{"id":62833,"date":"2012-11-16T09:09:22","date_gmt":"2012-11-16T07:09:22","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=62833"},"modified":"2012-11-16T09:09:22","modified_gmt":"2012-11-16T07:09:22","slug":"recension-nederlands-dans-theater-pa-livebio-lyxigt-ar-bara-fornamnet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=62833","title":{"rendered":"Recension: Nederlands Dans Theater p\u00e5 livebio: Lyxigt \u00e4r bara f\u00f6rnamnet"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

NEDERLANDS DANS THEATER An Evening With Kyli\u00e1n\/Inger\/Walerski
\nBio Rio, Stockholm,
\n15 november 2012
\n@@@<\/p>\n

Nederlands Dans Theater r\u00e4knas till ett av de mest inflytelserika kompanier v\u00e4rlden \u00f6ver och den tjeckiske koreografen Jiri Kyli\u00e1n har i \u00f6ver 40 \u00e5r lett, koreograferat och inspirerat inte bara NDT, utan \u00e4ven andra kompanier v\u00e4rlden \u00f6ver. Som bl.a. p\u00e5 G\u00f6teborgs Operan, d\u00e4r hans majest\u00e4tiska Bella Figura sattes upp 2005, ett av de f\u00e5 dansstycken som faktiskt f\u00e5tt undertecknad att b\u00f6rja gr\u00e5ta.
\nUnder h\u00f6sten och v\u00e5ren kommer det p\u00e5 n\u00e5gra av Folkets Hus och Parkers biografer i Sverige att under fyra kv\u00e4llar lives\u00e4ndas f\u00f6rest\u00e4llningar direkt fr\u00e5n Haag och NDT:s egna scen. Lyxigt, \u00e4r bara f\u00f6rnamnet. <\/p>\n

F\u00f6rst ut \u00e4r An Evening With Kyli\u00e1n\/Inger\/Walerski, d\u00e4r visserligen svenske Johan Ingers stycke Sunset Logic har ersatts med Swan Song av Le\u00f3n och Lightfoot. Detta p\u00e5 grund av problem med r\u00e4ttigheter till musiken.<\/p>\n

Dansbiokv\u00e4llen \u00f6ppnar med Chamber, ett stiliserat och intrikat stycke signerat Medhi Walerski, som sj\u00e4lv varit ledande dansare p\u00e5 NDT, men numera \u00e4r verksam som koreograf. Det exakta r\u00f6relselandskapet accentueras av n\u00e4stintill nakna kroppar, som framh\u00e4ver varenda andh\u00e4mtning, vinkel och lirkande lemmar, som likt m\u00e4nskliga skalbaggar kravlar l\u00e4ngs dansmattan. En befriande detalj med stycket \u00e4r att Walerskis koreografi inte arbetar medh\u00e5rs med den nyskrivna musiken av brittiske komposit\u00f6ren Joby Talbot.<\/p>\n

Kameraarbetet p\u00e5 denna lives\u00e4ndning kr\u00e4ver sitt proffs \u00e4ven det, d\u00e4r det varvas helscen\u00e5kningar med n\u00e4rg\u00e5ngna n\u00e4rbilder, n\u00e4stan obekv\u00e4mt avsl\u00f6jande. Men ocks\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r vackrare \u00e4n mycket annat. Inget \u00e4r mer talande \u00e4n en kropp i r\u00f6relse. Eller i stillhet. Stycket stannar dock vid att vara ett skaml\u00f6st tekniskt och snyggt verk, d\u00e4r hj\u00e4rtat g\u00e5r f\u00f6rlorat n\u00e5gonstans i estetiken.
\nJiri Kyli\u00e1ns Sweet dreams och Sarabande, b\u00e5da fr\u00e5n 1990, hade l\u00e4tt pga sina tjugotv\u00e5 \u00e5r sen uruppf\u00f6randet, kunnat bli mossiga, eftersom modern dans hela tiden \u00e4r i en lukrativ utveckling och v\u00e4grar stanna upp. Men b\u00e5da verken besitter n\u00e5gon slags underlig tidl\u00f6shet i en nyckfull genre. Sweet dreams, d\u00e4r \u00e4pplen spelar en ytterst viktig huvudroll, \u00e4r dr\u00f6msk, lekfull, men samtidigt en aning baktung, och jag undrar om inte Anton Weberns m\u00f6rka och experimentella musikstycke tynger ner. I sin surrealistiska ton blir stycket tyv\u00e4rr lite torr.<\/p>\n

Sarabande, med sina sex manliga dansare, visar upp ett betydligt l\u00e4ttsammare, men ocks\u00e5 argare Kyli\u00e1n. Kraftfull och f\u00e5f\u00e4ng p\u00e5 samma g\u00e5ng. Vilket ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rks av ett fullkomligt ljuvligt solo, d\u00e4r den manliga solisten bjuder p\u00e5 stor konst med sina byxor nerhasade vid sina anklar. Vilket ocks\u00e5 p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt sammanfattar den tjeckiske m\u00e4staren; alltid precis, aldrig tr\u00e5kig.
\nMen det \u00e4r avslutande Swan song av Sol Le\u00f3n och Paul Lightfoot som skakar mig i grunden, f\u00f6r den \u00e4r inget mindre \u00e4n en knockout. Expressiv, stundom grovt teatral och fullkomligt bl\u00e4ndande med en scenbild i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring tack vare tv\u00e5 majest\u00e4tiska mobila trappor, som l\u00e4tt och ledigt g\u00f6r en i regel otymplig scenografi till oerh\u00f6rt levande. Och som trappan anv\u00e4nds!<\/p>\n

Koreografduon integrerar befriande humor med s\u00e4llsynt intrikata och k\u00e4nsliga duetter, hela tiden \u00e4r balansg\u00e5ngen mellan det varsamma och expressiva r\u00f6relsespr\u00e5ket p\u00e5 den vassa eggen och jag f\u00f6rf\u00f6rs. Fullst\u00e4ndigt, fullkomligt och med varenda liten danspor som fortfarande frodas i mig.
\nStycket ekar av upstairs\/downstairs-dramatiken, men aldrig p\u00e5 ett uppenbart eller f\u00f6ruts\u00e4gbart s\u00e4tt. S\u00e5 kv\u00e4llen avslutas med att jag sitter leende och h\u00e5ller andan med en b\u00f6n, om att det aldrig f\u00e5r ta slut, p\u00e5 mina l\u00e4ppar. <\/p>\n

Text: Tommi Salmela<\/strong><\/p>\n