{"id":62019,"date":"2012-11-03T10:41:46","date_gmt":"2012-11-03T08:41:46","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=62019"},"modified":"2012-11-05T17:42:54","modified_gmt":"2012-11-05T15:42:54","slug":"k-kvarnstrom-co-med-come-back-den-magnifika-avslutningen-ar-sallsynt-vacker-och-alltfor-kort","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=62019","title":{"rendered":"K. Kvarnstr\u00f6m & Co med Come Back: Den magnifika avslutningen \u00e4r s\u00e4llsynt vacker och alltf\u00f6r kort"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

K.KVARNTSTR\u00d6M & CO
\nCome Back (To Me)
\nDansens Hus, Stockholm, 1-2 november 2012
\nKoreografi: Kenneth Kvarnstr\u00f6m
\nDansare: Cilla Olsen, Kenneth Bruun Carlson, Janne Marja-Aho
\nMusiker: Ola Hjelmberg, Jonas Nordberg
\nScenografi, ljusdesign, foto: Jens Sethzman<\/p>\n

– Har inte vi setts f\u00f6rut? \u00c4r fr\u00e5gan jag st\u00e4ller till Come back (to me) n\u00e4r vi m\u00f6ttes p\u00e5 Dansens Hus i g\u00e5r kv\u00e4ll. Nu \u00e4r det n\u00e5gra \u00e5r sen, men har vi inte setts f\u00f6rut? Det \u00e4r n\u00e5got bekant \u00f6ver den d\u00e4r karga sv\u00e4rtan och den upprepande rytmiseringen i loop efter loop efter loop. Med dina vackra kristaller till dansare som porlar likt dyr skumpa i gommen. Jag k\u00e4nner igen det kalla, stiliserade formspr\u00e5ket och den d\u00e4r delvis avsaknaden av personlighet. Jag k\u00e4nner igen dina f\u00f6rtjusande knorrar som stundom ploppar upp, distinkta h\u00f6fter, varma svepande lemmar och de str\u00e4va start-och-stoppen. Pauserna. Stillheten. <\/p>\n

\"\"<\/a>Och jag kommenterar hur v\u00e4rdiga dina steg och impulser fortfarande \u00e4r, trots att din skapare \u00e5teranv\u00e4nt dom s\u00e5 m\u00e5nga g\u00e5nger, att det gr\u00e4nsar till f\u00f6ruts\u00e4gbart. Men ocks\u00e5 att han i den fantastiska duetten med Bruun Carlson och Marja-Aho, v\u00e4ver in en uppfriskande punkk\u00e4nsla. L\u00e4ckert accentuerat av Ola Hjelmbergs gitarr som manglats genom elektroniska loopar. <\/p>\n

Come back (to me), du kl\u00e4r i subtil punksplitter. Men ja, du k\u00e4nns s\u00e5 bekant att jag blir inte direkt \u00f6verraskad. Jag blir snarare besviken.<\/p>\n

Men sen hejdar jag mig. F\u00f6r jag k\u00e4nner inte igen r\u00f6sterna. Orden. Klara, sakliga och i stunden de l\u00e4mnar din mun, osammanh\u00e4ngande, men i sitt stora sammanhang det avbrottet du, Come back (to me), faktiskt vinner p\u00e5. Ett grepp som din skapare, Kvarnstr\u00f6m, borde tagit vara p\u00e5 mer. Den lilla touchen ger dig tillbaka en lyster, personlighet och framf\u00f6r allt visar det mig att du utvecklats. Dessutom helt otippat b\u00f6rjar du sjunga mitt upp i allt, i vackra Amarilli mia bella, d\u00e4r bed\u00e5rande Janne Marja-Aho blir din ljusa, sk\u00f6ra st\u00e4mma. P\u00e5 n\u00e5got m\u00e4rkligt s\u00e4tt, \u00e4r det det punkigaste p\u00e5 hela aftonen.<\/p>\n

Det vackraste du har att erbjuda p\u00e5 denna fredagskv\u00e4ll \u00e4r n\u00e4r du bjuder in din barocka kusin med hj\u00e4lp av Jonas Nordbergs flinka fingrar p\u00e5 vackra str\u00e4nginstrument, fr\u00e5n vad som k\u00e4nns som en svunnen tid. Pl\u00f6tsligt andas du som med ny luft, s\u00e5 ljuvligt, s\u00e5 k\u00e4nsligt och den magnifika avslutningen i den ljussatta katedralen, \u00e4r s\u00e4llsynt vacker och alltf\u00f6r kort. D\u00e4r f\u00e5r du en nerv och en sk\u00e4rpa som i den \u00f6vrigt s\u00e5 bekanta och f\u00f6ruts\u00e4gbara kv\u00e4llen k\u00e4nns uppfriskande.<\/p>\n

Text: Tommi Salmela<\/strong><\/p>\n