{"id":63547,"date":"2012-12-02T10:09:37","date_gmt":"2012-12-02T08:09:37","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=63547"},"modified":"2012-12-04T15:06:15","modified_gmt":"2012-12-04T13:06:15","slug":"why-powerty-stark-serie-dokumentarer-i-svt-om-fattigdomen-i-varlden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=63547","title":{"rendered":"Why Poverty – stark serie dokument\u00e4rer i SVT om fattigdomen i v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Vi som v\u00e4xte upp andra halvan av 1960-talet och f\u00f6ljde den politiska utvecklingen under 1970-talet, minns hur England med flera koloniall\u00e4nder exploaterade sina kolonier i bland annat Afrika. Runt om i Sverige demonstrerades mot detta. En radikal svensk ung generation kr\u00e4vde sj\u00e4lvst\u00e4ndighet f\u00f6r de l\u00e4nder som i \u00e5tskilliga \u00e5r blivit bestulna p\u00e5 sina r\u00e5varor, levt under f\u00f6rtryck och fattigdom.
\nFlertalet kolonier blev ocks\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndiga stater, men fattigdom och arvet fr\u00e5n kolonialtiden levde kvar och autonomi \u00e4r inte detsamma som politisk demokrati eller v\u00e4lst\u00e5nd f\u00f6r alla.<\/p>\n

F\u00f6r var och en som f\u00f6ljt SVTs filmvecka p\u00e5 temat, \u201dWhy powerty\u201d, och som minns den s\u00e5 kallade frig\u00f6relser\u00f6relsen p\u00e5 60-70-talet finner snart att kolonialism\/imperialism har f\u00e5tt ett annat mer kl\u00e4dsamt ansikte. Vi har ett konsumtionsinriktat samh\u00e4lle d\u00e4r v\u00e5r livsstil helt klart beror p\u00e5 att det finns l\u00e4nder som producerar v\u00e5ra varor mer eller mindre gratis.<\/p>\n

\u201dWhy Powerty\u201d \u00e4r en viktig fr\u00e5ga att st\u00e4lla, vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 orsakerna, s\u00e4ger Eva Hamilton, VD p\u00e5 SVT inf\u00f6r temastarten. 71 l\u00e4nder har under veckan visat samma filmer, haft debattprogram, kortfilmer och inslag om fattigdomen i v\u00e4rlden. Det \u00e4r en otrolig manifestation d\u00e4r Public Service visar musklerna genom att kunna s\u00e4nda bra informativ, skickligt och bra gjord film utan inslag av konsumentinriktad reklam.<\/p>\n

Hur skulle det sett ut om filmen \u201dV\u00e4lkommen till v\u00e4rlden\u201d hade avbrutits av ett inslag med en v\u00e4lm\u00e5ende mamma vars enda bekymmer var barnets bl\u00f6ja eller bambamat.<\/p>\n

\"\"<\/a>Why Powerty besvaras i sista filmen, \u201dVi fattiga\u201d. Det \u00e4r regiss\u00f6ren, Ben Lewis, som gjort en historisk expos\u00e9 \u00f6ver fattigdomen fram till idag. Filmen \u00e4r en mixning av animation och intervjuer och oerh\u00f6rt v\u00e4lgjord. Om jag skulle s\u00e4ga att l\u00f6sningen p\u00e5 problemen \u00e4r n\u00e4rst\u00e5ende, ljuger jag. F\u00f6r sanningen \u00e4r som en av de ekonomiska experterna s\u00e4ger, att fattigdomen idag har ett annat ansikte och att det l\u00e5ng v\u00e4g att g\u00e5. Att ge m\u00e4nniskor pengar i handen har anv\u00e4nts i tusentals \u00e5r gentemot fattiga, utan att det f\u00f6r\u00e4ndrat. Och de l\u00e4nder som idag tar sig ur den absoluta fattigdomen, diskvalificeras av internationellt kapital som flyttar till andra mer fattiga och l\u00e5gl\u00f6nearbetande m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Antalet fattiga i v\u00e4rlden har minskat, s\u00e4ger en av de intervjuade, men andra p\u00e5pekar att glappet mellan fattiga och rika har \u00f6kat. Den fattiga h\u00e4lften av m\u00e4nskligheten har mindre \u00e4n 3 procent av hush\u00e5llens inkomster, en \u00f6kning till 5 procent skulle minska oj\u00e4mlikheten betydligt. Utfl\u00f6det fr\u00e5n fattiga l\u00e4nder motsvarar 100 miljarder dollar det \u00e4r 8-10 g\u00e5nger mer \u00e4n det totala bist\u00e5ndet per \u00e5r i dollar r\u00e4knat. Att gr\u00e4nserna blivit \u00f6ppnare g\u00e4ller bara kapital och rika. En herrfris\u00f6r fr\u00e5n Indien skulle inte ens f\u00e5 inresetillst\u00e5nd till ett v\u00e4stland \u00e4n mindre arbete.<\/p>\n

Det finns l\u00f6sningar som fri utbildning, m\u00f6jlighet att tj\u00e4na pengar p\u00e5 sin mark, f\u00f6rs\u00f6rja sig av odling och skapa produktion utifr\u00e5n behov. Men n\u00e4r det hittas mer radikala l\u00f6sningar tar de rika och medelklassen \u00f6ver utan att spilla av sig till de l\u00e4gsta. F\u00f6r oss som \u00e4r vana vid en relativt stark medelklass, kanske resonemanget om att en l\u00f6sning \u00e4r att v\u00e4stv\u00e4rlden skapar en fattigmansklass likt den i de fattiga l\u00e4nderna. Det \u00e4r knappast en utveckling vi vill se men en bit p\u00e5 v\u00e4g \u00e4r vi trots detta idag. Huvudsvaret p\u00e5 varf\u00f6r fattigdom \u00e4r bristande j\u00e4mlikhet, inte mellan k\u00f6nen utan mellan l\u00e4nder och levnadsvillkor och m\u00f6jlighet att p\u00e5verka sitt system.<\/p>\n

Men \u00e4ven om v\u00e4stv\u00e4rlden tar f\u00f6r sig av de fattiga l\u00e4nderna \u00e4r det ocks\u00e5 i V\u00e4st som kampen kan f\u00f6ras delvis. Vi minns n\u00e5gra av oss, Bob Geldofs gigantiska Live Aid-gala 1985 d\u00e4r det samlades in miljoner till sv\u00e4ltkatastrofen i Etiopien.<\/p>\n

Bono har alltid haft ett socialt engagemang och tillsammans med Bob Geldof \u00e4r de tv\u00e5 namnen synonymt f\u00f6r kampen mot fattigdom. Fr\u00e5n Live Aid till Make poverty history har de bett om v\u00e5ra pengar. Men har deras konserter och kampanjer haft n\u00e5gon effekt, fr\u00e5gar sig filmens upphovsman, Bosse Lindquist, som f\u00f6ljt paret under n\u00e5gra \u00e5r i deras arbete.<\/p>\n

Att det inte var s\u00e5 enkelt att bara starta en insamling till mat och vatten ins\u00e5g Bob Geldof ganska snart. Inte minst kritisk var r\u00f6sterna i de l\u00e4nder man ville hj\u00e4lpa som upplevde att de blev \u00f6verk\u00f6rda och utan m\u00f6jlighet att vara delaktiga. I samarbete med Bono startades en mer genomt\u00e4nkt och politiserad lobbystrategi som gick rakt in i de stora rummen och beslutsfattarna i v\u00e4rlden. Bono fick Clinton att officiellt s\u00e4ga att USA skulle eftersk\u00e4nka skulderna till de fattiga l\u00e4nderna, men till den slutliga uppg\u00f6relsen var det betydligt h\u00e5rdare. Geldof och Bono har idag kontor och medarbetare i de l\u00e4nder man arbetar f\u00f6r och har insett betydelsen av att samverka f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5l. Se filmen som \u00e4r v\u00e4lgjord, sp\u00e4nnande och ett historiskt dokument om vad man kan och inte kan g\u00f6ra. Men fr\u00e5gan om det haft n\u00e5gra effekter fick den svar! I Agenda s\u00f6ndagen den 25 nov svarade Hans Rosling, professor i internationell h\u00e4lsa, menade att den formen av insatser kan ha effekter och fick det genom att merparten av v\u00e4stv\u00e4rldens skuldkrav till utvecklingsl\u00e4nderna avskrevs.<\/p>\n

Brian Hills, V\u00e4lkommen till v\u00e4rlden, visar under vilka otroligt olika villkor vi f\u00f6ds till runt om i v\u00e4rlden. Han reste runt i v\u00e4rden f\u00f6r att se en ny generation f\u00f6das och han st\u00e4ller fr\u00e5gan \u201dvad \u00e4r v\u00e4rst, att f\u00f6das fattig eller att d\u00f6 fattig?\u201d 130 miljoner barn f\u00f6ds i v\u00e4rlden varje \u00e5r. Om barnet f\u00f6ds i Kambodja \u00e4r sannolikheten att familjen liver p\u00e5 mindre \u00e4n 7 kr om dagen. I Sierra Leone ett av Afrikas fattigaste l\u00e4nd \u00e4r chansen att n\u00e5 ett \u00e5rs \u00e5lder h\u00e4lften s\u00e5 stor om i \u00f6vriga v\u00e4rlden. 78 utbildade barnmorskor p\u00e5 en befolkning p\u00e5 n\u00e4rmre 6 miljoner. Ett nyf\u00f6tt barn i den h\u00e4r regionen har ungef\u00e4r samma \u00f6verlevnadschanser om ett barn som f\u00f6ddes i Europa p\u00e5 1700-talet.<\/p>\n

Ett par filmer till f\u00f6rtj\u00e4nar att tas upp h\u00e4r, Ljusets M\u00f6drar av Mona Eldaief och Jehane Noujaim, var ljuset i m\u00f6rkret. Fr\u00e5gan blev, \u00e4r det kvinnor som skall r\u00e4dda v\u00e4rlden. Tv\u00e5 nomadkvinnor fr\u00e5n Jordanien v\u00e4ljs ut att \u00e5ka till Indien till Barefoot College f\u00f6r att l\u00e4ra sig montera solf\u00e5ngare och anv\u00e4nda solenergi. De \u00e4r b\u00e4gge analfabeter och lever i socialt system d\u00e4r mannen har makten. Men filmen visar att n\u00e4r kvinnor f\u00e5r kunskap och inser att kunskapen leder till n\u00e5got b\u00e4ttre f\u00f6r alla s\u00e5 g\u00e5r de efter h\u00e5rd kamp segrande ur striden. I det omr\u00e5de d\u00e4r en av kvinnorna bor drivs hela beduinsamh\u00e4llet med energi fr\u00e5n de solf\u00e5ngare hon l\u00e4rde sig g\u00f6ra i Indien. Byn fick inte bara b\u00e4ttre milj\u00f6 utan ocks\u00e5 en h\u00e5llbar milj\u00f6utveckling.<\/p>\n

Afrika \u00e4r den kontinent som har den b\u00e4st gynnsamma ekonomiska utvecklingen enligt FN, men hj\u00e4lpen kommer fr\u00e5n mer samvetsl\u00f6sa partners som ser m\u00f6jligheten i r\u00e5varutillg\u00e5ngar och jordbruksmark. L\u00e4nder erbjuds stora ekonomiska ers\u00e4ttningar f\u00f6r att l\u00e5ta kinesiska och amerikanska intressen ta \u00f6ver driften och kontrollen \u00f6ver naturtillg\u00e5ngarna. Man lovar utbildning, sjukhus och b\u00e4ttre standard f\u00f6r de m\u00e4nniskor som \u00e4r med och jobbar. Men n\u00e4r t.ex. Malis nye president sa stopp till utl\u00e4ndsk medverkan stoppade de internationella bankerna de utlovade l\u00e5nen till Mali. B\u00f6nder som s\u00e5lt sin jord blev utan pengar och intressenterna for vidare till Nigeria d\u00e4r det fanns ett st\u00f6rre intresse fr\u00e5n regeringen att s\u00e4lja ut jordbruksmarken.<\/p>\n

Zambia har en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta kopparfyndigheter. \u00c4nd\u00e5 lever st\u00f6rre delen av landets befolkning i armod. Pengarna fr\u00e5n kopparn f\u00f6rsvinner till rika l\u00e4nder i v\u00e4stv\u00e4rlden. Filmaren Christofer Guldbrandsen beskriver ett ruttet system och bes\u00f6ker vinnaren – en v\u00e4lm\u00e5ende by i Schweiz. D\u00e4r bor n\u00e4mligen Ivan Glasenberg, chef f\u00f6r gruvf\u00f6retaget Glencore en av stor\u00e4garna till koppargruvorna i Zambia.<\/p>\n

Kina \u00e4r det ekonomiska undret parallellt med Indien. D\u00e4r f\u00f6renas politisk diktatur med total kapitalism. Det inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor p\u00e5 landet lever fattigt och slitsamt, jobbar h\u00e5rdare f\u00f6r att ge sina barn bra utbildning och framtid. Men i ett land d\u00e4r pengar \u00e4r makt och kontrollen obefintlig \u00f6kar antalet s.k. privata universitet\/college dit ungdomar med l\u00e5ga betyg f\u00e5r betala dyrt f\u00f6r att registrera sig utan att f\u00e5 den utbildning de lovats. Examensbevisen skrivs ut utan att eleven ens beh\u00f6vt delta i lektioner. Ofta saknas b\u00e5de lokaler och l\u00e4rare. I Kina kallas de v\u00e4lutbildade ungdomarna f\u00f6r Myror och filmen Myrornas Krig, visar hur sv\u00e5rt det \u00e4r att vara ung och f\u00e5 ett jobb ocks\u00e5 i Kina.<\/p>\n

V\u00e4rlden \u00e4r oj\u00e4mlik och f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att lyckas beror p\u00e5 var i v\u00e4rlden vi f\u00f6ds. Vi talar om de stora problemen med ungdomsarbetsl\u00f6shet i Sverige och Europa och \u00f6vriga v\u00e4stv\u00e4rlden. Men vi ser bara v\u00e5ra problem f\u00f6r ungdomsarbetsl\u00f6shet \u00e4r ett problem v\u00e4rlden \u00f6ver. Allt fler unga m\u00e4nniskor utbildar sig, skaffar akademiska examens. Men det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att konkurrens h\u00e5rdnar inom gruppen, f\u00f6r det \u00e4r de b\u00e4st l\u00e4mpade, de med b\u00e4st kontakter, sociala f\u00f6ruts\u00e4ttningar som klarar sig b\u00e4st. D\u00e4remot \u00e4r det helt klart l\u00e4ttare att vara ung arbetsl\u00f6s i Sverige \u00e4n i Kina eller Indien.<\/p>\n

Vi kan bidra var och en i liten skala, som att sluta k\u00f6pa billiga kl\u00e4der tillverkade i l\u00e5gl\u00f6nefabriker i Kina eller Pakistan, kr\u00e4va b\u00e4ttre villkor f\u00f6r de m\u00e4nniskor som arbetar i fabrikerna och 20 kr till f\u00f6r en T-shirt kan inneb\u00e4ra utbildning f\u00f6r barn till arbetare i Pakistan eller f\u00e4rre timmar barnarbete.<\/p>\n

Vill ni se Why Powerty och skapa en egen uppfattning. Se filmerna i lugn och ro. G\u00e5 in p\u00e5 SVT Ply Why Powerty<\/strong><\/a>.<\/p>\n

Vill ni se en lite humoristisk och rolig film p\u00e5 temat Why powerty se d\u00e5 Wilbur, Indiens f\u00f6rsta Youtubestj\u00e4rna som \u00e5ker till slummen i Calcutta och f\u00f6rklarar fattigdomen p\u00e5 sitt s\u00e4tt<\/a>.<\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om dokument\u00e4rer<\/a>, film<\/a>, SVT<\/a>, fattigdom<\/a>, internationellt<\/a>, globalt<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi som v\u00e4xte upp andra halvan av 1960-talet och f\u00f6ljde den politiska utvecklingen under 1970-talet, minns hur England med flera koloniall\u00e4nder exploaterade sina kolonier i bland annat Afrika. Runt om i Sverige demonstrerades mot detta. En radikal svensk ung generation kr\u00e4vde sj\u00e4lvst\u00e4ndighet f\u00f6r de l\u00e4nder som i \u00e5tskilliga \u00e5r blivit bestulna p\u00e5 sina r\u00e5varor, levt […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20],"tags":[9070,1677,2021,56,12286,5544],"class_list":{"0":"post-63547","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"tag-dokumentarer","8":"tag-fattigdom","9":"tag-globalt","10":"tag-internationellt-politik-nyheter","11":"tag-film","12":"tag-svt","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/63547","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=63547"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/63547\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":63684,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/63547\/revisions\/63684"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=63547"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=63547"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=63547"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}