. Jag tror att n\u00e4r sk\u00e5despelarna f\u00e5tt n\u00e5gra f\u00f6rest\u00e4llningars rutin kommer det sega ha skalats bort.<\/p>\n I rollerna Foto: Carl Thorborg<\/p>\n L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om Stockholms stadsteater<\/a>, Jonas Gardell<\/a>, hiv<\/a>, aids<\/a>, teaterkritik<\/a>, scenkonst<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00d6mheten Av Jonas Gardell Regi Jonna Nordenski\u00f6ld Scenografi Sven Haraldsson Kostym och mask Patricia Svajger Ljus William Wenner Ljud Joel Sahlin Stockholms stadsteater Premi\u00e4r 14 december 2012 \u00d6mheten \u00e4r en stark f\u00f6rest\u00e4llning, men allra starkast \u00e4r den i de avsnitt n\u00e4r den skildrar vad som h\u00e4nder n\u00e4r n\u00e5gon i familjen drabbas en f\u00f6rg\u00f6rande sjukdom som […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31],"tags":[9139,9138,7503,4955,5420,7643],"class_list":["post-64205","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","tag-aids","tag-hiv","tag-jonas-gardell","tag-scenkonst","tag-stockholms-stadsteater","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64205","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=64205"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64205\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64339,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64205\/revisions\/64339"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=64205"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=64205"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=64205"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nAv Jonas Gardell
\nRegi Jonna Nordenski\u00f6ld
\nScenografi Sven Haraldsson
\nKostym och mask\tPatricia Svajger
\nLjus William Wenner
\nLjud Joel Sahlin
\nStockholms stadsteater<\/a>
\nPremi\u00e4r 14 december 2012<\/p>\n![\"omhetenbenjamin\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/omhetenbenjamin-300x199.jpg\")
De tv\u00e5 sk\u00e5despelarna \u00e4r j\u00e4tteduktiga, Kristofer Kamiyasu imponerar i rollen som Benjamin som m\u00e5ste vara stark och h\u00e5lla ihop f\u00f6rh\u00e5llandet, men som har s\u00e5 mycket \u00e5terh\u00e5llen f\u00f6rtvivlan. Bj\u00f6rn Elgerd \u00e4r s\u00e5 trov\u00e4rdig som Rasmus som pendlar mellan att vara elakt k\u00e4nslokall och liten, sk\u00f6r och svag och \u00f6mhetst\u00f6rstade.<\/p>\n
\nRasmus – Bj\u00f6rn Elgerd
\nBenjamin – Kristofer Kamiyasu
\nMamma – Katarina Ewerl\u00f6f
\nPappa – Ralph Carlsson<\/p>\n![\"omheten2\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/omheten2-300x199.jpg\")
<\/p>\n![\"omheten3\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/omheten3-300x199.jpg\")
<\/p>\n![\"omheten4\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/omheten4-300x199.jpg\")
<\/p>\n![\"omheten5\"](\"http:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/omheten5-300x199.jpg\")
<\/p>\n